Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget överlämnas till riksdagen

Pressmeddelande 99/2008
27.3.2008

Statsrådets allmänna sammanträde har den 27 mars behandlat regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget. Genom fördraget ändras fördraget om Europeiska unionen och fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen som får namnet fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Republikens president fattar beslut om överlämnande av propositionen den 28 mars. Därtill ska Ålands lagtings bifall begäras för lagen om sättande i kraft av bestämmelser i Lissabonfördraget.

Genom Lissabonfördraget ändras fördraget om Europeiska unionen och fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, vars namn ändras till fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Genom Lissabonfördraget förenas Europeiska gemenskapen och den union som bildats genom fördraget om Europeiska unionen till en enda juridisk person.

Fördraget stärker de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna bland annat genom att unionens stadga om de grundläggande rättigheterna tillskrivs samma rättsliga värde som unionens grundfördrag och genom att EU:s anslutning till den europeiska människorättskonventionen möjliggörs.

Genom reformerna vill man uppdatera unionens institutionella ram och utveckla dess handlingskraft och öppenhet, god förvaltning inom unionen och unionens demokratiska karaktär. Genom Lissabonfördraget ersätts det nuvarande systemet för beslutsfattande med kvalificerad majoritet i rådet, vilket baserar sig på vägning av medlemsstaternas röster, med ett system som baserar sig på så kallad dubbel majoritet. Antalet ledamöter i Europeiska kommissionen reduceras efter en övergångsperiod så att i kommissionen samtidigt finns en medlem från två tredjedelar av medlemsstaterna och så att en tredjedel av medlemsstaterna alltid står utanför. Europeiska rådet blir en egentlig institution. Unionen får också en hög representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik. Den höga representanten kommer att vara verksam i både rådet och kommissionen.

Genom fördraget förenklas unionens lagstiftningsförfaranden. Det så kallade ordinarie lagstiftningsförfarandet ska utgöra huvudregel, och det motsvarar det nuvarande medbeslutandeförfarandet. Samtidigt utvidgar fördraget området för ärenden där rådet beslutar med kvalificerad majoritet i stället för med enhällighet.

Genom Lissabonfördraget slutförs det reformarbete som inleddes genom Nice- och Laekenförklaringarna. Reformarbetet bereddes av konventet 2002 och 2003, vid regeringskonferensen 2004 och ytterligare vid regeringskonferensen 2007.

Genom Lissabonfördraget intas i unionens nuvarande grundfördrag de reformer som antogs vid regeringskonferensen 2004 med de justeringar som regeringskonferensen 2007 enades om. Innehållet i Lissabonfördraget motsvarar till övervägande del det konstitutionella fördraget, men strukturen avviker betydligt. En så kallad konsoliderad version av grundfördragen, så som de ändrats genom Lissabonfördraget, är under beredning. Den väntas att bli färdig i april på unionens alla officiella språk.

Enligt Lissabonfördraget träder fördraget i kraft den 1 januari 2009, förutsatt att samtliga medlemsstater har ratificerat fördraget. Än så länge har Frankrike, Malta, Slovenien, Rumänien och Ungern ratificerat fördraget.

Närmare upplysningar: chefen för enheten för EU-rättsliga frågor och traktaträtt Päivi Kaukoranta, tfn 09 1605 5715