Unionens medlemsländer enades om att agera samordnat för att stävja den ekonomiska krisen
EU-ordförandelandet Tjeckien hade inbjudit stats- och regeringscheferna i unionens medlemsländer till ett informellt lunchmöte i Bryssel. På mötets agenda stod läget inom den globala ekonomin och på finansmarknaden samt verksamheten på unionens inre marknad. Vid mötet diskuterade stats- och regeringscheferna finanssektorns funktionsduglighet och återhämtningsplanen för den europeiska ekonomin.
Från Finland deltog statsminister Matti Vanhanen i mötet som hölls söndagen den 1 mars. Vid mötet uttryckte statscheferna sin tilltro till utsikterna på medellång och lång sikt för EU-ländernas ekonomier, men samtidigt var man ense om behovet av ett koordinerat samarbete som bygger på den gemensamma inre marknaden och EMU. Vid mötet kom man överens om åtgärder för att skapa förtroende, främja den finansiella stabiliteten och få den reala ekonomin tillbaka på rätt spår. Man stakade också ut riktlinjer för samarbete på global nivå.
Finland stödjer genomförandet av unionens återhämtningsprogram
Statsminister Matti Vanhanen, som veckan före EU-ländernas möte hördes av riksdagens stora utskott, betonade då att bekämpningen av den finansiella krisen inte får snedvrida konkurrensen eller skapa protektionism. Förutom att fördöma protektionismen hade Finland vid mötet som mål att driva på genomförandet av unionens eget återhämtningspaket, påminna om att man måste förbereda sig för tiden efter den finansiella krisen framför allt genom att höja produktiviteten och sysselsättningen samt att stödja ett internationellt system för den finansiella tillsynen.
Deltagarna i mötet i Bryssel ansåg det vara av avgörande betydelse att regleringen och tillsynen av finansinstituten förbättras och att den långsiktiga hållbarheten i medlemsländernas offentliga finanser säkerställs i enlighet med stabilitets- och tillväxtpakten. Vikten av makrofinansiell stabilitet i hela Europa betonades. EU-ländernas stats- och regeringschefer erkände skillnaderna mellan medlemsstaterna i Central- och Östeuropa, men betonade att den ekonomiska hjälpen ska ges från fall till fall. Man har också tidigare använt prövning från fall till fall, till exempel då man fattade beslut om att stödja Island, som inte är medlem av unionen, och som hamnat i en ekonomisk kris. Utvärderingen och genomförandet av det europeiska återhämtningsprogrammet ska ske på Europeiska rådets vårmöte.
Medlemsländerna vill satsa på åtgärder inom unionen
Mötet fördömde protektionismen och betonade att EU:s inre marknad ska vara motorn för att skapa tillväxt och sysselsättning, och att Europeiska kommissionen ska övervaka detta. Verktyg som Europeiska socialfonden ska användas för att bättre begränsa förlusten av arbetstillfällen. Ett särskilt toppmöte om sysselsättningen ska hållas i maj i Prag, och det ska ta fram konkreta riktlinjer och åtgärder för att lindra den ekonomiska krisens sociala och sysselsättningsmässiga konsekvenser.
EU-ländernas ledare ansåg det också vara viktigt att unionens interna ansträngningar och insatser för att återupprätta finansiell stabilitet och främja öppna marknader i tillräcklig grad avspeglas på internationell nivå. Härmed hänvisar man till G20-gruppens toppmöte i London i början av april. Storbritannien och Tyskland gav i samband med Brysselmötet en lägesöversikt över förberedelserna inför detta möte. EU-ländernas stats- och regeringschefer välkomnade kommissionens meddelande om fordonssektorn som getts tidigare under veckan. Meddelandet innehöll förslag till hur krisen ska bemötas. Speciellt berömde man den förstärkta europeiska samordningen av system för förnyelse av fordonsbeståndet.
Mer information:
Samarbete för att övervinna krisen, Europeiska unionens råd, 1.3.2009 (på engelska)