Europaparlamentarikerna påverkar genom nätverk

Parlamentet har också möjlighet att uttrycka sin åsikt i globala eller aktuella frågor genom resolutioner. Foto: Europeiska kommissionen

För dem som inte känner till Europeiska unionen kan Europaparlamentarikernas arbete verka avlägset och svåröverskådligt. Många kanske tror att parlamentsledamöterna inte har så stora möjligheter att påverka eftersom unionen är så byråkratisk. Lissabonfördraget stärkte emellertid parlamentets ställning och gav det större fullmakter att påverka lagförslag och därmed ökade också de enskilda ledamöternas påverkningsmöjligheter. Men trots att en EU-parlamentariker kan påverka allt mer via officiella kanaler, blir resultatet magert om han eller hon inte bygger upp ett brett nätverk.

Ledamöterna har olika påverkningsmöjligheter i parlamentet: dels via de officiella kanalerna, dels genom att skapa fungerande nätverk, som är viktiga för bakgrundsarbetet. Europaparlamentarikerna använder sig av bägge kanalerna, men de anser att nätverksarbetet är synnerligen viktigt och att det stödjer de officiella kanalerna.

Många officiella metoder att påverka lagförslagen

Europaparlamentarikerna kan påverka lagförslag på fyra olika sätt. Dessa är betänkanden, yttranden, skriftliga frågor och muntliga frågor. Lagstiftningsbetänkandena hör till de viktigaste betänkandena. Med dem tar parlamentet ställning till kommissionens lagstiftningsförslag.  Med yttranden tar parlamentets utskott ställning till andra utskotts förslag till betänkanden. Genom skriftliga eller muntliga frågor kan parlamentarikerna lyfta fram en fråga som de anser vara viktig i ett betänkande. Parlamentet har också möjlighet att uttrycka sin åsikt i globala eller aktuella frågor genom resolutioner.

Arbetet i nätverk ger lyft åt de officiella arbetsmetoderna

De flesta av de finländska Europaparlamentarikerna anser att trots att det finns många officiella påverkningsmöjligheter, är nätverkandet i den egna gruppen och över de politiska partigränserna det bästa sättet att få sin röst hörd. De menar att det är nödvändigt att känna de andra ledamöterna, eftersom de ledamöter som utarbetar rapporter och betänkanden har ett stort inflytande. Att bilda nätverk över partigränserna understöds. Därmed kan man föra fram sin egen grupps åsikter om ett lagförslag.

Bakgrundsarbete av annat slag anses också vara viktigt. Bland annat Anneli Jäätteenmäki betonar diskussioner på tumanhand med olika opinionsbildare. Hon säger att ett samtal över en kopp kaffe till exempel i ett utskott är ett bra sätt att få sin röst hörd. Sirpa Pietikäinen framhåller för sin del att ju tidigare man tar upp aktuella frågor i nätverket, desto lättare är det att påverka.

Europaparlamentarikerna framhåller också att det är viktigt att vara väl insatt i de frågor som behandlas, och som man vill driva i parlamentet. Annars blir trovärdigheten lidande och man får inte understöd för sin sak. Mitro Repo påpekar att det också behövs andra kunskaper och säger att goda språkkunskaper är nyckeln till framgång för ledamöterna i parlamentet.

EU-parlamentarikerna har större påverkningsmöjligheter än riksdagsledamöterna

Många tycker att det inte är så viktigt att rösta i Europaparlamentsvalet, eftersom ledamöterna där inte har så stora påverkningsmöjligheter som riksdagsledamöterna i Finlands riksdag.  Det här stämmer inte. Varje ledamot av Europaparlamentet har oberoende av politisk grupp en faktisk möjlighet att utforma EU-lagstiftningen, eftersom konstellationen regering-opposition saknas i parlamentet.  Parlamentets betydelse vid lagstiftningen framhävs när antalet EU-lagar ökar.

Om en finsk lag och en EU-lag står i konflikt med varandra, upphäver EU-lagen den finska lagen. Många EU-parlamentariker anser att Alexander Stubbs påstående om att en ledamot i Europaparlamentet har mer makt än en enskild minister eller riksdagsledamot stämmer. Timo Soini påminner dock om att lagförslagen alltid kommer från kommissionen.

De officiella påverkningskanalerna i ett nötskal:

Betänkande
Betänkanden som avser lagstiftning hör till de viktigaste betänkandena. Med dem tar parlamentet ställning till kommissionens lagstiftningsförslag.  Parlamentet kan också utarbeta betänkanden i frågor om vilka kommissionen ännu inte har lagt fram ett officiellt förslag. Varje lagförslag överlämnas för behandling till ett behörigt utskott,  som utser en ledamot som får i uppgift att förbättra lagförslaget. Eftersom denna föredragande, som kallas rappourteur, representerar endast en politisk grupp, utses också i de andra politiska grupperna en ansvarig person, en så kallad shadow rappourteur, som ska se till att också de övriga partiernas röst hörs.

Yttrande
Vanligen gäller betänkandena frågor som också hör till andra utskotts behörighet. I så fall ger dessa utskott ett yttrande om betänkandet.

Resolutioner
Parlamentet kan anta en resolution om det vill föra fram unionens ståndpunkt i någon global fråga.  Resolutionerna gäller alltid aktuella ärenden. En resolution kan till exempel ta upp frågor som gäller de mänskliga rättigheterna.

Skriftliga frågor
Parlamentsledamöterna kan ställa en skriftlig fråga till Europeiska kommissionen eller rådet om de vill lyfta fram en fråga som är viktig för dem.

Muntliga frågor
Ledamöterna kan också ta upp något missförhållande i en muntlig fråga i plenum.

 Mer information:
Europaparlamentets informationskontor i Finland
Finska europarlamentalikerna, Vote Watch