EU:n yhteisen maatalouspolitiikan väliarviointi
Jordbruksministermötet i Slovenien var informellt, men samtidigt höll EU:s jordbrukskommitté ett officiellt möte, där även EU:s jordbrukskommissionär Mariann Fisher Boel var närvarande. Ordförandelandet representerades av jord- och skogsbruksminister Iztok Jarc.Medlemsstaternas ministrar som samlades i Maribor i Slovenien i slutet av maj diskuterade översynen eller den så kallade ”hälsokontrollen” av den gemensamma jordbrukspolitiken utifrån ett förslag från kommissionen. Mötet fattade inga egentliga beslut, utan avsikten var att uppdatera och förenkla jordbrukspolitiken för att framför allt lindra problemen till följd av de höjda livsmedelspriserna.
Diskussionen fokuserade på effekterna av den omfattande reform som gjordes 2003 och hur den fungerar med hänsyn till globaliseringen och den expanderande unionen. Diskussionen fördes utifrån frågor som Slovenien lagt fram, och som gällde livsmedelssäkerheten, nya utmaningar inom jordbruket och på landsbygden samt hur bra man kan möta de framtida utmaningarna med de verktyg man har till förfogande och de reformer som föreslagits i samband med kommissionens översyn.
Kommissionen lade 20.5.2008 fram ett förslag enligt vilket man har för avsikt att utvidga de stöd som inte är kopplade till produktionen och avveckla gällande produktionsbegränsningar. Avsikten är att förbättra odlarnas förmåga att snabbt reagera på efterfrågan och förändringarna på marknaden. De föreslagna åtgärderna innebär bl.a. att mjölkkvoterna höjs med en procent per år tills de försvinner helt åren 2009–2013, att marknadsinterventionerna slopas inom vissa områden, att merparten av de produktionskopplade stöden flyttas över till systemet med samlat gårdsstöd och att kravet på träda avskaffas.
Tack vare förändringarna kan odlarna maximera sina produktionsmöjligheter och befrias från onödiga begränsningar. Kommissionen föreslår ytterligare att mer pengar ska flyttas över från direkta stöd till finansieringen av landsbygdsutvecklingen för att man bättre ska kunna möta de nya utmaningarna för jordbruket, såsom bekämpningen av klimatförändringen och främjandet av användningen av förnybar energi.
Avsikten med översynen är således en förenkling av de direkta stöden till odlarna och en bättre inriktning av stöden, att snabbare kunna svara på situationen på marknaden och störningar i priserna genom att avskaffa övervakningen av utbudet och att förstärka landsbygdsutvecklingspolitiken. Kommissionen föreslår också att medlemsstaterna gradvis inför ett system med regionalt gårdsstöd, som i regel ska vara frikopplat från produktionen.
Finland och ”hälsokontrollen”
Jord- och skogsbruksminister Sirkka-Liisa Anttila, som representerade Finland vid mötet, anser att förändringarna inom den gemensamma jordbrukspolitiken är mer regel än undantag. På bilden minister Anttila tillsammans med den slovenske ministern Iztok Jarc.Teman som är viktiga för Finland i ”hälsokontrollen” är särskilt mjölkkvoterna, framtiden för produktionskopplade stöd (i synnerhet bidragen för nötkött och potatisstärkelse), landsbygdsutvecklingen och användningen av de pengar som går till jordbruket. Finlands utgångspunkt i förhandlingarna är att de åtgärder som besluts i samband med översynen ska vara sådana att de tryggar jordbruksproduktionen även i de svagaste produktionsregionerna och att jordbruk ska kunna bedrivas inom hela EU.
I de ogynnsamma regionerna bör det finnas större möjligheter än de föreslagna att använda produktionskopplade stöd och även i övrigt borde EU:s gemensamma jordbrukspolitik erbjuda tillräckligt flexibla möjligheter att beakta särdragen i den egna regionen i jordbrukspolitiken och därtill hörande åtgärder. Det är alltså viktigt för Finland att driva sina egna intressen vid förhandlingarna.
För Finland är mjölkkvoten viktig eftersom den bidrar till att upprätthålla mjölkproduktionen i synnerhet i de allra svagaste produktionsregionerna. Finland stödjer i princip fortsatta mjölkkvoter. Finland anser att om vi avstår från kvoterna, ska detta ske under en tillräckligt lång övergångsperiod. Vidare borde avvecklandet av kvoterna kompenseras med särskilda åtgärder. Enligt kommissionens förslag kan man för att hålla produktionen på en miniminivå eventuellt inom vissa områden betala stöd på basis av miljö, kvalitet och marknadsföring.
I Finland är det problematiskt att frikoppla stöden från produktionen eftersom marknadspriserna inte täcker produktionskostnaderna bland annat på grund av klimatet. För Finland är det mycket viktigt att det i systemet med samlat gårdsstöd ingår en möjlighet till produktionskopplade stöd i ogynnsamma regioner och i synnerhet att man inom nötköttsproduktionen fortsätter att betala produktionskopplade stöd. Vid översynen är Finlands intressen nu i vågskålen eftersom 60 procent av värdet av Finlands jordbruksproduktion härrör från mjölk- och nötköttsproduktionen.
Mer information:
Kommissionens meddelande om översynen
Kommissionens webbsidor om översynen (på engelska)
Sloveniens förslag till diskussionsämnen på mötet (på engelska)
Om “hälsokontrollen” på jord- och skogsbruksministeriets webbplats
