Nyheter 22.7.2009

Stockholmsprogrammet diskuterades vid ministermöte

EU-ländernas ministrar för rättsliga och inrikes frågor har mötts för att diskutera Stockholmsprogrammet för perioden 2010–2014. Stockholmsprogrammet anger ramarna för EU-arbetet när det gäller polis-, gräns- och tullsamarbete, rättsliga frågor, asyl, migration och viseringspolitik.

Kuva: Euroopan komissioNio länder som blev EU-medlemmar 2004 anslöt sig till Schengenområdet 2007. Efter att området för fri rörlighet utvidgats har Schengenländerna kommit överens om en effektivare kontroll vid de yttre gränserna. På bilden gränsen mellan Polen och Ukraina. (Foto: Europeiska kommissionen)

Kommissionen lade i juni fram sitt förslag till Stockholmsprogrammet som EU-ländernas justitie- och inrikesministrar diskuterade vid ett informellt RIF-möte 16–17.7 i Stockholm. Från Finland deltog justitieminister Tuija Brax, inrikesminister Anne Holmlund och Europaminister Astrid Thors. Programmet är en fortsättning på Tammerforsprogrammet (1999–2004) och Haagprogrammet (2004–2009). Förslaget ska i november behandlas av Europaparlamentet som avger sitt yttrande i frågan. Enligt planerna ska det nya fleråriga programmet fastställas vid Europeiska rådets toppmöte i december.

Inrikesministrarna höll möte på torsdagen och de diskuterade bland annat gemensam praxis för asylfrågor. ”En utgångspunkt måste vara att den enskilde asylsökande i så hög utsträckning som möjligt ska få ett likvärdigt mottagande, och få sin ansökan bedömd efter samma kriterier, oavsett till vilken medlemsstat han eller hon anländer”, berättade Sveriges migrationsminister Tobias Billström om diskussionerna på torsdagens möte.

På fredagen stod justitieministrarna i tur och de betonade att brottsoffers ställning bör underlättas, till exempel genom att tillåta vittnesmål via videosändningar så att vittnen inte behöver företa långa resor. Om man råkar ut för ett brott i ett annat EU-land bör man också få mer stöd och information. Ett annat diskussionsämne var att åtal för brott i ett annat land borde översättas till den åtalades språk. Ministrarna diskuterade också ett ökat inbördes förtroende för rättssystemen och att medborgarnas juridiska rättigheter bör garanteras i alla medlemsländer. I kommissionens förslag har man föreslagit att domare och åklagare ska utbildas i samarbete kring rättsliga frågor på EU-nivå.

Från Tammerforsprogrammet till Stockholmsprogrammet

Det planerade Stockholmsprogrammet gäller rättsliga och inrikes frågor som blev en del av EU-politiken först på 1990-talet. Skapandet av Schengenområdet 1985 som slopade gränskontrollerna ledde till att det behövdes mer samarbete i rättsliga och inrikes frågor på EU-nivå.

Kuva: Euroopan komissioStockholmsprogrammet ska förenhetliga asylpolitiken såsom behandlingen av asylansökningar och kriterierna för beviljandet av asyl. På bilden en asylsökande på en mottagningscentral på Malta. (Foto: Europeiska kommissionen)

En viktig milstolpe var det toppmöte som hölls i Tammerfors i oktober 1999 under Finlands ordförandeskap där EU-ledarna kom överens om att göra EU till ”ett område med frihet, säkerhet och rättvisa”. Då kom man överens om bland annat en rättvis behandling av medborgare från tredje land, tillnärmning av rättssystemen, effektivare organisation av migrationen och åtgärder mot människohandel. I Tammerfors utarbetades gemensamma standarder för behandlingen av asylansökningar och där skapades Eurojust, som har till uppgift att bistå de nationella åklagarmyndigheterna vid undersökningen av organiserad brottslighet. Som en följd av Tammerforsmötet utarbetades EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna som tar upp medborgarnas rättigheter.

Efter Tammerforsprogrammet följde Haagprogrammet som antogs i november 2004 under Nederländernas ordförandeskap. Dess mål är att stärka området med frihet, säkerhet och rättvisa som skapades genom Tammerforsprogrammet. Haagprogrammet ledde bland annat till grundandet av FRONTEX, en myndighet som har hand om det operativa samarbetet gällande de yttre gränserna i Europeiska unionens medlemsstater, och inrättandet av informationssystemet för viseringar VIS. I Haagprogrammet betonades samarbetets betydelse med länder därifrån migration sker och de länder genom vilka invandrarna reser.

Stockholmsprogrammet har fokus på medborgarna

Ett centralt mål i Stockholmsprogrammet är att bygga ett Europa för medborgarna. Kommissionen vill förbättra tillgången till rättslig prövning och att juridiska handlingar erkänns i andra medlemsländer samt göra det lättare att verkställa domar som utfärdats i ett medlemsland.

Förslaget fokuserar också på migrations- och asylfrågor. Kommissionen strävar i förslaget efter ett gemensamt asylsystem och efterlyser ansvarstagande och inbördes solidaritet mellan medlemsstaterna vid mottagande av flyktingar och asylsökande. Ytterligare vill kommissionen ha en flexibel invandringspolitik som möjliggör anpassning till behoven på arbetsmarknaderna och en klar definition av legala invandrares ställning. Kommissionen vill därtill öka kontrollen vid inresa till EU och effektivera bekämpningen av illegal invandring. Trots kommissionens förslag råder det tvivel om enighet kan uppnås. Tidigare försök att harmonisera EU-systemet har nämligen misslyckats.

I programmet föreslås ytterligare att en strategi för den inre säkerheten ska utarbetas. Kommissionen föreslår ett informationssystem för att underlätta informationsutbyte mellan polismyndigheterna. Detta har väckt motstånd hos medborgarorganisationer om att man i alltför stor utsträckning inkräktar på privatlivet och medborgarnas rättigheter. Samarbetet i polisiära frågor och inom straffrätten skulle också stärkas som en del av säkerhetsstrategin.

Mer information:

Kommissionens förslag till Stockholmsprogram
Rättsliga och inrikes frågor under det svenska ordförandeskapet
Rättsliga och inrikes frågor (Europeiska kommissionen, på engelska)