Nyheter 29.11.2010

Övervakningen av EU-ländernas ekonomi förnyas

Euroländernas överskuldsättning bör förhindras.Euroländernas överskuldsättning bör förhindras. Foto: Europeiska kommissionen

EU:s ekonomi ska sättas i skick med hårda tag. Nu föreslås ett sanktionssystem i tre etapper, ett system med omvänt majoritetsbeslut vid beslutsfattandet och en permanent krishanteringsmekanism. Avsikten med reformerna inom den ekonomiska politiken är att förhindra att ekonomiska kriser som Greklandskrisen upprepas i framtiden.

Reformerna baserar sig på kommissionens förslag, slutrapporten från den specialgrupp som arbetat under ledning av Europeiska rådets ordförande Herman Van Rompuy och på medlemsländernas stats- och regeringschefers syn på behovet att förnya den europeiska ekonomin. Innan reformerna kan träda i kraft måste de godkännas av Europaparlamentet och rådet.

Överskuldsatta euroländer måste göra en tvångsdeposition

Ett sanktionssystem i tre etapper vill man tillämpa på euroländer vars ekonomi är överskuldsatt eller uppvisar ett underskott. I regel skulle det gälla de euroländer vars skuld överskrider 60 procent av bruttonationalprodukten. Kommissionen ger landet i fråga en tidig varning och inom en månad därefter ger rådet medlemslandet en rekommendation för att korrigera ekonomin. Därefter har medlemsstaten fem månader tid på sig att rätta till situationen.

Om eurolandet inte inom utsatt tid lyckas förbättra sin ekonomi tas sanktioner i bruk. Först ska eurolandet åläggas en räntebärande deposition. Enligt planerna ska depositionen utgöra 0,2 procent av bruttonationalprodukten. Om eurolandets ekonomi inte förbättras omvandlas depositionen till en icke-räntebärande deposition. Om landet inte trots den icke-bärande depositionen lyckas korrigera sin ekonomi omvandlas depositionen till böter.

Besluten om straffåtgärder sker dock inte automatiskt, utan avsikten är att beslut om böter ska fattas med omvänd majoritet. Detta betyder att det straff som kommissionen föreslår kan förhindras endast om en kvalificerad majoritet av medlemsländerna i rådet motsätter sig straffet.

Man vill skriva in en permanent krismekanism i grundfördraget

Avsikten är också att införa en permanent krishanteringsmekanism för euroområdet. Med krismekanismen vill man förhindra att finanskriser sprids och uppmuntra till en ansvarsfull ekonomisk politik. Det finns ännu inte några närmare detaljer om den kommande mekanismen, men det har planerats att också den privata sektorn och Internationella valutafonden skulle delta i mekanismen. Kommissionen ska ge ett detaljerat förslag om krismekanismen i december.

Tyskland har föreslagit att ett omnämnande om en permanent krismekanism skrivs in i EU:s grundfördrag för att mekanismen ska vara tillräckligt trovärdig. Några stora förändringar vill man dock inte göra för att undvika folkomröstningar om grundfördraget. Det blir inte heller några förändringar i den punkt i grundfördraget som fastställer att medlemsländerna svarar enbart för sina egna skulder. Europeiska rådets ordförande Herman Van Rompuy utreder som bäst ändringen av grundfördraget. Han ska presentera sitt förslag i december.

Nya regler för ekonomin bör införas snabbt

Tanken är att nya regler för ekonomin ska införas så snabbt som möjligt, men senast i mitten av 2013, när den nuvarande temporära krismekanismen upphör att gälla. Innan reformerna av ekonomin kan träda i kraft måste de godkännas av Europaparlamentet och rådet. Det är möjligt att bestämmelserna om ekonomin utvecklas ytterligare, eftersom de ännu måste preciseras.

Vissa reformer har redan införts. Från början av nästa år tillämpas den så kallade europeiska terminen. Medlemsländerna ska varje vår sända uppgifter om sin kommande budget till kommissionen och rådet, som ser till att medlemsländernas skuldsättning inte är ohållbar. Genom den europeiska terminen säkerställer man också att medlemsländerna beaktar EU:s mål i sina budgetar. De enskilda medlemsländerna beslutar emellertid själva om sina budgetar. Tidigare i år godkändes också inrättandet av nya kontrollorgan för tillsynen av banker, försäkringsbolag och värdepappershandeln.

Mer information:

Specialgruppens slutrapport till Europeiska rådet
Europeiska rådets slutsatser
Finansministeriet