EU:n tulliliitto täytti 40 vuotta
Det har skett en hel del förändringar vid EU-ländernas gränser på 40 år. (Bild: Europeiska kommission)Den 1 juli 1968 lanserade de sex medlemmarna vid grundandet av Europeiska Ekonomiska gemenskapen – Nederländerna, Belgien, Italien, Luxemburg, Frankrike och Tyskland – den Europeiska tullunionen, som kom att bli en av den europeiska integrationens stöttepelare.
Tullunionen avlägsnade de sista tullarna och tullkontrollerna vid medlemsländernas inre gränser och medförde ett gemensamt importtullsystem för de yttre gränserna. År 2008, fyrtio år efter att tullunionen grundades, är EU världens största handelsmakt med sin andel av världshandeln som utgör 20 %. Om inte tullmurarna hade raserats inom medlemsländerna och tullövervakningen vid de yttre gränserna hade effektiverats hade en ekonomisk integration av denna omfattning inte varit möjlig. Europeiska unionens råd antog den 4 juli en deklaration om EU:s framtida tullpolitik vid en tillställning i Paris där tullunionen firades.
Tariffunionen blev tullunion
Det är tullunionens förtjänst att långtradarköerna vid gränserna mellan medlemsländerna är ett minne blott. (Bild: Europeiska kommission)År 1958 grundade de första medlemsstaterna Europeiska ekonomiska gemenskapen, till vars första uppgifter hörde att inrätta en tariffunion för att man skulle kunna avlägsna alla tullar från handeln mellan gemenskapens stater. Medlemsstaterna enades om att adaptera sina respektive, väldigt olika tariffer till en enhetlig tariff som skulle omfatta hela gemenskapen. Tariffunionen blev verklighet i sin helhet den 1 juli 1968 – ett och ett halvt år senare än man hade tänkt sig i Romfördraget från år 1957.
Gemenskapens inre tullar avlägsnades, och man tog istället i bruk yttre tullar som tillämpas på varor som härstammar från länder utanför gemenskapen. De nya exportmöjligheterna mellan medlemsstaterna ledde till kraftig ekonomisk tillväxt. Medan världshandeln allmänt sett växte trefalt mellan åren 1958 och 1972, ökade den niofalt inom gemenskapens gränser.
Gemenskapens tariff- och tullagstiftning utvecklades ytterligare, för att man skulle tillämpa samma tariffer på varor som importerades till gemenskapen, och dessutom enhetliga tullbestämmelser oberoende av ort. År 1988 togs ett enhetsdokument i bruk för att förenkla tullprocedurerna. Med enhetsdokumentet ersattes så många som 150 olika dokument som medlemsländerna dittills hade tillämpat. Man fick också lov att utveckla annan handelslagstiftning för att utveckla tariffunionen till en tullunion.
När EU:s inre marknad blev verklighet år 1993 upphörde också tullkontrollerna mellan EU-ländernas gränser, enhetsdokumentet inbegripet. År 1994 upphörde de nationella tullförvaltningarnas uppgift att uppbära accis och mervärdesskatt mellan medlemsstaterna. I och med den inre marknaden samlade man också hela gemenskapens tullagstiftning och komprimerade den till ett regelverk, tullkodexet. På så vis blev tullunionen som utgjorde grunden för gemenskapen känd för alla.
Principerna för den inre marknaden var fyra former av frihet: fri rörlighet för varor, människor, tjänster och kapital. De skulle inte vara möjliga utan tullunionen. När Finland anslöt sig till EU år 1995 anslöt vi oss samtidigt till den inre marknaden.
Tullar och säkerhet vid EU:s yttre gränser
Till tulltjänstemännens arbete hör bland annat att bekämpa smuggling och terrorism. (Bild: Europeiska kommission)Även om om det bara finns tulltjänstemän vid EU:s yttre gränser numera är deras ställning i unionen viktig. Deras arbetsuppgifter begränsas inte enbart till uppbärning av importtullar och importskatter utan de övervakar också att EU:s regler och internationella regler om miljön samt konsumenternas hälsa och säkerhet följs. Andra viktiga aspekter av deras arbete är att bekämpa smuggling, organiserad brottslighet och terrorism, samt att samla statistiska uppgifter som betjänar polisen.
Tullverken behandlar 20 % av världshandeln. Det betyder att över två miljarder ton varor årligen passerar EU:s hamnar och flygplatser. Ifjol behandlade tulltjänstemännen 183 miljoner tulldeklarationer och uppbar importtullavgifter för 15 miljarder euro till EU:s kassa. Dessutom beslagtog de 79 miljoner förfalskade och illegalt framställda produkter.
Parisdeklarationen anger riktlinjen för EU:s framtida tullpolitik
Deklarationen om EU:s framtida tullpolitik undertecknades i Paris. (Bild: Franska tullen)Frankrike övertog ordförandeskapet för EU i juli 2008 och arrangerade den 4 juli i Paris en festlighet för att fira den fyrtioåriga tullunionen. I samband med jubileet antog Europeiska unionens råd en deklaration om EU:s tullpolitik i framtiden. I Parisdeklarationen ställs gemensamma strategiska mål upp för EU:s tullförvaltning så att den ska äga bättre förutsättningar att bemöta utmaningar från en ekonomisk miljö som ständigt förändras.
I deklarationen konstateras att tullförvaltningens uppgifter har expanderat under de senaste fyrtio åren, från att tidigare ha gällt övervakning och tulluppbäring till mera övergripande uppgifter av vilka tyngdpunkten numera ligger på att främja säkerhet, underlätta handel och försvara Europeiska unionens ekonomiska intressen.
När man ska bemöta 2000-talets utmaningar är det viktigt att tullförvaltningarna bevarar balansen mellan underlättandet av legal handel och tryggandet av säkerheten för Europeiska gemenskapens medborgare. Deklarationen stakar ut linjerna för tullförvaltningarna; de bör satsa på att förnya och effektivera sina funktioner och sin reaktionsförmåga och beredskap inför risker av mångahanda slag. Dessutom borde de i fortsättningen också informera täckande om sina uppgifter och tjänster.
Mera information:
Tullunionen 40 år (Europeiska kommissionen)
Europeiska unionens verksamhet: tullunionen (Europaportalen)
