Nyheter 21.4.2008

Ruotsalaiset Eurooppatiedottajat lukiolaisten tentissä

Tvärtemot utvecklingen i Finland, har understödet för EU ökat något i Sverige. Europainformatörerna i Sverige har det alltså något lättare än sina finländska kolleger. För att svenskarna inte ska ha det allt för lätt, fick de en inbjudan till Åbo och gymnasiet Aurajoen lukio.

En grupp på sextio gymnasister tenterade gästerna och fick samtidigt EU-information på svenska.

Vilken EU-fråga är på tapeten i Sverige? Vad är svenskarna nöjda med i EU? Får svenske kungen EU-stöd? Hur har EU påverkat det dagliga livet i Sverige? Här några exempel på gymnasisternas frågor, som Gun, Camilla, Christina, Desiree, Sine och Jonas svarade på.

I Sverige undrar man vilka rättigheter arbetstagare från andra länder har

EU:s öppenhet, miljö-, klimat- och energifrågorna är viktiga ärenden som Sverige driver på EU-nivå. Men det som för närvarande upprör Sverige är ”fallet Vaxholm”, dvs. frågan om arbetstagarnas rättigheter.

I fallet Vaxholm beslutade den svenska skärgårdskommunen Vaxholm att anlita en lettisk byggnadsfirma, Laval un partner, för reparationer i en skola. Firman ville i entreprenaden tillämpa lettiska arbetsvillkor och betala lägre lön än vad kollektivavtalet för byggbranschen i Sverige tillät. Det svenska facket försatte Laval i blockad och företagets dotterbolag gick i konkurs. En begäran om ett förhandsavgörande lämnades in till EG-domstolen, som gav sitt beslut i december 2007. EG-domstolen ansåg att den svenska fackföreningsrörelsen med sin blockad hade brutit mot reglerna för den fria rörligheten.

”Man ska ta seden dit man kommer”, sade de svenska informatörerna också om EU:s förslag till äktenskapslag. Sverige har anhållit om undantag, för att EU:s eventuella skilsmässobestämmelser inte behöver tillämpas i Sverige. Enligt EU-kommissionens förslag skulle äkta makar som kommer från två EU-länder vid skilsmässa kunna komma överens om vilket lands lagstiftning som tillämpas. Förhandlingar förs som bäst om lagförslaget och avsikten är att nå fram till ett förhandlingsresultat på försommaren.

Kronornas land klarar sig utan euro

Sine MacDonald och Gun Lundberg tittar på uppgifterna i studentprovet i svenska

På det hela taget är man relativt nöjd med EU i Sverige. Tack vare EU är det mycket enklare att resa från ett land till ett annat, och vill man så kan man också utan extra besvär ta med katten. Konsumentskyddet i EU är viktigt, i synnerhet nu när handeln på nätet bara ökar och ökar. Mobiltelefonsamtalen från ett EU-land till ett annat har också blivit billigare.

Hur klarar sig svenskarna utan euron? ”Användningen av svenska kronan och valutaväxlingen kostar svenska företag stora summor, men man vill ändå ha kvar kronan. Sveriges riksbank får fortfarande bestämma räntorna”, säger Gun från Stockholm om livet utan euron. Opinionsundersökningar visar att svenskarna också i dag skulle rösta ”nej” till euron.

På frågan om kungens bestämmanderätt gällande EU, framhöll våra grannar i väst att svenske kungen inte har något att säga till om beträffande EU, och att han inte får EU-stöd.

Saga eller sanning: Sverige betalar mycket och Finland förhandlar bättre

Sverige hör liksom Finland till EU:s nettobetalare. Sveriges betalningsandel har länge varit större än Finlands och svenskarna är inte tillfreds med det. ”Men å andra sidan är det få som vet vad man får för EU:s medlemsavgift. Tack vare EU-medlemskapet kan svenska företag, medborgare och organisationer delta i verksamheten inom EU. Tidigare skyllde man i Sverige på trollen, nu på EU, om något går på tok”, säger Jonas från Luleå. ”Men det är sant att om man inte känner EU:s beslutssystem, kan EU verka främmande. I Luleå i norra Sverige undrade man förr vad för slags beslut det fattas där långt borta i Stockholm, och Bryssel ligger ju ännu längre bort.

Men den viktigaste frågan: vad tycker våra kära grannar om oss finländare? Den finländska Europainformatören ler med hela ansiktet när svenskarna säger att finländarna är synnerligen goda förhandlare. I Sverige talar man ännu om att Finland lyckades förhandla fram ett bra EU-anslutningsavtal. Vidare klarar sig finländarna bra i skolan, de läser mycket, badar ofta bastu och talar ett konstigt språk.

Europainformatörer på apoteksmuseets trappa i Åbo.

De svenska Europainformatörerna arbetar inom EU:s informationsnätverk Europe Direct, till vilket också Europainformationens informationskontor i Finland hör. Europainformationen arrangerade ett möte för svenska och finländska kolleger i Åbo. Man diskuterade former och möjligheter för samarbetet och lösningar på gemensamma problem. Under besöket bekantade sig gästerna också med EU-teman i Egentliga Finland såsom Åbos kulturhuvudstadsprojekt och programmet Central Baltic.

Text och foto: Regioninformatör Kanerva Kuisma, Europainformationen i Satakunta