Det nya parlamentets första plenarsession har hållits

Det i juni valda Europaparlamentet samlades för första gången till sin konstituerande plenarsession i franska Strasbourg den 14-16.7. Under sessionen valde europaparlamentarikerna sin ordförande och röstade bland annat om utskottsplatserna.

Polska Jerzy Buzek leder det nya parlamentet

Polska Jerzy Buzek har valts till talman för Europaparlamentet (Bild: Europaparlamentet).

Center-högergruppen EPP:s kandidat, polska Jerzy Buzek, valdes till Europaparlamentets ordförande för kommande två och ett halvt år. Det nya parlamentet valde sin ordförande genast under första dagens plenarsession. Parlamentets talman valdes med en sluten omröstning, där Buzek fick 555 av de givna 644 rösterna. Vid sidan om Buzek var vänstergruppen GUE/NGL:s svenska Eva-Britt Svensson uppställd i valet.

Buzek stöddes förutom av sin egen partigrupp EPP också av parlamentets näststörsta och tredjestörsta grupper, socialisterna och liberalerna. Valet av Buzek är historiskt, eftersom det är första gången en ledamot från det forna östblocket valts till en av de högsta posterna i EU. Ledarna för de olika politiska grupperingarna framhävde dagens betydelse, 20 år efter Berlinmurens fall och fem år efter att de första östeuropeiska ledamöterna tagit säte i Europaparlamentet. Buzek, 69 år gammal, har varit premiärminister i Polen 1997-2001. Han valdes till Europaparlamentet för första gången år 2004.

Utöver ordförande valde parlamentet också 14 vice ordföranden samt sex kvestorer. Kvestorerna är Europaparlamentariksernas förtroendemän och handhar administrativa uppgifter, som direkt berör parlamentets medlemmar. Inga finländare finns bland vice ordförandena och kvestorerna. Mandatperioden för talmannen, vice ordförandena och kvestorerna är två och ett halvt år. Europaparlamentets valperiod är fem år, vilket betyder att man halvvägs in i perioden väljer nya tjänsteinnehavare.

De finländska mepparna har tilldelats utskott

De finländska europaparlamentarikerna har inlett sitt arbete i Europaparlamentet (Bild: Juha Roininen).

I Europaparlamentet finns tjugo ständiga utskott, i vilka ledamöterna är uppdelade för att förbereda arbetet i plenarsessionerna. Vanligtvis sammanträder utskotten en eller två gånger varje månad i Bryssel, oftast under två dagar åt gången. Medlemskap i utskott har betydelse eftersom det långt avgör med vilka frågor ifrågavarande parlamentariker arbetar med under sin femåriga mandatperiod. Varje europaparlamentariker kan vara medlem i ett uskott och suppleant i ett annat.

De finländska mepparna intresserade sig mest för en plats i miljöutskottet, som traditionellt har varit en av de mest centrala utskotten. Till slut fick Satu Hassi (grön) och Sirpa Pietikäinen (saml) plats i utskottet. Vid utdelning av utskottsplatser råder en viss hackordning, enligt vilken mer erfarna parlamentariker eller till exempel före detta minstrar lättare får plats i de tyngre utskotten. Överlag fick de finländska representanterna plats i de mest eftertraktade utskotten i parlamentet. Förutom i miljöutskottet har Finland en stark representation i utskottet för utrikesärenden, där både Heidi Hautala (grön) och Anneli Jäätteenmäki (saml) fick plats.

De finska europaparlamentarikerna tillhör följande utskott (suppleantplatsen inom parentes):

Sari Essayah (KD): sysselsättning och socialfrågor (ekonomi och valutafrågor)
Carl Haglund (SFP): budget, fiskeri (ekonomi och valutafrågor)
Satu Hassi (Gröna): miljö (industri och energi)
Heidi Hautala (Gröna): utrikesfrågor, mänskliga rättigheter (rättsliga och inrikes frågor)
Ville Itälä (Saml): trafik, budgetkontroll (jordbruk)
Liisa Jaakonsaari (SDP): sysselsättning och socialfrågor (utrikesfrågor)
Anneli Jäätteenmäki (C): utrikesfrågor (konstitutionella frågor)
Eija-Riitta Korhola (Saml): inre marknad och konsumentskydd (industri och energi)
Riikka Manner (C): regional utveckling (budget)
Sirpa Pietikäinen (Saml): miljö (jämställdhet, ekonomi och valutafrågor)
Mitro Repo (SDP): inre marknad och konsumentskydd (kultur och utbildning)
Timo Soini (Sannf): kultur och utbildning
Hannu Takkula (C): kultur och utbildning (industri och energi).

Finländare finns också bland med utskottens ordföranden – Heidi Hautala (grön) valdes till ordförande för utskottet för medborgerliga friheter och rättigheter. Utnämningen är betydande, eftersom utskottens ordföranden är inflytelserika och uppskattade förtroendeuppdrag i parlamentet. Hautala vill genom sin nya uppgift bland annat förespråka kvinnors rättigheter i världen. Hautala är den enda finska ledamoten, som fick ett uppdrag som utskottsordförande. Nästan alla poster som utskottsordföranden gick till meppar från stora medlemsländer. Utskottens sammanträden är öppna för allmännheten och dessa kan också följas med via direktsändningar.

Det nya parlamentet diskuterade även resultaten av Tjeckiens EU-ordförandeskap och fick höra om programmet för Sveriges ordförandeskap. Sverige prioriterar klimatfrågor, Östersjöns beskydd och jämställdhet i sitt program.