Tillgänglighetsverktyg

Nyheter 15.6.2009

Europaparlamentsvalet 2009

Informationspaket

Kuva: EurooppatiedotusI Finland valdes ledamöterna till Europaparlamentet den 7 juni. Valen hölls i alla EU:s 27 medlemsländer under tiden 4–7.6.2009.

 

Europaparlamentarikerna för mandatperioden 2009-2014

Från Finland valdes respresentanter från sju partier till Europaparlamentet: Samlingspartiet, SDP, Centern, De Gröna, Sannfinländarna, Kristdemokraterna och Svenska folkpartiet. Röstningsaktiviteten i Finland var 40,3%.

Till mandatperioden 2009-2014 valdes från Finland Ville Itälä (Saml), Eija-Riitta Korhola (Saml), Sirpa Pietikäinen (Saml), Anneli Jäätteenmäki (C), Hannu Takkula (C), Riikka Manner (C), Liisa Jaakonsaari (SDP), Mitro Repo (SDP), Heidi Hautala (Grön), Satu Hassi (Grön), Timo Soini (SF), Sari Essayah (KD) och Carl Haglund (Sfp).

I valen röstade Finland som en enda valkrets, vilket betydde att de röstberättigade kunde rösta på vem som helst av de uppställda kandidaterna i Finland. Alla finska medborgare, som senast på valdagen fyllt 18 år var röstberättigade. Antalet röstberättigade var allt som allt 4 354 352. Partierna kunde nominera högst 20 kandidater var och allt som allt tävlade 241 kandidater om Finlands 13 platser till Europaparlamentet. Det nyvalda Europaparlamentet inleder sitt arbete den 14 juli.

I valen valdes sammanlagt 736 medlemmar till Europaparlamentet för fem år. På europeisk nivå steg Gruppen för Europeiska folkpartiet (kristdemokrater) och Europademokrater (EPP-ED) till valseger och får 263 platser i parlamentet. Näst största gruppering är Socialdemokratiska gruppen i Europaparlamentet (PES) med 163 platser.

För de praktiska valarrangemangen svarade de nationella myndigheterna i medlemsländerna. I Finland är det justitieministeriet som förrättar valet och fastställer kandidaterna och valresultatet. Enligt Europeiska unionens egna valbestämmelser ska valet hållas i juni under samma veckoslut i samtliga medlemsländer. Varje medlemsland får själv välja om valet ska ordnas på torsdagen, fredagen, lördagen eller söndagen. I Finland var valdagen söndagen den 7.6.2009.

Europaparlamentarikerna valda

pdfSuomen edustajat Euroopan parlamentissa 2009-2014

Resultat i EU-valen 2009 (Europaparlamentets valisidor)

Justitieministeriets resultattjänst

Valsystemet vid val av ledamöter till Europaparlamentet, Europainformationens infoblad 1/2009

Europavalet är över – vad sker härnäst?

Europaparlamentets uppgifter

Foto: EuropaparlamentetOm Lissabonfördraget träder i kraft
stärker det ytterligare Europaparlamentets institutionella ställning och politiska roll.

Europaparlamentet är vid sidan av rådet, som företräder EU:s medlemsländer, en central lagstiftande EU-institution. Parlamentet har stora budgetbefogenheter och utövar kontroll över EU:s verksamhet.

Europaparlamentet delar budgetmakten med Europeiska unionens råd och kan därför påverka hur EU:s medel används. Budgetförfarandet avslutas genom att parlamentet godkänner eller förkastar budgeten som helhet.

Europaparlamentet godkänner EU:s internationella avtal och nya medlemsländer i Europeiska unionen.

I vissa frågor ger parlamentet endast ett rådgivande yttrande (så kallat samrådsförfarande). Dess debatter och resolutioner har ofta inflytande på EU:s politik också på de områden där man endast samråder med parlamentet eller informerar, såsom i jordbruket och utrikespolitiken.

Förutom sin lagstiftande roll har parlamentet inflytande på andra beslut som fattas i EU. Exempelvis i utrikes-, säkerhets- och försvarspolitiken har medlemsstaterna beslutanderätt, men kommissionen och rådet måste informera parlamentet i ärendet på förhand.

När en ny kommission ska tillträda, intervjuar parlamentet alla de kandidater som medlemsstaterna har nominerat till ledamöter och ordförande. De kan inte utses utan parlamentets godkännande. Europaparlamentet har befogenhet att godkänna eller förkasta utnämningarna av kommissionens ledamöter och har rätt att avge ett misstroendevotum för kommissionen som helhet.

Europaparlamentets organisation och förfaranden

Om Europaparlamentet på Europainformationens webbplats

Beslutsfattandet i Europeiska unionen

Beslutsfattandet i Europeiska unionen på Europainformationens webbplats

Lissabonfördragets inverkan på antalet ledamöter i Europaparlamentet

Om Lissabonfördraget träder i kraft ökar Europaparlamentets makt. Medbeslutandeförfarandet utvidgas till jordbruk, fiskeri, legal invandring, rymdfrågor och idrott. Parlamentets budgetmakt utvidgas att gälla unionens hela budget. Parlamentet får större makt också i utnämningen av kommissionens ordförande. Lissabonfördraget stärker på så sätt fortsättningsvis Europaparlamentets institutionella ställning och politiska roll.

Antalet platser i Europaparlamentet minskar i valet i juni från 785 ledamöter till 736 ledamöter enligt Nicefördraget. Om Lissabonfördraget träder i kraft senare under 2009, så kommer antalet ledamöter i Europaparlamentet att höjas sannolikt redan under 2010 till det antal som man kommit överens om i Lissabonfördraget. Det totala antalet ledamöter skulle då stiga från 736 till 754 under mandatperioden 2009–2014. Dessa ledamöter skulle således börja arbeta först efter att fördraget har trätt i kraft.

I Lissabonfördraget fastslås att parlamentet ska ha 751 ledamöter, men eftersom Tyskland är den enda stat där antalet ledamöter minskar med tre i Lissabonfördraget jämfört med Nicefördraget, så kan demokratiskt valda ledamöter inte uteslutas ur parlamentet.

Finland har 13 ledamöter i parlamentet både enligt Nice- och Lissabonfördragen, så antalet ledamöter från Finland kommer inte att ändra, även om det nya fördraget skulle träda i kraft.

pdfMandatfördelningen i Europaparlamentet per land i dag, efter valet och efter att Lissabonfördraget eventuellt trätt i kraft (pdf)

Arbetet i Europaparlamentet

Foto: EuropaparlamentetEuropeiska kommissionen lägger fram lagstiftningsförslag och Europaparlamentet fattar beslut om största delen av unionens lagar tillsammans med ministerrådet.

Parlamentets makt har under årens lopp ökat betydligt, men rådet är alltjämt EU:s högsta lagstiftande organ.

Europaparlamentets ledamöter arbetar på två orter. Parlamentets plenarsammanträden hålls tolv gånger per år i Strasbourg, där parlamentet har sitt säte, och ytterligare hålls sex extra sammanträden i Bryssel.

Efter valet tillträder det nya parlamentet den 14 juli. Parlamentet utser inom sig en talman och 14 vice talmän och tillsätter utskott. Ledamöterna går samman i allmäneuropeiska politiska grupper som bildas enligt politisk tillhörighet, inte enligt nationalitet. För närvarande finns det sju politiska grupper. Ytterligare arbetar i parlamentet grupplösa ledamöter som innehar 30 mandat.

Europaparlamentets ledamöter väljs enligt en kvot med ett bestämt antal platser för varje medlemsland. De små länderna har en bättre representation i parlamentet än de stora när man ser till antalet ledamöter i förhållande till medlemsstaternas invånarantal. Antalet platser fördelas mellan länderna i Europeiska rådet enligt folkmängden i varje medlemsland.

Parlamentet jämförs ofta med riksdagen. Trots att det finns likheter är den största skillnaden att motsättningen mellan regering och opposition saknas i parlamentet. Parlamentet har inte heller rätt att lägga fram lagförslag.

Europaparlamentarikerna

Foto: AmCham FinlandParlamentets ledamöter arbetar i allmäneuropeiska politiska grupper och i utskott där ärendena till plenarsammanträdena bereds.

För närvarande arbetar 14 finländska Europaparlamentariker vid Europaparlamentet. De finländska ledamöterna representerar sex partier i Finland, men ingår i Europaparlamentet i fem politiska grupper.

Några veckor om året reserveras för att parlamentarikerna ska kunna besöka sin valkrets, arbeta där lokalt och träffa sina väljare på fältet.

Hittills har medlemsstaterna betalat lön till Europaparlamentarikerna, och ledamöterna har i allmänhet haft samma lön som ledamöterna i de nationella parlamenten. De finländska europaparlamentarikernas lön har varit 5 860 euro i månaden och för dem som arbetat mer än tolv år som riksdagsledamot 6 300 euro i månaden. Lönen har beskattats enligt det nationella inkomstskattesystemet. Detta system har gett upphov till rentav tiofaldiga löneskillnader mellan ledamöter från olika länder.

I det nya systemet betalas lönen till en Europaparlamentariker ur EU:s budget. Alla ledamöter får samma lön, 7 665 euro i månaden. På lönen tas ut en EU-skatt och i de finländska ledamöternas fall också en nationell skatt. Kostnadsersättningarna ändras så att de motsvarar de faktiska kostnaderna, och reskostnaderna ersätts mot biljetter och kvitton.

Reglerna om den nya lönesättningen och utbetalningen av kostnadsersättningar träder i kraft när det nya parlamentet inleder sin sessionsperiod den 14 juni. Under en övergångsperiod kan de nyvalda ledamöterna välja lönesättning enligt det gamla eller nya systemet. För kostnadsersättningarnas del går alla ledamöter över till det nya systemet, också omvalda ledamöter.

Europaparlamentarikernas rättigheter och skyldigheter

De finländska Europaparlamentarikerna

Nytt lönesystem för Europaparlamentets ledamöter, infoblad 6b/2008

Titta på EU-parlamentarikernas arbete online i EuroparlTV

Plenarsammanträdena förbereds i utskott

Europaparlamentets ledamöter gör en stor del av arbetet i utskott. I utskotten behandlas kommissionens förslag till direktiv och förordningar, och man avger yttranden till de andra utskotten i parlamentet.

I Europaparlamentet finns 20 ständiga utskott som är specialiserade på olika områden, bland annat miljön, trafiken, industrin eller budgeten. Parlamentets politiska grupper finns representerade i utskotten och antalet ledamöter varierar.

Rapportören föredrar betänkanden för plenum

Foto: EuropaparlamentetRapportören bestämmer den politiska linjen som han eller hon rekommenderar ska följas.

Varje månad föredrar parlamentets ledamöter inför plenarsammanträdet betänkanden, som godkänts i utskotten. Dessa betänkanden innehåller förslag till resolutioner eller en översyn av gemenskapsrätten. Ledamöterna i Europaparlamentet väljer inom sig en föredragande eller rapportör då något av parlamentets utskott har fått i uppgift att utarbeta ett betänkande till kommissionens lagstiftningsförslag eller om ett annat dokument eller ärende.

Rapportören leder beredningen av sitt betänkande i parlamentet. Han eller hon sätter sig in i kommissionens förslag, träffar experter och andra som kan komma att beröras av förslaget. Sakkunskap som samlats från olika håll smälter ihop till den ståndpunkt rapportören tar i betänkandet som han lägger fram för sitt utskott.

Föredragande – ledamot som utarbetar betänkande för parlamentet

Talmannen företräder Europaparlamentet utåt

Parlamentets talman byts ut efter andra hälften av valperioden. Talmannens mandat har av hävd delats in i 2,5 års perioder genom en gentlemannaöverenskommelse mellan de två största grupperna EPP-ED och PES. Talmannen företräder parlamentet utåt och i kontakterna med EU:s övriga institutioner. Talmannen leder all verksamhet vid Europaparlamentet och leder debatten i plenum. Talmannen företräder parlamentet i rättsliga ärenden.

Parlamentets viktigaste politiska organ är talmanskonferensen som består av parlamentets talman och de politiska gruppernas ordförande. Den sammanträder vanligen 3–4 gånger i månaden. Talmanskonferensen ansvarar både för parlamentets interna och externa kontakter.

Assistenterna är länken mellan ledamöterna ochväljarna, intressentgrupperna och parlamentets förvaltning

Parlamentsledamöterna har totalt 4 060 assistenter, av vilka omkring 1 400 arbetar i Bryssel och Strasbourg och de övriga i ledamöternas valkretsar. Assistenternas avlöning och arbetsbeskrivning varierar från en ledamot till en annan och från ett kontor till ett annat. Vissa ledamöter utser själva sin assistent, andra utses av partiet. Pengar för att avlöna assistenter kommer från ett månatligt assistentbidrag som ledamöterna får från parlamentet.

Assistenterna utför uppgifter över hela skalan från löpande ärenden till filtrering av information. Arbetsuppgifterna kan variera från sekreterararbete till politisk rådgivare eller informatör, mottagning av gästgrupper och att representera ledamoten både på sammanträden och vid mer inofficiella sammankomster.

De unga medarbetarnas arbete i Europaparlamentet är intensivt och givande, Europainformationen 18.8.2008

Ledamöternas assistenter – parlamentet vore inte detsamma utan dem

Europaparlamentet arbetar på alla EU:s officiella språk

Foto: EuropaparlamentetGrundfördragen bestämmer att alla europeiska medborgare ska kunna följa parlamentets arbete, ställa frågor och få svar på sitt eget språk. Parlamentet är den enda EU-institutionen som är skyldig att förvissa sig om en så bred flerspråkighet som möjligt. I plenum tolkas inläggen till unionens alla officiella språk, men på utskottsmöten tolkas anförandena ofta bara till de inofficiella huvudspråken engelska och franska. För tolkningen finns vid parlamentet en permanent stab på 400 tolkar, under plenarsammanträdena behövs ungefär 800–1 000 tolkar.

Det förutsätts inte att parlamentets ledamöter har flytande kunskaper i engelska eller franska. Ledamöterna kan hålla sina anföranden på något av unionens 23 officiella språk.

Flerspråkighet i Europaparlamentet

Huvudrubriker från Europaparlamentet 2004–2009

Europaparlamentet nämner följande som sina viktigaste prestationer under mandatperioden 2004–2009:

  • REACH-kemikalieförordningen ålägger industriföretagen att visa att deras produkter är säkra. Förordningen syftar till att förbättra kemikaliesäkerheten, främja alternativa metoder till djurförsök samt förbättra konkurrensen och handeln.
     
  • Europaparlamentet kritiserade vissa medlemsstaters undfallenhet inför CIA:s illegala verksamhet och Europeiska unionens råds ovilja att samarbeta.
     
  • Från slutet av 2009 kan tjänsteleverantörer utöva sina yrken i hela EU när tjänstedirektivet träder i kraft. Direktivet som också kallats Bolkesteindirektivet har debatterats intensivt i många år.
     
  • I januari 2010 öppnas gränserna för konkurrens över gränserna mellan europeiska järnvägsföretag.

  • Europaparlamentet kan gå längre än att ändra lagförslag som det anser bristfälliga. Om ett visst förslag är fullkomligt oacceptabelt och det inte verkar finnas några möjligheter till tillfredsställande förbättringar kan förslaget förkastas helt.

  • Roamingförordningen om mobiltelefoni sänkte sommaren 2008 kostnaderna för att ringa och ta emot mobiltelefonsamtal utomlands inom EU.
     
  • Flygpriser som anges måste inkludera samtliga skatter och avgifter som tillkommer till grundpriset.
     
  • Återvändandedirektivet ska främja att illegala invandrare återvänder frivilligt.
     
  • Reformer inför valet till Europaparlamentet 2009 är på gång. Avsikten är att det ska bli lättare att förstå parlamentsvalet, parlamentets arbetsmetoder och lönesättning.
  •  För att skydda arbetstagarnas hälsa och säkerhet kan arbetsveckans längd vara högst 48 timmar. I vissa yrken, till exempel läkaryrket, ska jourtiden räknas som arbetstid.
     
  • Europaparlamentets ledamöter ändrade och godkände EU:s nya klimat- och energipaket i december 2008. Syftet med paketet är att minska utsläppen av växthusgaser från bilar, industrianläggningar och kraftverk samt att främja förnybara energikällor.

Huvudrubriker från Europaparlamentet 2004–2009

Europaparlamentsvalets historia

Foto: EuropaparlamentetDen första europeiska parlamentariska församlingen höll sin konstituerande session 19 mars 1958 i Strasbourg.

Ursprungligen var parlamentet enbart ett diskussionsforum som nästan helt saknade makt. Senare har parlamentet förändrats avsevärt huvudsakligen i takt med utvidgningen. Antalet medlemsländer har stigit från 6 till 27, ledamöternas antal från 142 till 785 och antalet språk från 4 till 23. Parlamentets lagstiftningsmakt har vuxit ända sedan 1990-talet genom grundfördragen.

Under år 1958–1979 utsåg de nationella parlamenten europaparlamentarikerna internt. Varje ledamot var sålunda ledamot både i ett nationellt parlament och i Europaparlamentet. Enligt EU:s nuvarande vallag kan en ledamot av Europaparlamentet inte samtidigt vara ledamot av ett nationellt parlament eller vara aktiv tjänsteman vid något annat EU-organ.

Det första direkta valet hölls 1979. Val har förrättats i varje nytt medlemsland när det gått med i unionen. Val har således hållits i Grekland 1981, Portugal och Spanien 1987, Sverige 1995, Finland och Österrike 1996 och i Bulgarien och Rumänien 2007.

Europaparlamentet fyller 50 år, Europainformationen 10.3.2008

Finlands ledamöter i Europaparlamentet genom tiderna

Valdeltagandet i Europaparlamentsvalet

Foto: EuropaparlamentetRöstningsivern har sjunkit i hela Europeiska unionen ända sedan det första valet. I valet år 1979 låg valdeltagandet på 63 %, år 1984 på 61 %, år 1989 på 58,5 %, år 1994 på 56,8 % och år 1999 på 49,8%. 2004 var valdeltagande så lågt som 45,6 % och i valen 2009 42,94%.

När Finland anslöt sig som medlem i Europeiska unionen 1995 hade man redan haft Europaparlamentsval 1994 i de gamla medlemsstaterna, så riksdagen valde inom sig ledamöter till parlamentet. Det första EU-valet förrättades i samband med kommunalvalet 20.10.1996 och valdeltagandet låg då på 60,3 procent. I det följande valet 1999 hade finländarnas valdeltagande rasat till 31,4 procent. I valet 2004 röstade 41,1 procent av finländarna och i valen 2009 röstade 40,2%. .

Utveckling av valdeltagande vid Europaval

Följ oss