Tillgänglighetsverktyg

Nyheter 17.4.2009

Mellanstatliga problem bromsar upp medlemskapsförhandlingarna

Foto: Europeiska kommissionenAlla länder i Europa som respekterar principerna frihet, demokrati, de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna och rättsstatsprincipen får ansöka om medlemskap i Europeiska unionen. (Foto: Europeiska kommissionen)

Europaparlamentet och EU-ländernas utrikesministrar behandlade unionens utvidgning i mars. Kandidatländernas medlemskapsförhandlingar har bromsats upp, men den allmänna utvecklingen i länderna har gått framåt.

EU-ländernas utrikesministrar diskuterade vid sitt möte EU:s framtidsutsikter. En del av unionens medlemsländer anser att ett villkor för unionens utvidgning är att Lissabonfördraget träder i kraft. Till exempel Frankrike och Tyskland understöder inte en utvidgning av EU förrän unionens nuvarande strukturer har befästs. Vissa av medlemsländerna betonar å sin sida EU:s utvidgning och öppenhet. Vid Europeiska rådets möte i Thessaloniki 2003 lovades alla stater på Västra Balkan medlemskap i Europeiska unionen.

Den nuvarande utvidgningsomgången omfattar Kroatien, Makedonien (den f.d. jugoslaviska republiken Makedonien eller FYROM) och Turkiet. Länderna har getts en möjlighet till EU-medlemskap under förutsättning att de uppfyller de villkor som ställts upp för medlemskapet. Europaparlamentet behandlade vid sin plenarvecka i mars framstegen som gjorts i medlemskapsförhandlingarna med kandidatländerna.

Turkiet är strategiskt viktigt för Europeiska unionen

Foto: Europeiska kommissionenTurkiets president Abdullah Gül och Europeiska kommissionens ordförande José Manuel Barroso diskuterade framstegen i Turkiets medlemskapsförhandlingar i slutet av mars. Det var första gången Turkiets president besökte Europeiska kommissionen. (Foto: Europeiska kommissionen)

Turkiets president Abdullah Gül och Europeiska kommissionens ordförande José Manuel Barroso diskuterade framstegen i Turkiets medlemskapsförhandlingar i slutet av mars. Det var första gången Turkiets president besökte Europeiska kommissionen. (Foto: Europeiska kommissionen)

Reformtakten i Turkiet fortsätter att avta för tredje året i rad. EU:s medlemskapsförhandlingar består av sammanlagt 35 förhandlingskapitel, och av dem har endast tio öppnats i förhandlingarna med Turkiet. Endas ett kapitel, vetenskap och forskning, har hittills kunnat avslutas. Europaparlamentet har uppmanat den turkiska regeringen att visa politisk vilja att fortsätta de reformer som landet förband sig till när anslutningsförhandlingarna inleddes 2005. Man hoppas att åtminstone förhandlingskapitlet om energin kan öppnas innan det tjeckiska EU-ordförandeskapet avslutas sommaren 2009.

Turkiet är strategiskt viktigt för EU för att energitillgången ska kunna tryggas och konflikter förhindras. Landet har på ett avsevärt sätt främjat den europeiska säkerhets- och försvarspolitiken, och det har en aktiv och konstruktiv roll i relationerna till Sydkaukasien och Mellanöstern. Turkiet fungerade också som medlare i konflikten i Georgien i fjol. Turkiets relationer till Grekland har utvecklats positivt, men när det gäller normaliseringen av relationerna till republiken Cypern har inga framsteg gjorts. Turkiet motsätter sig också ett samarbete mellan EU och Nato som skulle omfatta unionens samtliga medlemsländer.

Turkiets förutsättningar att uppfylla medlemskapsskyldigheterna har dock förbättrats. Landet har numera en fungerande marknadsekonomi, och det uppfyller de politiska bedömningsgrunderna för ett medlemskap i tillräcklig omfattning. När det gäller de mänskliga rättigheterna och minoritetsskyddet har framstegen i Turkiet varit obetydliga, och ratificeringen av de internationella avtalen om de mänskliga rättigheterna har inte framskridit.

Förhandlingarna med Kroatien kan kanske avslutas i år

Foto: Europeiska kommissionenKroatien är till sin yta den näst största av de forna jugoslaviska staterna. (Foto: Europeiska kommissionen)

Kroatiens medlemskapsförhandlingar har under en längre tid legat nere på grund av bilaterala problem, framför allt till följd av tvisten om land- och sjögränserna mellan Kroatien och Slovenien. Slovenien förhindrade att nya förhandlingskapitel öppnades med Kroatien i december 2008. Såväl Slovenien som Kroatien har emellertid accepterat att en medlingsgrupp tillsätts för att lösa tvisten mellan länderna. Arbetsgruppen leds av president Martti Ahtisaari, som i fjol fick Nobels fredspris.

Trots gränstvisten är det tänkbart att förhandlingarna med Kroatien kan avslutas ännu i år i enlighet med kommissionens ursprungliga tidsplan, eftersom landet har gjort stora framsteg i sina reformer. Kommissionen har rekommenderat rådet att en teknisk arbetsgrupp ska tillsättas för att utarbeta Kroatiens anslutningsfördrag.

För att medlemskapsförhandlingarna ska kunna slutföras krävs ännu reformer framför allt inom rättsväsendet och den offentliga förvaltningen i Kroatien. De största problemen är fortfarande den organiserade brottsligheten och korruptionen, som landet snabbt måste åtgärda. Kroatien är enligt de ekonomiska bedömningsgrunderna en fungerande marknadsekonomi. Landet har integrerats väl med EU:s ekonomi, och också harmoniseringen av lagstiftningen med unionens rättsakter är långt framskriden inom många områden.

Makedonien väntar på att inleda medlemskapsförhandlingarna

Foto: EuropainformationenMakedonien blev liksom Kroatien självständigt 1991 när Jugoslavien föll sönder. (Foto: Europainformationen)

Den f.d. jugoslaviska republiken Makedonien fick status som kandidatland för EU-medlemskap genom Europeiska rådets beslut i december 2005. Några medlemskapsförhandlingar har ännu inte inletts, och Europaparlamentets utrikesutskott har bett EU-länderna att sätta ett datum för en förhandlingsstart inom detta år. För att förhandlingarna med Makedonien ska kunna inledas har det varit viktigt att presidentvalet och lokalvalet som hölls i landet i månadsskiftet mars-april har skett utan våldsamheter, i motsats till vad som skedde under parlamentsvalet i fjol.

Makedoniens ekonomi har expanderat kraftigt och landet har hela tiden närmat sig en fungerande marknadsekonomi. I fråga om de politiska reformerna har landet gjort vissa framsteg, men de uppfyller ännu inte de politiska villkoren för ett EU-medlemskap. Makedonien måste kraftigare reformera sitt rättsväsende, fortsätta kampen mot korruptionen och se till att tjänstemännen väljs enligt professionella kriterier.

Man borde också hitta en lösning på problemet med landets namn. Grekland har allt sedan Makedonien blev självständigt vägrat att erkänna Makedoniens konstitutionella namn, republiken Makedonien. I norra Grekland finns ett område som kallas Makedonien, och i Grekland anser man att ett likadant namn på annat håll kunde leda till territoriella konflikter. I Grekland anser man också att namnet hör till dess historiska arv. Den här konflikten har medverkat till att den forna jugoslaviska republiken Makedoniens medlemskapsfråga inte har framskridit.

Utvidgningen betjänar Europeiska unionens intressen

Foto: Europeiska kommissionenOlli Rehn har sedan 2004 varit kommissionär med ansvar för Europeiska unionens utvidgningsfrågor. (Foto: Europeiska kommissionen)

I Europeiska unionens medlemskapsförhandlingsprocess bedöms varje land enligt sina egna meriter. Möjligheten till medlemskap sporrar kandidatländerna att genomföra politiska och ekonomiska reformer. Utvidgningen är också ett av de effektivaste instrumenten för Europeiska unionens politik. Den betjänar EU:s strategiska intressen att bevara stabilitet och säkerhet och förhindra konflikter.

I EU:s utvidgningsstrategi fäster man också speciell vikt vid kontakterna mellan människorna. Beviljandet av visum har redan underlättats för de nya kandidatländernas del och man förhandlar om visumfrihet. Ungdomsprogrammen Erasmus Mundus och Youth in Action erbjuder ungdomar studie- och partnerskapsmöjligheter.

Potentiella medlemskandidatländer är förutom Kroatien, Makedonien och Turkiet också Albanien, Bosnien-Hercegovina, Kosovo, Montenegro och Serbien. I maj kommer EU att fira femårsdagen av utvidgningen 2004.

Mer information:

Frankrike och Tyskland förhåller sig kyligt till EU:s utvidgning, Euobserver, 30.3.2009 (på engelska)

Europaparlamentets resolutioner om 2008 års lägesrapporter om Kroatien, Turkiet och f.d. jugoslaviska republiken Makedonien, Europaparlamentets förteckning över godkända texter 12.3.2009

Kandidatländernas framsteg på vägen mot EU-medlemskap, Europaparlamentet, 11.3.2009

Europeiska unionens råds slutsatser om utvidgningen, pressmeddelande om rådet för allmänna frågor och yttre förbindelser, 8.12.2008 (på engelska)

Utvidgningsstrategi och huvudfrågor 2008–2009, meddelande från kommissionen till rådet och Europaparlamentet, 5.11.2008 (pdf-fil)

 

Följ oss