Tillgänglighetsverktyg

Nyheter 6.2.2008

Det gemensamma eurobetalningsområdet SEPA togs i användning

Bankerna har officiellt tagit det första SEPA-betalinstrumentet, SEPA-gireringen, i användning.Under en övergångsperiod som planerats pågå i tre år inför man ett hemmamarknadsområde för betalningsförmedling i 31 länder och nationella betalningsrörelsetjänster ersätts stegvis med nya SEPA-betalinstrument.

SEPA:s logo.
Foto: European Payments Council

Syftet med det gemensamma eurobetalningsområdet (SEPA, Single Euro Payments Area) är att förbättra konkurrenskraften och effektiviteten på betalningsmarknaden genom att skapa gemensamma standarder för grundläggande betaltjänster.Den 28 januari övergick man samtidigt i 31 länder till det gemensamma eurobetalningsområdet.Till SEPA-området hör för närvarande 27 EU-länder samt Island, Liechtenstein, Norge och Schweiz.

SEPA-betalinstrument

När projektet är genomfört kan eurobetalningar inom hela området göras lika snabbt, säkert och lätt som i hemlandet.Förutom kontanter omfattar SEPA-projektet kortbetalningar, gireringar och autogiro.

Med den gemensamma europeiska gireringen kan man avsända och ta emot betalningar på samma sätt inom hela SEPA-området.De nationella kontonumren ersätts under övergångsperioden med det internationella kontonumret IBAN.Bankerna övergår till att använda internationella meddelandestandarder vid förmedling av gemensamma europeiska gireringar och autogiron. Detta förutsätter ändringar också i företagskundernas system.Ibruktagandet av det europeiska autogirot möjliggörs då direktivet om betaltjänster införs i den nationella lagstiftningen senast 1 november 2009.

Målet är att alla SEPA-länders betalkort ska fungera också i andra länder i området senast 2011.Inhemska betalkort ersätts med kort som fungerar i hela Europa.De gamla bankkorten kan användas som betalmedel så länge de är i kraft, dock högst till utgången av 2010.SEPA:s ramverk för kort (SEPA Cards Framework) har varit i kraft sedan början av detta år, men varje bank beslutar själv om tidtabellen för distributionen av SEPA-anpassade betalkort och om kortsortimentet.I praktiken är alla Visa-, MasterCard- och Visa Electron-kort i Finland i dag SEPA-anpassade.Alla SEPA-anpassade kort är försedda med EMV-chip och betalningarna verkställs med hjälp av detta.Också affärerna beslutar själva enligt vilken tidtabell de tar i bruk betalterminaler som avläser chipkort och vilka kort de godkänner som betalmedel.

Ekonomiska konsekvenser

Såväl Europeiska centralbanken som Europeiska kommissionen har undersökt de ekonomiska konsekvenserna av det gemensamma eurobetalningsområdet.Kommissionens studie visar att vinsterna av det gemensamma eurobetalningsområdet kan överskrida 123 miljarder euro på sex år samt ytterligare 238 miljarder euro om det gemensamma eurobetalningsområdets instrument kan användas som plattform för e-fakturering.

Å andra sidan visar de två undersökningarna att processen med övergången till SEPA kan vara en utmaning för bankerna.Enligt ECB:s undersökning kommer bankerna att minska sina kostnader, men konkurrensen kommer att öka i och med att det gemensamma eurobetalningsområdet ger bankerna möjlighet att marknadsföra nya mervärdestjänster till betalkedjan.En förutsättning för en maximering av nyttan är man så snabbt som möjligt övergår från de nationella betalmedlen till SEPA-betalinstrument.

Bakgrund

Europaparlamentet och EU:s råd antog i december 2001en prisförordning för att underlätta den gränsöverskridande betalningsförmedlingen.Till följd av förordningen blev bankerna tvungna att sänka priserna för gränsöverskridande eurobetalningar även om betalningarna fortfarande handlades enligt ineffektiva rutiner.De europeiska bankerna bildade i juni 2002 samarbetsorganet EPC (European Payments Council) för att utveckla ett gemensamt eurobetalningsområde i samarbete med Europeiska kommissionen och Europeiska centralbanken.

Mer information:

Europeiska kommissionens SEPA-sidor (på engelska)

Europeiska kommissionens och ECB:s SEPA-uttalande

Europeiska centralbankens SEPA-sidor (på engelska)

Finansbranschens Centralförbunds SEPA-sidor

Finlands Banks SEPA-sidor

ECB:s pressmeddelande om SEPA

ECB:s SEPA-studie

Följ oss