Tillgänglighetsverktyg

Nyheter 22.5.2008

EU:n perusoikeuskirja ja lapsen oikeudet

Ledamoten av Europaparlamentet Satu Hassi och planeraren av internationella ärenden Maarit Kuikka inledde seminariet som Europainformationen i Birkaland arrangerade på Europadagen.

Vid ett seminarium som Europainformationen i Birkaland arrangerade på Europadagen den 9 maj i Tammerfors diskuterade man de ändringar som EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna medför för medborgarna. I och med EU:s nya Lissabonfördrag blir stadgan om de grundläggande rättigheterna, som tidigare haft formen av en förklaring, rättsligt bindande. Medborgarnas rättigheter stärks, trots att stadgan om de grundläggande rättigheterna egentligen inte medför något nytt i de existerande internationella konventionerna om de mänskliga rättigheterna som binder EU-länderna.

Om Lissabonfördraget träder i kraft kan EU-medborgarna vända sig till Europarådets domstol för mänskliga rättigheter eller till Europeiska unionens domstol ifall EU på något sätt kränkt de medborgerliga rättigheterna. När EU blir en juridisk person kan unionen också till exempel underteckna europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna och konventionen om barnets rättigheter. Europeiska byrån för de grundläggande rättigheterna inledde sin verksamhet i Wien i fjol.

Stadgan om de grundläggande rättigheterna förbättrar också barnets rättigheter.

”Med tanke på barnets ställning och rättigheter är Lissabonfördraget ett stort framsteg”, sade Maarit Kuikka, som är planerare för internationella ärenden vid Centralförbundet för barnskydd. Om fördraget träder i kraft i början av nästa år, blir främjandet av barnets rättigheter en del av EU:s inrikes- och utrikespolitiska mäl och barnets intressen måste beaktas i alla beslut som EU fattar. När unionen i och med det nya fördraget blir en juridisk person, kan den agera effektivare i världspolitiken. Den blir en allt synligare part för länder utanför EU och också för internationella organisationer.

Unionen får en rättslig grund att agera i frågor som gäller barnets rättigheter. ”Hittills har djurens rättigheter varit definierade i EU, men inte barnets rättigheter”, konstaterade Maarit Kuikka.

Kommissionen bereder en strategi för barnens rättigheter

Europeiska kommissionen bereder som bäst en strategi för barnens rättigheter som borde bli färdig nästa år. Det första meddelandet i frågan gavs 2006 och Europaparlamentet gav i januari sitt stöd för kommissionens initiativ. Som grund för arbetet ska man först utarbeta ett diskussionsinitiativ eller en så kallad Vitbok om barnens rättigheter.

Avsikten är att få till stånd en EU-strategi för barnets rättigheter, som baserar sig på FN:s konvention om barnets rättigheter. Syftet med strategin är bland annat att lyfta upp viktiga frågor som gäller barn på EU:s agenda, att införliva barnens rättigheter i alla åtgärder som EU vidtar och att främja barnens rättigheter också i unionens yttre förbindelser.

Man har planerat olika åtgärder för att genomföra syftena. Till exempel har en gemensam telefonjour för att hitta saknade och utnyttjade barn i EU-länderna redan inlett verksamheten. EU vill med gemensamma åtgärder också öka säkerheten för barnen i internetvärlden. I fjol började man också inom EU samla in jämförbar information om barn samt utbilda EU-tjänstemännen om vilka rättigheter barnen har. Kommissionen har också utsett en samordnare för barnets rättigheter.

Stora utmaningar är förknippade med genomförandet av de goda principerna; hur kan man till exempel i praktiken öka barnens möjligheter att delta i beslutsfattandet i EU?

Barnfattigdom och tiggare diskuterades i Metso

Satu Hassi berättade att Rumänien och Bulgarien som i början av 2007 anslöt sig till EU fortfarande står under ”EU:s observation” bland annat på grund av hur länderna behandlar den romska minoriteten .

Trots att fattigdom också existerar i EU:s medlemsländer är barnfattigdomen en relativt ny fråga på Europeiska unionens agenda. Ministerrådet förband sig i februari 2007 att minska fattigdomen bland barn. Medlemsländerna ska årligen rapportera om situationen till EU. Det finns dock ingen egentlig finansieringskälla på EU-nivå, utan ansvaret ligger hos medlemsländerna. År 2010 har utsett till ett temaår för bekämpning av social utestängning och fattigdom.

Att minska barnfattigdomen och förebygga utslagning är en viktig del av arbetet inom organisationen Eurochild. Detta europeiska samarbetsnätverk för organisationer som arbetar för barnens rättigheter lobbar flitigt för barnen i Bryssel. Centralförbundet för barnskydd är en av de organisationer som var med och grundade Eurochild.

Frågor som seminariepubliken ställde gällde bland annat de rumänska barnens ställning och tiggande barn i Europa. Ledamoten av Europaparlamentet Satu Hassi berättade att Rumänien och Bulgarien som i början av 2007 anslöt sig till EU fortfarande står under ”EU:s observation” bland annat på grund av hur länderna behandlar den romska minoriteten. Men det behövs också alltid pengar för att åstadkomma förbättringar. Fastän mycket ännu återstår att göra har det skett många förbättringar i de nya medlemsländerna. ”Å andra sidan har EU-medlemskapet synliggjort problemen. Månntro vi skulle vara så medvetna om och intresserade av de rumänska barnen om Rumänien inte vore ett EU-land?”, undrade Maarit Kuikka som avslutning på seminariet.

Text: Outi Koskinen, Europainformationen i Birkaland
Fotot: Satu Karonen

Länkar:

Kommissionens meddelande (2006): Mot en EU-strategi för barnets rättigheter

Europaparlamentets resolution

Europeiska byrån för de grundläggande rättigheter (på engelska)

www.eurochild.org (på engelska)

 

Följ oss