Tillgänglighetsverktyg

Nyheter 20.2.2009

Finländska företag för blyga att lobba

Foto: AmCham FinlandLedamöterna av Europaparlamentet som satt i panelen berättade om sina erfarenheter och gav lobbningsråd åt företagen på plats. (Foto: AmCham Finland)

”De finländska företagen har inga nätverk i Bryssel. De tror att de är för små för att kunna göra sin röst hörd i EU”, sade Georg Danell, chef för lobbningsfirman Kreab, vid en paneldebatt som Amerikanska handelskammaren ordnade 13 februari.

Lobbning, dvs. intressebevakning, var temat för paneldebatten: ”Varför och hur borde du lobba i EU”. Danell kritiserade de finländska företagen för att de endast informerar sin egen regering och hoppas att informationen den vägen går vidare till lagstiftarna i EU. Danell uppmanade företagen att vara aktivare och direkt ta kontakt med beslutsfattarna i Bryssel.

Lasse Lehtinen (SDP/PES) sade att han lagt märke till att lobbningen har en negativ klang i Finland. Lobbyister i publiken ansåg också att finländarna är onödigt blyga och att till exempel de italienska lobbyisterna är mycket bättre på att driva sina intressen. Lehtinen, som också har verkat som intressebevakare innan han valdes in i Europaparlamentet, berättade att genom att erbjuda information gör en bra lobbyist nästan halva jobbet för en lagstiftare. Det svåraste för beslutsfattarna är att hålla balans mellan den information som olika intressebevakare lägger fram. Lehtinen höjde dock ett varningens finger och sade att samarbetet snabbt tar slut om en lobbyist blir fast för att sprida felaktig information. Anneli Lähteenmäki (Centern/ALDE) framhöll att intressebevakningen är en viktig del av demokratin, men den ska vara öppen och ärlig.

Sirpa Pietikäinen (Samlingspartiet/EPP-ED) gav klara direktiv åt lobbyisterna:

  • var ute i god tid
  • ta reda på hur EU:s beslutssystem fungerar och lobba rätt instans i rätt skede
  • lägg fram ditt förslag kort och konkret. Ett par slagkraftiga broschyrer är ett bättre alternativ än en hög med dokument
  • lobba en EU-parlamentariker åt gången, trots att det är arbetskrävande
  • fundera på hur andra intressegrupper ser på problemet och erbjud alternativ: ”om du inte är en del av lösningen, är du en del av problemet”.

Parlamentarikerna belyste sina råd genom att berätta om erfarenheter av företags misslyckade lobbning och att slutresultatet presenterats i media i stil med ”Finland diskrimineras i EU”, trots att orsaken kanske har varit att frågan presenterats på fel sätt och att man inte kunnat spelreglerna.

Företagen ville veta om ett enskilt företag kan lobba direkt eller om man måste agera via en paraplyorganisation. Satu Hassi (De gröna/EFA) uppmanade företagen att direkt ta kontakt med beslutsfattarna. Företagen kan till och med ha aktuellare och miljövänligare synsätt än de mer konservativa intresseorganisationerna.

Med lobbning vill man påverka beslutsfattarna genom direkt kontakt

Foto: Europeiska kommissionenFör att en lobbyist ska få passersedel måste han eller hon förbinda sig att följa parlamentets regler. Lobbyisterna ska bland annat presentera sig och sin bakgrundsorganisation och meddela vilka intressen de driver. (Foto: Europeiska kommissionen)

Europaparlamentets ledamöter måste rösta om vitt skilda frågor, och de måste samla in information från många olika håll. Lobbyisterna är experter inom sin bransch och är därför en naturlig informationskälla för beslutsfattarna. Europaparlamentet har ett register över intresseorganisationer och utifrån registret beviljas organisationerna passersedel till parlamentet, så att de kan träffa parlamentarikerna, assistenterna och tjänstemännen och delta i möten. Också Europeiska kommissionen inrättade i somras ett register för organisationer som försöker driva sina intressen i kommissionens planering av EU-politiken.

Bland intressebevakarna finns bland annat juridiska byråer, arbetsmarknadsorganisationer, privata företags lobbyister och medborgarorganisationer. I Bryssel verkar också olika länders ambassader och regionkontor. Det finns cirka 15 000 intresseorganisationer i Bryssel, av vilka endast tusen är registrerade. Registreringen är frivillig, men de intressebevakare som registrerar sig måste skriva under en uppförandekod gällande kontakterna med tjänstemännen. Avsikten med registreringen är att öka insynen i intressebevakningen, med vilken man i sin tur försöker öka medborgarnas förtroende för EU:s beslutsfattande.

Mer information:

Register över intresseorganisationer

Mera insyn i lobbningen, Europainformationen 24.7.2008

Alexander Stubb: Behöver lobbningen regler? 7.9.2007 (endast på finska)

Offentligt samråd

Suomen mahdollisuudet vaikuttaa valmisteilla olevaan EU-lainsäädäntöön (endast på finska)

Följ oss