Tillgänglighetsverktyg

Nyheter 11.6.2010

Majoriteten av ungdomarna är EU-positiva

Nuorten EU-asenteetDe unga anser att skolan inte ger tillräcklig information om EU. Foto: Europeiska kommissionen.

Majoriteten av de finländska ungdomarna anser det vara positivt att Finland är medlem av EU. Pojkar och de som bor på landsbygden är mest negativa till medlemskapet. Ungdomarna har ingen klar bild av EU och merparten kan inte säga vilka frågor EU kan fatta beslut om.  Av kandidatländerna får Island mest understöd och Turkiet minst.

Stadsungdomar och flickor mest positiva till EU

En knapp majoritet av de finländska ungdomarna anser det vara positivt att Finland är medlem av EU. Det här framgår av en enkätundersökning som Europeiska kommissionens representation i Finland har låtit utföra bland elever i gymnasier och yrkesskolor. Cirka 10 procent ansåg att medlemskapet är en negativ sak. Ungefär 70 procent av dem som är negativa till medlemskapet var pojkar. Av dem som bor på landsbygden var det kring 18 procent som motsatte sig EU, medan motsvarande procent bland stadsungdomarna var cirka 8.

Bristfälliga kunskaper om EU

Det finns ett klart behov av ökade kunskaper om EU. Endast 15 procent uppgav nämligen att det vet ”mycket" om EU och bara 2,5 procent visste "väldigt mycket". De flesta, dvs. 68 procent, visste ”lite” om EU. Information om EU får ungdomarna mest från nyhetssändningar och tidningar, därefter via Internet och i skolan. 33 procent av ungdomarna följer med nyheterna sällan och endast 8 procent varje vecka.

Ungdomarna är inte heller på det klara med vad EU kan fatta beslut om: ungefär 60 procent uppgav att de delvis kände till EU:s beslutsmöjligheter och 6 procent svarade ja på den här frågan.  Ungdomarna tycker att EU ska besluta om miljöfrågor, säkerhet, ekonomi och utvecklingssamarbete. Däremot ville man inte att EU ska besluta om inrikes frågor, såsom skatter.

Låt oss vara finländare

Ungdomarna tillfrågades också om sin nationella identitet och en stor majoritet sade att de framför allt är finländare. Endast 0,3 procent sade att de är européer. Detta bekräftar hypotesen att en stark nationell identitet har samband med motståndet mot EU: 52 procent av dem som ansåg att EU är en negativ sak ansåg också att den finländska identiteten är ”mycket viktig”. På motsvarande sätt tyckte de, som ansåg att en europeisk identitet är viktig eller ganska viktig, också oftare att Finlands EU-medlemskap är en positiv sak.

Islands medlemskap får understöd, men inte Turkiets eller Albaniens

En majoritet av de unga tycker att EU delvis kan utvidgas. 42 procent av dem som svarade skulle godkänna en del av ansökarländerna och 16 procent skulle godkänna alla länder, medan 16 procent tycker att EU inte borde utvidgas mer.

Av ansökarländerna fick Island mest understöd, dvs. 62 procent skulle godkänna landet som medlem. Det största motståndet riktas mot ett medlemskap för Turkiets och Albaniens del. 47 procent av dem som svarade motsätter sig ett medlemskap för dessa länders del. För länderna i det forna Jugoslavien varierade understödet mellan 18 procent för Makedonien och 31 procent för Kroatien. Enkäten ger tyvärr inte mer detaljerad information om orsakerna till understödet för de olika länderna.

I anslutning till frågorna om utvidgningen ombads ungdomarna fundera på principer som är viktiga för stater som hör till Europeiska unionen. De tre viktigaste principerna ansågs vara mänskliga rättigheter, yttrandefrihet och jämlikhet, följda av demokrati och tolerans. Hög levnadsstandard, gemensamt kulturarv och kristendomen ansågs inte lika viktiga. Sammantaget kan man säga att de nya medlemsländerna måste uppfylla kriterierna för europeiska demokratiska rättsstater. Av det faktum att kristendomen inte ansågs så viktig kan man kanske dra slutsatsen att de unga nödvändigtvis inte ser islam som ett konkret hot för Europa.

Mer information:

Forskningsrapporten (på finska)

 

Följ oss