Tillgänglighetsverktyg

Nyheter 15.1.2009

Finanskrisen snyltgäst vid eurons 10-årsjubileum

Foto: Europeiska kommissionenFinland började använda euron som kontovaluta i januari 1999. Euron i kontanter togs i användning 2002. (Foto: Europeiska kommissionen)

Eurosystemet har stabiliserat Finlands ekonomi, men samtidigt har konsumenternas prismedvetenhet försvunnit. Det tioårsjubilerande eurosystemet och dess avigsidor diskuterades vid ett seminarium i Åbo, där experter såväl på ekonomisk teori som praktik framförde sina åsikter.

De finska valutornas samtidshistoria: Riksdaler, rubel, mark och euro

För drygt hundra år sedan inträffade föregående reform – riksdalerna och rubeln byttes först ut till enbart rubel och snart därefter till den egna finska valutan. Marken togs i användning i april 1860. ”Ordet ”mark” användes då inte någon annanstans, och namnet på pengarna valdes genom en tävling. Det fanns också andra förslag, bland annat omena-äppel”, berättar Marjatta Hautala, informationschef vid Europeiska kommissionens representation i Finland. ”Enligt Eurobarometern är finländarna i dag mycket positiva till den gemensamma valutan. 80 procent av finländarna anser att euron är bra”, berättar Hautala.

En erfaren euroexpert är nöjd med att EU-länderna vidtog gemensamma åtgärder när ekonomin stramades åt

”Europa svarar på de ekonomiska problemen som härstammar från USA mer integrerad än någonsin tidigare”, säger emeritusprofessor Paavo Okko.

Även om en ekonomisk recession hotar hela EU anser professor Okko, som säger sig vara en oförbätterlig euroförespråkare, att det ekonomiska läget som försvagats av finanskrisen är betydligt bättre i Finland i dag än vad som var fallet i början av 1990-talet. ”Tillväxt- och stabilitetspakten är visserligen inte gjord för att stimulera”, påpekar Okko.

Europeiska centralbanken (ECB) fungerar enligt Okkos åsikt bra när det gäller att stabilisera ekonomin. Storbritannien och Sverige, som stannat utanför euroområdet, deltar också i centralbankens verksamhet.

På grund av finanskrisen har ECB kommit överens om nya bestämmelser, av vilka insättningsskyddet enligt Okkos åsikt alltid kunde vara i kraft.
”Det vore synnerligen viktigt att insättningsskyddet skulle harmoniseras i alla EU-länder. Under förhösten flyttades pengar från Åbo ända till Irland” beskriver Okko situationen.

”Eurons nytta för Finland syns i dag i statistiken över de korta räntorna. Räntorna på en liten valuta skulle vara synnerligen höga, men nyttan med en stor valuta syns i form av mindre ränteförhöjningar”, framhåller Okko eurons nytta för Finland.

Eurorna kommer, ryms de i plånboken?

Foto: EuropainformationenEuroområdets historia och framtid diskuterades vid ett seminarium i Åbo den 9 december 2008. Som arrangörer för seminariet stod nätverket Enterprise Europe Network-Företags-Europa vid Egentliga Finlands TE-central, Europeiska kommissionens representation i Finland och Europainformationen vid utrikesministeriet. (Foto: Europainformationen)

”När eurosedlarna för sju år sedan skulle införas var folk bekymrade över om man måste skaffa sig en ny plånbok, eftersom eurosedlarna var större än marksedlarna. Lyckligtvis var femtioeurossedeln emellertid inte längre än den gamla femtiomarken och de rymdes bra”, berättar finansrådet Rauno Niinimäki.

När euron bankade på dörren var ett bekymmer också hur man i affärerna börjar avrunda summorna. ”Samma avrundningsregler som gällde för marken gäller också för euron”, preciserar Niinimäki. ”Priset på en kopp kaffe har kanske stigit, men konsumentprisindexet har varit oförändrat.”

 

Finländarnas prismedvetenhet har försämrats under eurotiden

”När euron började användas åstadkom det förvirring i folks uppfattning om priserna”, konstaterar specialforskare Anu Raijas på Konsumentforskningscentralen. ”Jämfört med när vi betalade i mark och penni har prismedvetenheten ytterligare försämrats.”

Prismedvetenheten, dvs. hur exakt konsumenterna kan fastställa priset på en produkt, påverkas av den uppfattning man har av priserna. ”Till exempel italienarna har inte accepterat euron och eftersom de inte tycker om den, tycker de att det är svårt att använda euron”, berättar Raijas. ”En viktig orsak till den dåliga prismedvetenheten hos finländarna är också att man i Finland fortfarande tänker i mark och penni”. Eurobarometern som mäter prismedvetenheten visar att 75 % av finländarna räknar priserna endast i euro, medan 16 % fortfarande räknar i både euro och mark. Detta förhållande har varit oförändrat i många år.

Ändringen av betalningsmedlen kan också enligt Anu Raijas mening påverka hur exakt man känner till priserna. ”Och ju större summa det är fråga om, desto oftare räknar man om den i mark. Det kan hända att höjningen av levnadsstandarden orsakar en viss likgiltighet när det gäller livsmedelspriserna”, är Raijas bedömning.

Vi har ett årtionde med euron bakom oss och eurobetalningsområdet SEPA framför oss

Foto: Europeiska kommissionenSEPA eller det gemensamma eurobetalningsområdet (single euro payment area) är ett område där alla betalningar i euro är inhemska betalningar. (Foto: Europeiska kommissionen)

”Den förändring som SEPA medför gäller alla förutom dem som lever i en ren byteshushållning”, säger Jussi Snellman på Finansbranschens Centralförbund. Genomförandet av det gemensamma eurobetalningsområdet beror på många faktorer: förenhetligad lagstiftning, företagens beteende och bankernas aktivitet.

”I Finland är målet att vi före utgången av 2010 ska övergå till SEPA-gireringar”, berättar Snellman. För de enskilda medborgarna kommer SEPA inte att medföra så stora förändringar, utan SEPA påverkar främst företagens verksamhet, som blir mer effektiv. Jussi Snellman säger att en utmaning har att göra med IBAN-kontonumren: ”Vi måste komma ihåg ett fyra siffror längre kontonummer.”

SEPA kommer också att inverka på tidtabellen för löneutbetalningen med några timmar och lönerna kommer in på kontona ungefär vid klockan tre på natten. ”Man måste vänta tills taxiköerna är som längst”, beskriver Snellman det hela.

Finland som är beroende av utrikeshandeln drar fortsättningsvis nytta av euron

För tio år sedan motiverades nyttan med euron framför allt med att den gemensamma valutan kommer att vara stabil. Finansrådet Niinimäki framhåller att förutom stabilitetsnyttan betonade man att kostnaderna för valutaväxling försvinner och handeln inom euroområdet ökar. ”Nyttan av en stabil valuta var synnerligen viktig för Finland, eftersom stabiliteten i den finska ekonomin under historiens gång inte varit något att skryta med”, summerar Niinimäki.

”För en företagare som bedriver internationell handel har införandet av euron gjort det lättare att koncentrera sig på det som är väsentligt, dvs. handeln. Tidigare var det så att företrädare för en liten valuta till och med kunde uppmanas att betala för att saker och ting skulle rulla”, beskriver verkställande direktören för Nordic ID i Åbo, Jorma Lalla, situationen.

”Tyvärr försvårar försvagningen av dollarn och pundet för närvarande företagens situation. Företagen i USA har belysningen tänd endast i tamburen”, beklagar sig Lalla. ”Men på det hela taget är det svårt att se att euroområdet fört med sig något negativt för företagen.”

Diskussionen om ekonomin fortsätter i Uleåborg, S:t Michel och Kajana

Härnäst diskuteras det ekonomiska läget i euroområdet vid ett seminarium i Uleåborg den 29 januari. Mer information fås av Europainformationen i Norra Österbotten (sari.matinaho@formin.fi)

I februari har också barnen möjlighet att bekanta sig med ekonomin och träffa inflationstrollet i S:t Michel. Tillställningarna som är öppna för både äldre och yngre arrangeras den 18 februari. Mer information fås av Europainformationen i Södra Savolax (sanna.silventoinen@formin.fi)

Nästa dag, 19 februari 2009, diskuteras SEPA och EU:s ekonomiska läge i Kajana. Mer information fås av Europainformationen i Kajanaland (soila.korhonen@formin.fi)

Text: Kanerva Kuisma, regioninformatör i Satakunta och Juhana Tuomola, regioninformatör i Egentliga Finland

Mer information:

Eurons inverkan på konsumentpriserna, Infoblad 2/2008

Europainformationen den 6.2.2008: Det gemensamma eurobetalningsområdet SEPA togs i användning

Finlands Banks SEPA-sidor

Finansbranschens Centralförbunds SEPA-sidor

Följ oss