Morot gav inte resultat, nu måste piskan tas fram

Utrikesminister Alexander Stubb talade om EU:s framtid den 19 maj. Foto: UM/Eero Kuosmanen.

EU:s ekonomiska politik måste förändras. Det behövs mer kontroll, sade utrikesminister Alexander Stubb när han presenterade sin syn på EU:s framtid efter den ekonomiska krisen.

Nu har man tills vidare fått stopp på krisen i Grekland och under den närmaste framtiden måste man fundera på framtiden för EU:s ekonomiska politik. Vissa länder har inte följt reglerna och de har använt offentliga medel på ett ansvarslöst sätt. Det har inte funnits tillräckligt med politisk vilja för disciplinära åtgärder. Nu behövs det förändringar: Moroten gav inte resultat, så nu måste man ta fram piskan för att få ordning i leden, säger Stubb. Han efterlyser också ett starkt politiskt ledarskap inom EU och att de stora länderna engagerar sig för att utveckla unionen.

Mer kontroll behövs

Det har varit typiskt för EU att unionen utvecklats via kriser. Den här krisen sätter antagligen sina spår i den ekonomiska politiken och här måste man nu tänka i nya banor. En monetär union utan en gemensam ekonomisk politik har visat sig fungera bra under goda tider, men den har varit en tandlös ekvation under dåliga tider. Nu måste man välja om EU ska få mer eller mindre makt inom den ekonomiska politiken.

Kommissionen har med tanke på framtiden föreslagit olika kontroll- och regleringsåtgärder. Ekonomikommissionär Olli Rehn har till exempel föreslagit att EU skulle få möjlighet att förhandsgranska medlemsländernas budgetar. Därmed skulle man undvika likadana kriser framöver. Förslaget har fått ett blandat mottagande i medlemsländerna. Medlemsstaterna har svarat för sin egen ekonomiska politik, trots att penningpolitiken inom euroområdet har skötts gemensamt via Europeiska centralbanken ECB. Men om det hade funnits en förhandskontroll hade problemen i Grekland uppdagats tidigare och eventuellt varit lättare att korrigera.

Utrikesminister anser att EU:s ekonomiska politik måste förändras. Foto: UM/Eero Kuosmanen.

Stubb anser det vara viktigt att kontrollen av den ekonomiska politiken skärps, och om hälften av de åtgärder som kommissionen föreslagit genomförs är det ett bra resultat. Det behövs samarbete eller så står vi inför nya kriser. Sannolikt är emellertid att kommissionen också i framtiden övervakar medlemsländernas budgetar på en allmän nivå och fokuserar på skuldrelationen och på att granska budgetunderskottet och på att ge anvisningar, eftersom EU:s behörighet att kontrollera den ekonomiska politiken är liten enligt de nuvarande fördragen.

Enligt Stubb har EU:s kärna vuxit fram kring euroländerna, dvs. där det finns ekonomiskt-politiskt inflytande. Även om samordningen av ekonomin måste ökas, tror Stubb inte att EU kommer att trampa nationalstaterna på tårna inom den ekonomiska politiken. Att EU skulle få beskattningsrätt anser han till exempel inte vara en genomförbar idé.

Stubb anser inte heller att Grekland behöver ytterligare bestraffningar för att landet brutit mot reglerna. Greken i gemen har det redan tillräckligt besvärligt. De länder som skött sin ekonomi dåligt bestraffas dessutom av marknadskrafterna.

Det behövs flera som Timo Soini!

Stubb anser att krisläget fungerar utmärkt för att få fart på debatten. EU:s framtid kommer otvivelaktigt att diskuteras under debatten inför riksdagsvalet. Europa kommer kanske att debatteras mer än inför Europaparlamentsvalet. Stubb anser att det är bra med EU-kritik: Ju mer EU kritiseras, desto mer är unionens framtid på tapeten och olika alternativ lyfts fram. Utrikesministern ser gärna fler kritiska röster i stil med Timo Soinis.

Unionen reformeras i skuggan av ekonomin

Den offentliga EU-debatten har under de gångna veckorna gällt ekonomin. Men samtidigt pågår andra stora reformer. EU:s utrikesförvaltning och den nya utrikespolitiken är under uppbyggnad. Stubb är i viss mån bekymrad över en ökande knutpatriotism och populism. Det ekonomiska läget avspeglar sig på EU-politiken så att medlemsländerna tänker mer på sina egna intressen, trots att reformerna nu uttryckligen kräver reformer. Maktbalansen mellan institutionerna är också ännu under utformning efter fördragsreformen, vilket också inverkar på den ekonomiska politiken.

Hjälp väntas av lånegarantierna

EU och Internationella valutafonden IMF gav förra veckan lånegarantier på sammanlagt 750 miljarder euro för att stabilisera marknaden och sätta stopp för nedgången av eurons värde och aktiekurserna.

Lånegarantierna är avsedda att hjälpa euroländer som råkat i svårigheter, om ett instabilt läge inte kan stabiliseras med sparåtgärder inom statsekonomin. EU-kommissionen lånar vid behov 60 miljarder euro, EU:s medlemsländer 440 miljarder och IMF 250 miljarder. Finlands andel av lånegarantin är 8 miljarder.

Dessutom började Europeiska centralbanken (ECB) och euroländernas centralbanker köpa statslån. Avsikten var att sänka räntorna för Grekland och andra länder i kris, och åtminstone för tillfället lyckades man med det.

Lyckas man stabilisera marknaden?

Avsikten med lånegarantierna var att återställa placerarnas tilltro till euroområdet. Till en början verkade det fungera och euron och aktierna började stiga, men inom kort började eurons värde återigen sjunka och nådde sin lägsta nivå på fyra år.

Osäkerheten på marknaden har fått placerarna att reagera. Nu förekommer det spekulativa angrepp på euron när placerarna vill håva in vinster. De säljer euro kort, som det heter, det vill säga de säljer valuta som de ännu inte äger. Säljaren räknar med att kursen faller och kan då köpa tillbaka euron till ett lägre pris än säljpriset. Ju mer valutans värde sjunker innan säljavtalet genomförs, desto större är vinsten. Placerarna spelar med marknadens förväntningar.

Kommer marknaden att stabiliseras? Det återstår att se.

Mer information:

Statsministerns upplysning om det europeiska stabiliseringspaketet
Frågor och svar om lånepaketet till Grekland, finansministeriet