Tillgänglighetsverktyg

Nyheter 1.12.2009

Lissabonfördraget träder i kraft den 1 december 2009

Lissabonfördraget träder i kraft den 1 december 2009. Lissabonfördraget träder i kraft den 1 december 2009. Foto: Europainformationen.

Fördraget ska förenkla och förtydliga beslutsfattandet i unionen. Fördraget ändrar institutionernas roller, uppgifter och sammansättningar så att de motsvarar behoven i en utvidgad union.

Pressmeddelande 306/2009
26.11.2009

Ikraftträdande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget undertecknades i Lissabon den 13 december 2007. Riksdagen godkände den 11 juni 2008 regeringens proposition som innehåller en lag om sättande i kraft av fördraget. Republikens president ratificerade Lissabonfördraget den 12 september 2008, varefter ratifikationsinstrumentet deponerades hos Republiken Italiens regering.

Statsrådets allmänna sammanträde behandlade den 26 november en förordning om sättande i kraft av Lissabonfördraget och om ikraftträdande av lagen om sättande i kraft av fördraget. Republikens president beslutar om utfärdandet av förordningen den 27 november. Fördraget träder i kraft den 1 december 2009 efter att Tjeckien som sista medlemsstat deponerat sitt ratifikationsinstrument den 13 november 2009.

Fördraget innehåller också bestämmelser som faller inom åländska lagtingets behörighet. Ålands lagting gav den 25 november 2009 sitt bifall till att lagen om sättande i kraft av fördraget träder i kraft i landskapet Åland till de delar fördraget faller inom landskapets behörighet.

Lissabonfördragets innehåll

Genom Lissabonfördraget ändras fördraget om Europeiska unionen och fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, som byter namn till fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Genom fördraget förenas Europeiska gemenskapen och den union som upprättats genom fördraget om Europeiska unionen till en enda juridisk person.

Fördraget ger grundläggande och mänskliga rättigheter en starkare dimension inom unionen, bland annat genom att tillskriva unionens stadga om de grundläggande rättigheterna samma rättsliga värde som unionens fördrag och genom att göra det möjligt för unionen att ansluta sig till europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna.

Syftet med reformerna är att modernisera unionens institutionella ram och att göra unionen effektivare, öppnare och mer demokratisk och att främja gott styre. Även unionens beslutsprocess ska bli enklare. Europeiska rådet blir en egentlig institution med en permanent ordförande. Unionen får en hög representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, som är verksam i både rådet och kommissionen. Europaparlamentet får en starkare ställning. Europeiska rådet enades vid sitt möte den 11 och 12 december 2008 om att det, i enlighet med nödvändiga rättsliga förfaranden och under förutsättning att Lissabonfördraget träder i kraft, ska fattas ett beslut som innebär att kommissionen även fortsättningsvis omfattar en medborgare från varje medlemsstat.

Genom Lissabonfördraget fastställs principen om tilldelade befogenheter: befogenheter som inte har tilldelats unionen i grundfördragen tillfaller medlemsstaterna. Unionens befogenheter preciseras och förtydligas även i övrigt. Området för unionens befogenheter ändras genom att vissa nya politikområden tillförs och genom att de nuvarande befogenheterna vidareutvecklas.

Genom fördraget förenklas unionens lagstiftningsförfaranden. Det så kallade ordinarie lagstiftningsförfarandet ska utgöra huvudregel, och det motsvarar det nuvarande medbeslutandeförfarandet. Samtidigt utvidgar fördraget området för ärenden där rådet beslutar med kvalificerad majoritet i stället för med enhällighet.

Närmare upplysningar:

utrikesministeriets rättschef Päivi Kaukoranta, tfn 09 1605 5700, och lagstiftningssekreterare Maria Guseff, tfn 09 1605 5341, samt konsultativa tjänstemannen vid statsrådets EU-sekretariat Arno Liukko, tfn 09 1602 2190

Lissabonfördraget i kraft (Riksdagsinformationen, 1.12.2009)

Lissabonfördraget (Europainformationen)

Din guide till Lissabonfördraget (Europeiska kommissionens broschyr) 

Följ oss