Tillgänglighetsverktyg

Nyheter 5.8.2008

EU satsar på förnybar energi

I EU:s klimat- och energipaket uppställdes målet att minst 20 procent av all den energi som förbrukas i EU år 2020 ska komma från förnybara energikällor. Direktivet om en ökning av förnybara energiformer (RES) inbegriper också ett mål för biobränslen: År 2020 ska upp till 10 procent av trafikens bränsleförbrukning produceras med biobränsle. Målen har väckt en livlig debatt om för- och nackdelarna med förnybara energiformer. Man har ifrågasatt särskilt biobränslets nytta för klimatet.

Med förnybar energi avses energi som utvinns från naturliga processer ur källor som ständigt förnyas. Förnybar energi avger inga koldioxudutsläpp och därför står den i nyckelställning i bekämpningen av klimatförändringen. Till de förnybara energikällorna räknar Europeiska unionen vind- och solenergi, energi ur biomassa, vattenkraft, geotermisk energi samt fjärrvärmepumpar. Trots att torv i Finland klassas som en långsamt förnybar energiform, räknar EU torvenergin till fossila bränslen på grund av dess höga koldioxidutsläpp.

Utnyttjandet av förnybar energi varierar i medlemsländerna

Foto: Europeiska komissionDen förnybara energins ställning i elproduktion och uppvärmning varierar stort i EU-länderna. Ofta bottnar det här i en en allmän okunskap om fördelarna med förnybara energikällor. (Foto: Europeiska kommissionen)

Medlemsstaternas energipolitik när det gäller de förnybara energiformernas utveckling och ställning är splittrad. För tillfället varierar andelen förnybar energi i EU-ländernas energiproduktion från 0 procent i Malta till 39 procent i Sverige. Medeltalet för de 27 medlemsländerna är 8,5 procent. Ett vanligt problem har varit de förnybara energikällornas höga investeringskostnader. Priset på fossila bränslen har inte innehållit deras negativa externa effekter, i huvudsak skador för klimat och hälsa.

Även förvaltningsmässiga svårigheter orsakar problem, tillsammans med otydliga regler och diskriminerande förfaranden för att reglera tillträdet till elnätet.I många medlemsländer saknas bindande mål i lagstiftningen och konkreta handlingsplaner för förnybara energikällor. Ofta bottnar problemen i en allmän okunskap om förnybara energikällor.

RES-direktivet drar upp linjerna för användningen av förnybara energikällor

Förslaget till RES-direktiv som ingår i klimat- och energipaketet sätter det bestående målet för unionen att före år 2020 utöka andelen förnybara energikällor till 20 procent av all energiförbrukning i EU. Direktivet innehåller landsvisa mål för hur varje land ska öka användningen av förnybara energikällor så att det gemensamma målet på 20 procent uppnås. Med de landsvisa målen försöker man ta hänsyn till att de förnybara energikällornas ställning varierar stort i olika medlemsstater.

Direktivförslaget ålägger Finland att öka andelen förnybara energikällor till 38 procent, vilket är 9,5 procentenheter mer än i nuläget. Finlands trumfkort på sektorn för förnybar energi är utnyttjandet av biomassa. Upp till 70 procent av den förnybara energin i Finland produceras för tillfället med biprodukter från skogsindustrin. Befintlig teknik gör det dessutom möjligt att redan nu rentav trefaldiga användningen av vindkraft, biomassa och solenergi som nu är outnyttjade.

Förnybar energi nyttigt på många sätt

Foto: Europeiska komissionFörnybara energikällor är lönsamma investeringsobjekt när den globala konkurrensen om energitillgångarna skärps och oljepriset stiger. Europa har en ansenlig tillväxtpotential till exempel i fråga om vindkraft. (Foto: Europeiska kommissionen)

Kärnan i EU:s nya klimat- och energipolitik är en övergång till en ekonomi med låg kolförbrukning. Enligt kommissionen skulle målet på 20 procent för förnybara energikällor ge en årlig inbesparing på 600-900 ton kolutsläpp och en 200-300 miljoner ton lägre förbrukning av fossila bränslen. Det går att öka användingen av förnybar energi markant på tre delområden i energiproduktionen: i elproduktion, uppvärmning, nedkylning samt i trafiken.

Kommissionen motiverar sina mål för minskade utsläpp med flera ekonomiska argument. De förnybara energikällorna är lönsamma investeringsobjekt då den globala konkurrensen om energitillgångarna skärps och priset på olja stiger. Samtidigt förbättras också EU.s självförsörjning i fråga om energi. Genom att agera i ett tidigt i skede i kampen mot klimatförändringen kan EU dra nytta av sin ställning som föregångare i att behärska och främja miljövänlig teknologi.

Teknologierna för förnybar energi skapar också nya arbetstillfällen, eftersom sektorn är arbetsintensiv och beroende av många små och medelstora företag. EU-kommissionen beräknar att de förnybara energiformerna har en årlig omsättning på omkring 30 miljarder euro i EU och branschen sysselsätter cirka 350 000 personer. En andel på 20 procent av slutförbrukningen av energi skulle enligt kommissionen öka antalet arbetstillfällen till en miljon fram till år 2020.

Livlig debatt om nyttan med biobränsle

RES-direktivförslagets mål att höja biobränslets andel av trafikens energiförbrukning till 10 procent har mött massiv kritik. Framställningen av biobränsle slukar stora mängder energi i sig och kan utgöra ett hot mot naturens mångfald. På flera håll har framställningen ansetts medföra skogsskövling. Biobränslet har också sagts vara delskyldiga till den globala prisökningen på livsmedel, då också ätliga grödor används som råvara för biobränsle.

När man talar om biobränsle är det viktigt att skilja på så kallade första och andra generationens biobränsle. Första generationens biobränsle baserar sig på den traditionella livsmedelsindustrins råvaror och konkurrerar också med dem om odlingsareal. Biobränslets skadeverkningar gäller för det mesta första generationens biobränsle.

Andra generationens biobränsle framställs av trä, odlingsavfall och spillning. Det är betydligt effektivare än första generationens biobränsle när det gäller att minska koldioxidutsläppen och kan ge en energiverkningsgrad på upp till 50 procent. Men det är anmärkningsvärt att de för tillfället vanligaste biobränslena, bioetanol och biodiesel, har båda matgrödor såsom korn och rybs som råvara.

Efter att ha offentliggjort sitt klimat- och energipaket har Europeiska kommissionen reviderat sin ståndpunkt till biobränsle och även skärpt miljökriterierna för det. Kommissionen anser att det är viktigt att framställningen av biobränsle uppfyller kriterierna för hållbar utveckling. Produktionen får inte hota naturens mångfald. Det är till exempel inte förenligt med hållbar utveckling att använda palmolja som råvara för biobränsle eftersom det ökar växthusgaserna indirekt. Det är viktigt att valet av råvara och produktionsmetod för biobränsle görs utgående från en analys av växthusgasbalansen för bränslets hela livscykel. I kommissionens direktivförslag har nivån för biobränslets koldioxidutsläppsminskning satts vid 35 procent.

Mera information:

Europainformationen: EU:s klimat- och energipaket

Sammanfattning av EU-lagstiftningen: Förnybara energikällor

Europeiska kommissionen: Förnybar energi (på engelska)

Europaparlamentet: 2020 klimatlagpaketet: del 1 – förnybar energi

Europaparlamentet: Biobränsle: miljöräddare eller bov?

Tekes: Bioteknologiinfo: Biobränslen (på finska)

Informationspaket om klimatförändringen (på finska)

Följ oss