EU enades om finansiering av satellitnavigeringssystemet Galileo
Europeiska unionens medlemsstater har nått enighet om fortsatt finansiering av satellitnavigeringssystemet Galileo. Medlemsstaterna beslutade att finansiera de 2,4 miljarder euro som krävdes ur Europeiska unionens budget. Oanvända jordbruksstöd utgör cirka 1,6 miljarder euro av summan.
Överenskommelsen sätter punkt för en långvarig diskussion om finansieringen av Galileo. EU beslutade om offentlig finansiering av projektet eftersom konsortiet av företag som engagerat sig i projektet inte lyckats nå en överenskommelse om hur den privata finansieringen skulle fördelas mellan parterna.
Vad är Galileo?
Satellitnavigeringssystemet Galileo är ett europeiskt civilt alternativ till det amerikanska GPS-systemet och det ryska GLONASS-systemet, som båda finansieras och övervakas av ländernas militära myndigheter. Med hjälp av satellitsignaler kan vem som helst ta reda på sin exakta position.
Arbetet med att bygga upp systemet har påståtts vara det största industriella projektet i Europas historia som genomförts i samarbete mellan den offentliga och privata sektorn. Europeiska kommissionen presenterade sin idé om Galileo redan år 1999. Systemet för satellitnavigering kommer när det är klart att bestå av trettio satelliter, och det är särskilt planerat för civilt och kommersiellt bruk.
Europeiska kommissionen och Europeiska rymdorganisationen grundade år 2001 ett gemensamt företag (The Galileo Joint Undertaking, GJU) för att finansiera och administrera utvecklingen av Galileo. Europeiska investeringsbanken och privata företag inbjöds senare.
Ett konsortium av två företag, Eurely och iNavSat, valdes år 2005 att genomföra Galileosystemet i praktiken. Konsortiet övervakas och systemet ägs av den offentliga organisationen Galileo Supervisory Authority, övervakningsmyndigheten för Galileo. Galileos administrativa huvudkontor ligger i Toulouse i Frankrike, medan dess operativa huvudkontor finns i London.
Vad kan satellitnavigeringssystemet Galileo användas till?
Galileo väntas vara i bruk senast 2014. En satellit av trettio har redan skjutits upp i omloppsbana kring jorden.
Det färdiga satellitnavigeringssystemet kan utnyttjas på många sätt, bland annat till att ta reda på fordons positioner, söka rutter, övervaka hastigheter och styra trafiken till lands, till havs och i luften. Systemet kan vara till nytta för den sociala servicen bland annat genom att erbjuda bättre tjänster för äldre. Systemet kan rädda liv genom en utveckling av tullkontroll och gränsövervakning samt spanings- och räddningstjänster. Systemet kan dessutom utnyttjas i utvecklingen av geografiska informationssystem och tillämpas i fritidssysselsättningar. Även om Galileo inte i sin nuvarande form planeras för militärt bruk kan det i framtiden också utnyttjas av europeiska säkerhets- och försvarsmyndigheter.
Satellitnavigeringssystemet Galileos tjänster kommer att täcka hela jorden, också svårtillgängliga områden. Kina, Israel, Indien och Ukraina har redan avtalat om samarbete med Galileoprogrammet. Även Marocko, Sydkorea, Norge, Argentina, Australien, Brasilien, Kanada, Chile, Malaysia, Mexiko och Ryssland förhandlar om samarbete.
Europeiska unionen och USA kom år 2004 överens om att göra Galileo och GPS kompatibla. Med hjälp av avtalet skapas en global standard för satellitsignaler, som garanterar konsumenten en möjlighet att anlita tjänster i båda systemen.
Om Galileo på kommissionens webbplats (endast på engelska, franska och tyska)
Om Galileo på Europeiska rymdorganisationens webbplats (på engelska)
Galileo Joint Undertaking (på engelska)
Text: Regioninformatör Risto Alatarvas, Europainformationen i Södra Savolax