Tillgänglighetsverktyg

Nyheter 31.8.2009

Jakt på skarv underlättas

Kommissionen har för avsikt att inom detta år ge nya anvisningar om hur beståndet av den fridlysta skarven får begränsas. Orsaken är framför allt påtryckningar från yrkesfiskarna.

Kommissionens tolkning av skyddsjakt ändras

Kuva: BirdLife SuomiSkarvbeståndet har ökat kraftigt i Finland på 2000-talet. Som en följd av detta har den fridlysta fågeln börjat irritera folk speciellt i skärgården. (Bild: BirdLife Finland)

Paragrafen om fridlysning av skarv kommer att lindras i Europeiska unionens medlemsländer. Kommissionen kommer inte att ändra det egentliga direktivet, utan i stället ge nya anvisningar om tolkningen. Ändringen gäller fågeldirektivets paragraf om skyddsjakt, dvs. om hur skarvbeståndet får begränsas på grund av ekonomiska skador. Den vanligaste motiveringen är att skarven orsakar ekonomisk skada för beståndet av värdefull fisk. Kommissionen har hört alla medlemsländer samt experter, yrkesfiskare och fågelskyddare i saken.

I många EU-länder har man redan gjort upp övervakningsplaner och beviljat tillstånd för skyddsjakt på vissa områden. Det innebär att fåglarna skräms bort, jagas eller att äggen förstörs. Det största trycket på jakt finns i Frankrike, Tyskland, Österrike, Tjeckien och Ungern. Eftersom det är fråga om flyttfåglar måste länderna vid flyttstråken handla konsekvent. Skyddsjakt, dvs. att begränsa beståndet endast i vissa länder skulle vara helt onödiga insatser.

I Finland har man knappt alls beviljat undantagstillstånd för att skjuta skarvar, eftersom man har ansett att den förstörelse skarvarna åsamkar inte är så stor. Myndigheterna på Åland har visserligen i år och i fjol med stöd av självstyrelsen beviljat jakttillstånd utan officiell övre gräns. På Åland får skarven skjutas från början av augusti till utgången av januari. Jakten kräver jakträtt och giltigt jaktkort.

Skarvbeståndet har ökat snabbt

Kuva: Euroopan komissioDet är tills vidare straffbart att på egen hand förstöra de fridlysta skarvarnas bon. Kommissionens ändring på tolkningen av skyddsjakt kan leda till en begränsning av skarvstammen nästa år. (Bild: Europeiska kommissionen)

I Finland har skarvbeståndet ökat med över 60 procent per år under hela 2000-talet. Under de senaste sex åren har problemen tillspetsats. Skyddet av skarv gjorde att skarvarna som tidigare närmast var utrotade började öka rekordsnabbt.

Skarven är en främmande art i Finland som började sprida sig mot Östersjöns norra delar på 1980-talet. I Finland häckade fågeln första gången 1996. Skarven är sällsynt längre norrut i Finland men den här sommaren har skarvar observerats också i Lappland. Enligt BirdLife Finlands rapportsystem Tiira har skarvar, som i huvudsak häckar vid kusten, observerats i Utsjoki, Enare och Tervola. Observationerna i Lappland kan bero på att folk i dag bättre känner igen skarven. Ibland avviker fåglarna från sina traditionella flyttvägar och därför kan de ses vid insjöarna.

Finlands miljöcentral följer med utvecklingen av den fridlysta skarven. Fågeln har blivit vanligare i Finland på tjugo år. Den starka tillväxten av skarvbeståndet beror huvudsakligen på inflyttning av skarvar från södra Östersjön – i år ökade beståndet till cirka 16 000 par, medan ungefär 12 600 skarvpar i fjol häckade vid våra stränder. Till följd av ökningen har den fridlysta skarven börjat irritera folk också i Finland. Enligt Finlands miljöcentral har ett rekordstort antal bon förstörts i år. Häckningskobbar som färgats vita och träd som dör på grund av skarvens avföring i den yttre skärgården väcker starka känslor.

Skarvarna kommer att begränsas med lagliga medel

Det är nödvändigt att begränsa skarvbeståndet på problematiska områden eftersom arten inte kan få sprida sig okontrollerat. Det är dock synnerligen arbetskrävande att förstöra skarvkolonier och följden kan vara att skarvarna – och problemen – flyttar till en annan plats. På vissa områden har skarvarna efter att deras bon förstörts flyttat från trädlösa kobbar till träd på skogsbeklädda holmar. Det är straffbart att på att eget bevåg förstöra fridlysta fåglar eller deras bon.

Enligt regeringsprogrammet ska en begränsning av skarvstammen tillåtas på speciellt problematiska områden. Också Finlands miljöcentral håller på att ändra sin uppfattning om olägenheterna med skarvarna och kommer att föreslå för myndigheterna att skarvbeståndet systematiskt ska minskas i skärgården. Skarvarna äter mer än vad yrkesfiskarna fiskar. Miljöministeriet vill noggrant utreda den skada som skarvarna orsakar innan man börjar beskatta beståndet. Man kommer antagligen att behandla nya regler i höst och redan i vår kan det bli aktuellt att begränsa skarvbeståndet. Finlands miljöcentrals skarvexpert Timo Asanti misstänker att skarvarna blir ett prejudikat, och därefter kommer skyddet av den vitkindade gåsen och gråhägern att lindras på samma grunder.

Mer information

EU:s fågeldirektiv

Europeiska kommissionen: Information om fågeldirektivet (på engelska)

Finlands miljöcentral: Artskyddet i EU:s fågel- och habitatdirektiv

Europeiska kommissionen: Generaldirektoratet för miljö

BirdLife Finlands informationstjänst Tiira

Finlex: Naturvårdslag

Följ oss