EU:s största civila krishanteringsinsats inleds i Kosovo

Rättsstatsinsatsen EULEX stärker rättsstaten i Kosovo.

Efter att Kosovo förklarat sig självständigt fattade Europeiska unionen beslut om att inleda rättsstatsinsatsen EULEX Kosovo. EU tar inom ramen för insatsen över vissa uppdrag av FN:s övergångsadministration UNMIK efter en övergångstid på 120 dagar. EULEX Kosovo blir EU:s och samtidigt Finlands största civila krishanteringsinsats hittills. EU-personalen kommer totalt att uppgå till omkring 1 900 personer. Insatsen framhäver betydelsen av en stabil utveckling i hela Västra Balkan för hela EU.

Efter kriget 1996–1999 har FN:s övergångsadministration UNMIK ansvarat för den civila administrationen i Kosovo, som hört till Serbien. UNMIK:s uppgift i Kosovo har varit att bygga upp ett demokratiskt självstyre på ett sätt som ger alla kosovaner möjlighet till ett normalt liv under fredliga förhållanden.

Övergångsadministrationens uppgifter har delats mellan FN, OSSE och EU, så att FN har ansvarat för polisiära och rättsliga ärenden samt för utvecklingen av den civila administrationen, OSSE för förstärkningen av Kosovos institutioner och EU för återuppbyggnaden av området och den ekonomiska utvecklingen. Inom den civila administrationen har uppgifterna gradvis också överförts på Kosovos egna institutioner. Den Natoledda KFOR-operationen, där också cirka 400 finländska fredsbevarare ingår, har ansvarat för upprätthållandet av freden.

Insatsen stärker rättsstaten i Kosovo

De uppgifter som UNMIK direkt har ansvarat för överförs om 120 dagar på EU. Såsom namnet säger är syftet med insatsen att stärka rättsstaten i Kosovo. De primära uppgifterna är att skydda minoriteterna och att förebygga korruption och internationell brottslighet.

Insatsen strävar efter att hjälpa myndigheterna i Kosovo att skapa ett självständigt och mångetniskt polis-, rätts-, gränsövervaknings- och tullsystem enligt internationell standard. Det yttersta syftet är att stärka de lokala myndigheternas beredskap att själva ta ansvar för verksamheten vid sina egna institutioner. Insatsen genomförs i nära samarbete med de lokala myndigheterna genom att man vägleder och ger dem råd.

I motsats till andra av EU:s civila krishanteringsinsatser kommer insatsen i Kosovo också att ha begränsade verkställande befogenheter. Insatsen ersätter vid behov myndigheterna i Kosovo i vissa uppgifter inom polisväsen, domar- och åklagarverksamhet, kriminalvård, gränsövervakning och tullverksamhet.

Också finländska experter deltar

EULEX Kosovo är unionens största civila krishanteringsinsats hittills. Den kommer att omfatta omkring 1 900 internationella poliser, experter på gränsövervakning och tullväsen samt rättsstatsexperter såsom domare, åklagare och experter på kriminalvård. Dessutom omfattar insatsen cirka 1 100 lokalanställda. Insatsen har också en reserv på cirka 300 internationella poliser och gränsövervakningsexperter, som vid behov kan skickas ut till insatsen.

Då EULEX Kosovo är insatsklar beräknas antalet finländska experter uppgå till 60–85. Merparten av finländarna kommer att vara experter på polis- och rättsförvaltning. Inrikesministeriet svarar i Finland för rekryteringen av experter som sänds ut till internationella civila krishanteringsuppdrag, och EU gör det slutliga valet av experterna.

Fransmannen Yves de Kermabo har utsetts till ledare för insatsen. Han har tidigare stått i ledningen för bland annat EU:s snabbinsatsstyrkor och Natos KFOR-styrkor. Inom politiska delområden bistås insatsledaren av holländaren Pieter Feith, som nyligen utsetts till EU:s särskilda representant för Kosovo och som också har till uppgift att säkra samordningen av EU-insatserna i området. EU:s kommitté för utrikes- och säkerhetspolitik ansvarar för den politiska och strategiska styrningen av insatsen.

När insatsen inleds övertar Europeiska unionen den ledande rollen för den internationella närvaron i Kosovo, men EU kommer att bedriva ett nära samarbete med kosovanerna och andra internationella och lokala aktörer i området. EU:s övergripande syfte i Västra Balkan är att främja den regionala integrationen och stärka utsikterna för staterna i området att bli medlemmar i EU.

Text: Regioninformatör Heli Pietilä, Europainformationen i Mellersta Österbotten