Centrala EU-frågor för Finland år 2008
Statsrådets kommunikationsenhet
Pressmeddelande 356/2007
23.11.2007 11.55
Regeringens EU-ministerutskott behandlade fredagen den 23 november Europeiska kommissionens arbets- och lagstiftningsprogram. Programmet fastställer de centrala politiska målen och specificerar lagstiftningsinitiativ och andra åtgärder. I programmet betonas tillväxt och sysselsättning, hållbar utveckling, immigration, medborgarnas välfärd och EU:s internationella roll. Finland anser att prioriteringarna är välvalda och konsekventa.
EU-ministerutskottet poängterade att den fortsätter att aktivt hålla kontakt med EU:s institutioner och andra EU-länder på alla nivåer i projekt som är viktiga för Finland. EU-ministerutskottet följer kontinuerligt upp hur projekt som är viktiga för Finland framskrider.
Till de viktigaste projekten detta år hör att ratificera EU:s förnyade grundfördrag och att bereda genomförandet av det. Till de viktigaste frågorna hör utnämnandet av en permanent ordförande för Europeiska rådet och en hög representant för unionens utrikes- och säkerhetspolitik, inrättandet av en europeisk avdelning för yttre åtgärder och att få till stånd en överenskommelse om hur rådets ordförandeskap sköts.
Finland deltar aktivt i diskussionen om halvtidsöversynen av finansieringsramen. Att stödja de uppställda målen för tillväxt och konkurrens och en rättvis behandling av medlemsländerna är viktigt för Finland. Kommissionen utarbetar sitt förslag hösten 2008.
Enligt Finlands syn är prioriteringen av energi- och klimatfrågorna i arbetsprogrammet en naturlig fortsättning på de beslut som fattades i Europeiska rådet våren 2007. I det s.k. klimat- och energipaketet, som offentliggörs i januari 2008, finns kommissionens förslag om att öka användningen av förnybar energi, minska växthusgasutsläppen och att förnya direktivet om utsläppshandel. Finland betonar att förslagen bör beredas i samarbete med medlemsländerna och att nationella särdrag och åtgärder som redan genomförts bör beaktas.
Våren 2008 kommer Europeiska rådet att bestämma principerna för prioriteringarna i Lissabonstrategin för tillväxt och sysselsättning för åren 2008 – 2011. Finland anser att det är bra att strategin fokuserar på tillväxt och sysselsättning, och poängterar att tyngdpunkten ska läggas vid genomförandet av strategin och förverkligandet av strukturreformerna. Arbetsprogrammet nämner också förbättrandet av tillgången på råvaror, något som Finland anser vara ett bra komplement till den yttre dimensionen för Lissabonstrategin.
Kommissionen bereder nya åtgärder för att främja utbildning, forskning och innovationer som ett led i Lissabonstrategin. Ett av Finlands centrala EU-mål är att främja en övergripande innovationspolitik. Finland betonar ett effektivare utnyttjande av information och kunnande, och anser det bra att kommissionen aktivt söker nya initiativ på detta område.
Den omvärdering av den inre marknaden som snart färdigställs, är enligt Finland mycket viktig. Målet är bl.a. att kunna utnyttja de tillväxtmöjligheter som finns på tjänstemarknaden bättre än nu. För att företagen och konsumenterna ska kunna utnyttja den inre marknaden till fullo inom hela unionen borde marknadens funktion inom hela EU-området förbättras.
Kommissionen godkände i november 2007 ett förslag till en ändring av direktivet om elektronisk kommunikation och integritet, och ett förslag till en förordning om inrättandet av en europeisk myndighet för elektronisk kommunikation. Finland anser det viktigt att lagstiftningen gällande elektronisk kommunikation ses över så att den svarar mot den tekniska utvecklingen. I lagstiftningen bör man bibehålla en balans mellan den inre marknaden och den nationella kommunikationspolitiken. Verksamhetsbetingelserna för den nationella kommunikationspolitiken bör bibehållas också i frekvenspolitiken.
År 2003 genomfördes en genomgripande reform av den gemensamma jordbrukspolitiken. Då överfördes majoriteten av EU:s stöd för jordbruksgrödor och djur till ett system med samlat gårdsstöd, som är frikopplat från produktionen. I en så kallad hälsoundersökning kommer man åren 2008 och 2009 att bedöma verkningarna av reformen och hur hela den gemensamma jordbrukspolitiken fungerar. Viktiga frågor för Finland är mjölkkvoterna, framtidsutsikterna för stöd som är bundna till produktionen, gemenskapens användning av medel till jordbruket, landsbygdsutvecklingen och utvecklingspolitiken för landsbygdsutvecklingen.
Under nästa år kommer Finland också att föra diskussioner om definitionen av kriterierna för LFA, dvs. mindre gynnade jordbruksområden. Kommissionens förslag i frågan väntas i slutet av år 2008. Målsättningen är att stödet bättre skulle utjämna skillnaderna i produktionsförhållandena inom hela EU-området.
Finland anser det viktigt att man ökar medborgarnas trygghet genom att vidareutveckla rättsliga och inrikes frågor. Kommissionen ger år 2008 ett meddelande om det fleråriga programmet för ett område med frihet, säkerhet och rättvisa för åren 2010-2014. Finland ger sitt stöd för att ett nytt program utarbetas, eftersom de tidigare Tammerfors- och Haagprogrammet har erbjudit goda möjligheter att främja detta område. Programmet ska grunda sig på en omfattande bedömning av hur väl det förra programmet fungerat, och i målsättningarna ska man beakta reformerna i det nya reformfördraget. Samtidigt bör Haagprogrammet slutföras och genomförandet av redan överenskomna beslut effektiviseras.
I november 2006 tog Europaparlamentet ett initiativ till en EU-strategi för Östersjön, och Sverige har för avsikt att lyfta Östersjöstrategin till en av tyngdpunkterna under sitt EU-ordförandeskap år 2009. Finland är ense om att frågor som gäller Östersjöområdet ska prioriteras. Finland strävar för sin del efter att hitta fungerande lösningar på hur man ska kunna förena Östersjöstrategin och den nordliga dimensionen. Det är viktigt att man redan från början fäster uppmärksamhet vid samarbetet med Ryssland, och att Ryssland engagerar sig i att delta i lösningen av problemen i Östersjöområdet.
Ytterligare information: rådgivaren i EU-frågor Riina Nevamäki, statsrådets kansli, tfn (09) 1602 2055 eller 040 705 2593, och statssekreteraren för EU-ärenden Jari Luoto, statsrådets EU-sekretariat, tfn (09) 1602 2180
