Tillgänglighetsverktyg

Nyheter 2.6.2009

Det konstitutionella fördragets aktuella läge i medlemsländerna

Europeiska unionens medlemsländer godkände enhälligt det konstitutionella fördraget vid regeringskonferensen i Bryssel den 18 juni 2004. För att det konstitutionella fördraget skall kunna träda i kraft måste alla medlemsländer ratificera, det vill säga godkänna, fördraget enligt bestämmelserna i landets konstitution.

Foto: Europeiska kommissionen

Det finns flera sätt att ratificera fördraget beroende på bestämmelserna i konstitutionen och landets politiska traditioner. I regel ratificeras fördraget på två sätt: på basis av parlamentets godkännande eller genom folkomröstning.

I slutet av maj 2005 hade 10 medlemsstater ratificerat det konstitutionella fördraget. I en folkomröstning i Frankrike den 29 maj 2005 motsatte sig nästan 55 % av väljarna ett godkännande av fördraget. Den 1 juni 2005 hölls en folkomröstning i Nederländerna och där motsatte sig så gott som 62 % av väljarna ett godkännande av fördraget.

Vid Europeiska rådet i mitten av juni, strax efter ovannämnda folkomröstningar, bestämde sig medlemsländerna för att diskutera det aktuella läget för det konstitutionella fördraget. Som avslutning på mötet antog medlemsländerna ett uttalande om ratificeringen av fördraget. I fråga om ratificeringsförfarandet säger uttalandet bland annat att den senaste utvecklingen inte innebär "ett ifrågasättande av ratificeringsprocessernas giltighet" och att "tidsplanen för ratificeringen i olika medlemsstater vid behov skall anpassas mot bakgrund av denna utveckling och alltefter omständigheterna i de medlemsstaterna". Slutligen konstateras att Europeiska rådet skall "mötas under det första halvåret 2006 för att göra en samlad bedömning" och för att utreda möjligheterna till en fortsättning av processen.

Enligt Finlands grundlag måste riksdagen godkänna det konstitutionella fördraget varefter republikens president kan ratificera det. I Finland kan man enligt grundlagen hålla en rådgivande folkomröstning, med den skall utfärdas genom lag. Tillsvidare har regeringen inte lagt fram någon proposition till riksdagen om att hålla folkomröstning i frågan. Däremot hade regeringen redan våren 2005 förberett sig på att avlåta en proposition till riksdagen om godkännande av det konstitutionella fördraget i Finland. Efter Europeiska rådets uttalande i juni 2005 beslutade regeringen att i stället för att föreslå ett godkännande ge riksdagen en redogörelse om fördraget och den finländska EU-politiken. Statsrådets redogörelse ger riksdagen en möjlighet till en bred diskussion om fördraget, men riksdagen fattar inget egentligt beslut i frågan på basis av redogörelsen.

Efter Europeiska rådets uttalande i juni beslutade förutom Finland även sex andra medlemsstater – Irland, Storbritannien, Portugal, Sverige, Tjeckien och Danmark – att avbryta eller uppskjuta ratificeringsförfarandet tillsvidare. I två medlemsstater – Polen och Estland – är ratificeringsfrågan fortfarande öppen. Efter Europeiska rådet i juni 2005 fram till november har fördraget ratificerats av Belgien, Cypern, Luxemburg och Malta.

 

Ytterligare information:

Europainformationens infopaket om det konstitutionella fördraget

Infoblad 8b/2005; Konstitutionen och folkomröstningarna, en lägesbeskrivning

Fördraget om en konstitution för Europa i ett nötskal

Statsrådet överlämnade till riksdagen en redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag (Statsrådets pressmeddelande 360/2005)

Följ oss