Europeiska rådet nominerade Barroso till kommissionsordförande

Europeiska rådets toppmöte den 18-19 juni förra veckan beslutade enhälligt att föreslå en ny mandatperiod för José Manuel Barroso och enades om garantier för Irland när det gäller Lissabonfördraget. Europeiska rådet diskuterade dessutom bland annat bättre samordning av den ekonomiska politiken och finansiell tillsyn.

Valet av Barroso kräver Europaparlamentets godkännande

Europeiska rådets nominering av centerhögerns representant Barroso till kommissionsordförande har väckt motstånd bland centervänstern i Europaparlamentet. Kandidaten måste få över hälften av Europaparlamentarikernas röster för att bli godkänd som ordförande. (Foto: Europeiska kommissionen)

Stats- och regeringscheferna enades vid Europeiska rådet enhälligt om att nominera Barroso till ordförande för kommissionen. Den portugisiske centerhögerrepresentanten har varit den enda kandidaten. Återvalet ska dessutom ge EU:s verksamhet kontinuitet. Barroso vill för tillfället prioritera åtgärder mot finanskrisen och enighet kring klimatfrågor vid FN:s kommande klimatmötet i Köpenhamn i december.

Europeiska rådets beslut kräver ännu ett godkännande av Europaparlamentet. Europeiska rådet hoppas att ärendet ska behandlas vid det första plenarsammanträdet i juli. Enhällighet inom Europaparlamentet kan inte garanteras eftersom tre politiska grupper motsätter sig återvalet av Barroso och vill skjuta upp omröstningen till plenum i september. Socialisterna, liberalerna och de gröna efterlyser en grundlig debatt om kommissionens kommande agenda. Bakom önskemålet ligger en oro för att kommissionen ska fokusera för mycket på ekonomiska frågor och den inre marknaden. De politiska grupperna beslutar vid sina möten i början av juli om dagordningen för plenarsammanträdet den 14 juli. Barroso behöver enkel majoritet, det vill säga över hälften av rösterna, för att bli godkänd som ordförande.

De övriga kommissionärerna väljs under hösten efter att irländarna röstat om Lissabonfördraget. Från varje medlemsland väljs en kommissionär, alltså sammanlagt 27 liksom förut. Alla medlemsstater föreslår en egen kandidat och Europaparlamentet ska sedan godkänna sammansättningen. Först då blir Barroso slutligen kommissionsordförande. Den nya kommissionen inleder sannolikt sin mandatperiod i början av 2010. Till dess fortsätter den gamla kommissionen med sina nuvarande uppgifter.

Irland fick de önskade rättsliga garantierna

Irland ordnade folkomröstning om Lissabonfördraget i juni 2008. Efter det negativa resultatet började EU förhandla om särskilda garantier för Irland när det gäller fördraget. Toppmötet inför midsommaren enades om rättsliga garantier som ger Irland beslutanderätt bland annat när det gäller beskattning och neutralitetspolitik. Garantierna kommer också att omfatta arbetstagares rättigheter och etiska frågor som rör abortförbudet, som irländarna vill att ska kvarstå i landet.

President Tarja Halonen diskuterar med komissionens vice-ordförande Margot Wallström. President Halonen deltar i mötena då rådet behandlar ärenden som hör till presidentens befogenheter, såsom utrikes- och säkerhetspolitik. (Foto: Europeiska rådet)

Toppmötet sammanfattar att garantierna som Irland får är fullt förenliga med Lissabonfördraget och att de inte kommer att kräva någon förnyad ratificering. Vissa länder oroade sig för garantiernas inverkan på Lissabonfördraget, särskilt Storbritannien som till och med pratat om att inleda en ny ratificeringsrunda och ordna folkomröstning. Lissabonfördraget har nu ratificerats av alla medlemsländer utom Irland. Tjeckiens president Vaclav Klaus vill dock att de irländska garantierna ska godkännas också av det tjeckiska nationella parlamentet.

Den irländska attityden till Lissabonfördraget har blivit positiv, antagligen på grund av finanskrisen och den stabiliserande inverkan som man insett att EU medför. Omröstningen om Lissabonfördraget planeras till oktober.