Tillgänglighetsverktyg

Nyheter 21.7.2009

Island ansökte om EU-medlemskap

Den islänska regeringens förslag om EU-medlemskap för landet fick majoritetens stöd i parlamentet på torsdagen den 16.7. Europas nordligaste land har nu sällat sig till EU-kandidaternas skara. Anslutningsprocessen blir troligen snabb.

Kuva: Johannes Jansson, Pohjoismaiden neuvostoIslands viktigaste näring är fisket. (Foto: Johannes Jansson, Nordiska rådet)

På tosdagen röstade Islands riksdagen, alltinget, om regeringens EU-medlemskapsansökan och gav sitt bifall med rösterna 33-28. Två alltingsledamöten avstod från att rösta. Efter omröstningen överlämnade Islands statsminister Johanna Sigurdardottir ansökan till ordförandelandet Sverige. Statsminister Sigurdardottir hoppas ansökan tas till behandling vid Europarådets utrikesministermöte den 27.7, så man kunde besluta om tidpunkten för när medlemskapsförhandlingarna kan börja före årets slut.

Island har intresserat sig för EU-medlemskap i och med den ekonomiska kris som har plågat landet sedan ifjol. Enligt uppskattningar är mer än hälften av medborgarna för att medlemskapsförhandlingar ska påbörjas, även om själva anslutningen inte ännu får lika stort stöd.

Islands medlemskap i EES underlättar anslutningen till EU

För närvarande avgörs de ekonomiska relationerna mellan EU och Island huvudsakligen av Islands medlemskap i det europeiska ekonomiska samarbetsområdet, EES. EES-medlemskapet som trädde i kraft i januari 1994 har möjliggjort Islands tillträde till EU:s inre marknader, och som följd av medlemskapet har Island också omfattat EU-lagstiftningen, bortsett från bestämmelserna om fiske och jordbruk. Island är det enda av de nuvarande kandidatländerna som redan hör till Schengenområdet, man behöver alltså inte köa för passkontroll om man reser till Island. Schengenavtalet innebär också samarbete inom juridiska och interna ärenden. Dessutom samarbetar EU och Island i frågor om invandrarpolitik.

Kuva: Islannin valtioneuvoston tiedotustoimistoStatsminister Johanna Sigurdardottir, ”Heliga Johanna”, inledde sitt mandat efter valsegern i april. (Foto: Islands statsråds informationsbyrå)

Efter att Island lämnat in sin ansökan ber EU-rådet om kommissionens utlåtande (avis) gällande ansökan. Utlåtandeprocessen börjar när komissionen ger kandidatlandet en omfattande frågeförteckning, vars svar kommissionen utgår ifrån när den gör sin bedömning. Att besvara frågorna kräver satsningar som kan vara administrativt övermäktiga för ett land av Islands storlek. De övriga nordiska länderna har erbjudit sig att stödja Island tekniskt. Om rådet ber om kommissionens utlåtande i juli kan det ännu färdigställas innan årets slut, vilket innebär att man kan behandla beslutet om inledning av medlemskapsförhandlingarna vid Europarådet i december.

Fiskefrågor kan sätta käppar i förhandlingshjulen

Medlemskapsförhandlingarna med Island kan inledas tidigast nästa år. I början av förhandlingarna utförs en jämförelse av EU:s och Islands lagstiftning (screening). Utgående från kommissionens screeningrapport fastställer medlemsländerna bedömningsgrunder (benchmarks) för kandidatlandet, med vilka man bedömer landets framsteg i anslutningsprocessen. Kommissionen rapporterar om landets framskridande i en rapport som publiceras på hösten. Själva förhandlingarna består av 35 förhandlingskapitel som öppnas och stängs utgående från medlemsländernas enhälliga beslut. Ärenden behandlas mellan kommissionens och kandidatlandet, och under tiden omarbetar kandidatlandet sin lagstiftning så att den ska motsvara EU:s regelverk. När förhandlingarna har avslutats godkänner medlemsländerna de erfoderliga anslutningsbesluten, i Finland är det riksdagen som godkänner besluten. För att ett kandidatland ska anslutas till EU krävs också parlamentets godkännande.

Man tror att Islands medlemsförhandlingar kommer att gå rätt snabbt eftersom landet redan har tillägnat sig EU-lagstiftningen: genom EES-avtalet har Island verkställt ungefär 20-22 kapitel av de 35. Fisket kan dock komma att bli en öm punkt. Förhandlingarna om fiskekvoter, EU-länders tillträde till Islands fiskevatten och utländska investeringar i fiskeindustrin kan bli problematiska. Jordbruket och valfångsten är frågor som också kan komma att kräva mera ingående förhandlingar. Anslutningsförfarandena har blivit mera komplicerade sedan den dag då Finland anslöt sig till unionen varför framskridandet kan ske långsamt. Man måste också beakta Balkanstaternas avancemang: EU föredrar att länder ansluter sig gruppvis hellre än ett i taget, vilket kan medföra att Islands förhandlingar kan komma att behandlas jämsides med Kroatiens.

Finland stödjer Islands medlemssträvanden och är berett att bistå med tekniskt stöd under tiden för anslutningsprocessen. Lissabonfördraget är enligt Finlands åsikt inte en förutsättning för fortsatt utvidgning, och Islands process ska inte bindas till andra kandidatländeras avancemang utan man borde beakta Islands egna förutsättningar och förtjänster skilt för sig.

Islands statsminister lotsar landet in i EU

Islands största parti, socialdemokraterna, driver på EU-medlemskapet. Det politiska fältet är långt ifrån enigt om medlemskapets fördelar. Ett av regeringspartierna, den gröna vänstern, motsätter sig medlemskapet och det gör också konservativa självständighetspartiet. Regeringen förordrar också att en folkomröstning genomförs när anslutningen blir aktuell.

Johannes Jansson, Pohjoismaiden neuvostoAv Islands 300 000 invånare bor ungefär hälften i huvudstaden Reykjavik. Skulptur med vikingtema. (Foto: Johannes Jansson, Nordiska rådet)

Det är statsminister Johanna Sigurdardottir som lotsar Island med dess cirka 300 000 invånare. Heliga Johanna som hon kallas är väldig populär bland folket. Hon anses vara en rättvis politiker som försvarar jämställdhet och mindre lyckligt lottade. Island valde nytt parlament i april efter att den högerdominerade regeringen fallit i januari, på grund av den ekonomiska krisen som drabbat landet. Islänningarna röstade då fram socialdemokraterna till seger och de bildade en majoritetsregering med den gröna vänstern. Alltinget (riksdagen, altingi på isländska) har 63 platser vars innehavare väljs vart fjärde år.

Islands rikedom är fiskerinäringen och man håller starkt fast vid sin fiskeekonomi. På 1950- och 1970-talen motsatte sig Island att engelska trålare trängde sig in på isländskt område, och man vann ”torskkriget”. EU utgör en viktig marknad för Island eftersom mer än 70% av fiskeprodukterna går till unionen. Man väntar sig att just fiskeförhandlingarna ska bli besvärliga när det blir dags för anslutningsprocessen.

Mer information

Islands ambassad i EU
EU:s och Islands relationer 

 

Följ oss