Fyra EU-länder tecknade avtal om ett gasrör med Turkiet
Turkiet, Ungern, Österrike, Bulgarien och Rumänien har tillsammans ingått ett avtal om att bygga Nabucco-gasrör genom länderna. Genom röret skulle man leverera gas från området runt Kaspiska havet, bland annat från Azerbajdzjan.
Stats- och regeringscheferna träffades den 13 juli i Ankara för att underteckna avtalet. Det planerade Nabucco-gasröret skulle vara över 3 000 kilometer långt och genom det skulle man leverera gas från Kaspiska havet genom Turkiet och Balkanhalvön till Österrike. Ett av syftena med Nabucco-röret är att diversifiera energiförsörjningen i Europa och göra EU mindre beroende av rysk gas. Flera av länderna i Centralasien och Mellanöstern är också villiga att använda röret, men genom röret skulle man också leverera rysk gas, för annars kan man inte använda dess hela kapacitet.
Byggandet av Nabucco-röret påbörjas 2011 och röret torde stå färdigt år 2014. Nabucco-röret kostar cirka 8 miljarder euro. Byggandet finansieras av en privat koncern som består av Europas stora energiföretag såsom OMV i Österrike, RWE i Tyskland, MOL i Ungern, BEH EAD i Bulgarien, Transgaz i Rumänien och Botas i Turkiet. Nabucco-röret är inte det enda gasledningsprojektet i Europa. I samarbete mellan Ryssland och de europeiska länderna planeras Nord Stream, en naturgasledning som skulle installeras genom att sänka ner röret i havsbottnen i Östersjön.
EU:s mål för energipolitiken: tillgång, hållbarhet, konkurrenskraft
Energipolitiken hör huvudsakligen till medlemsstaternas behörighet och baserar sig på de bilaterala avtalen mellan länderna, men man har också kommit överens om gemensamma utstakningar inom EU. Europeiska unionen har tre huvudmål för sin energipolitik: säkerställande av tillgången till energi, konkurrenskraftiga priser på energi och hållbar utveckling eller med andra ord användning av miljömässigt hållbar energi. I praktiken betyder EU:s mål till exempel satsning på utvecklingen av teknologin för att skapa alternativa och hållbara energiförsörjningsformer. För närvarande är den hållbara utvecklingen ett område inom vilket man har gjort det mest aktiva samarbetet på gemenskapsnivå.
Viktigheten av energipolitiken i den politiska beslutsprocessen på EU-nivå ökar om Lissabonfördraget träder i kraft. Fördraget innehåller för första gången ett särskilt kapitel om energi, där man definierar målen för EU-politiken: en fungerande energimarknad, tryggad energiförsörjning, energieffektivitet, energibesparingar och utveckling av förnybara energikällor samt främjande av sammankopplade energinät.
Energi- och klimatpolitiken går hand i hand
Energin är nu på tapeten också annars än i samband med Nabucco-gasröret. De centrala tyngdpunkterna för Sveriges EU-ordförandeskap är energiärenden tillsammans med klimatfrågorna. Tyngdpunkterna anknyter också till det kommande klimatmötet i Köpenhamn i december, då man har till syfte att få till ett nytt fördrag som ska ersätta det så kallade Kyoto-fördraget.
Klimatpolitiken anknyter väsentligt till EU:s energifrågor. När det gäller klimatsamarbetet har man gjort mer samarbete på gemenskapsnivå. Det senaste betydande steget var beslutet att minska utsläppen. I mars 2007 fastställde Europeiska rådet förslaget från kommissionen att minska utsläppen med 20 % fram till år 2020. Därtill syftar EU till att öka andelen av energi från förnybara energikällor till 20 %, öka andelen biobränslen i trafiken till 10 % och öka energieffektiviteten med 20 %.
Ytterligare information:
Kommissionens meddelande om undertecknandet av Nabucco-avtalet (på engelska)
EU:s klimat- och energipaket (Europainformationen)
EU:s energipolitik
EU:s energipolitik: målen och strategierna (på engelska)