Irland i kris
Irland har hamnat i en situation där landet behöver nödfinansiering för att klara sig. Denna finansiering har erbjudits av EU och Internationella valutafonden IMF.
Bakom läget på Irland finns en krisdrabbad banksektor, som staten varit tvungen att stödja kraftigt. Av denna anledning har Irlands budgetunderskott ökat avsevärt. År 2009 var underskottet i den irländska offentliga ekonomin 14,4 procent av bnp, det vill säga det näst största i EU efter Grekland.
Läget i Irland kan inte direkt jämföras med Greklandskrisen i våras, eftersom ländernas svårigheter är av olika natur. Problemen i Grekland är framför allt en kris inom den offentliga ekonomin, medan problemen i Irland gäller landets banksystem.
Upptakten till Irlands svårigheter kan delvis spåras till hösten 2008, då landet ensidigt gav en öppen garanti för de sex största inhemska bankernas ansvar. Därmed tog staten på sig borgensförbindelser för uppskattningsvis 440 miljarder euro. Detta gav bankerna möjlighet till större skuldsättning, vilket ytterligare höjde statens borgensansvar.
Irlands finanskris förvärras i november 2010
Irlands svårigheter kom i dagen i hela sin omfattning i november 2010. Ännu den 15 november tackade Irland nej till preliminära anbud om hjälp. Samtidigt förde EU, euroländerna och Europeiska centralbanken ECB inofficiella förhandlingar om läget.
Tisdagen 16 november dryftades Irlands läge av eurogruppen som var samlad i Bryssel. Finland ville lyfta upp möjligheten att vid beviljandet av lån kräva säkerheter. I media kunde vi läsa att Irland inledde förhandlingar med kommissionen och Europeiska centralbanken. Internationella valutafonden kom också med i förhandlingarna.
Onsdagen 17 november sammanträdde Ekofinrådet, som består av EU:s finansministrar. Torsdagen 18 november reste en av ministrarna utsänd teknisk delegation till Irland. Delegationen bestod av representanter för Europeiska centralbanken, Europeiska kommissionen och Internationella valutafonden, och den hade till uppgift att bedöma det irländska banksystemets situation och sparprogrammet, som sträcker sig fram till 2014.
Samma dag medgav Irlands finansminister Brian Lenihan, som den första regeringsrepresentant, att det kan vara möjligt att landet tar emot utomstående hjälp. Irländska centralbankens chef Patrick Honohan hade tidigare uppskattat att stödet som behövdes skulle kunna uppgå till tiotals miljarder euro.
Irland beslutar att anhålla om ett hjälppaket – Ekofinrådet och eurogruppen sitter i telefonmöten
Söndagen 21 november beslutade den irländska regeringen att anhålla om att det europeiska finansiella stabiliseringssystemet aktiveras och Irland beviljas lån för att lugna ner situationen. Europeiska unionens finansministrar och eurogruppen sammanträdde ännu samma kväll. I finansministrarnas möte deltog förutom euroländernas representanter också Sverige, Danmark och Storbritannien.
Finansministrarna kom vid en telefonkonferens överens om att medel ur EU:s nödfond på 750 miljarder euro kan användas för att hjälpa Irland. Ministrarna ansåg att Irlands begäran var förståelig och förenade sig med Europeiska centralbankens och Europeiska kommissionens bedömning om att bevilja lån. Efter mötet publicerades Ekofinrådets och eurogruppens gemensamma deklaration, där man ansåg det vara motiverat att bevilja Irland lån för att trygga den finansiella stabiliteten.
Enligt deklarationen ska låneprogrammet finansieras ur europeiska finansiella stabiliseringsmekanismen och europeiska finansiella stabiliseringsinstrumentet. I finansieringen deltar dessutom eventuellt medlemsstater som inte hör till euroområdet och Internationella valutafonden. Som villkor för stödet avkrävdes Irland ett kraftigt saneringsprogram.
Irland offentliggör sitt stabiliseringsprogram och i Bryssel beslutar man om låneprogrammet till Irland
Onsdagen 24 november offentliggjorde Irland sitt hårda sparprogram. Under fyra år framåt ska utgifterna skäras ner med sammanlagt tio miljarder euro. Genom bland annat skatteåtgärder ska staten dessutom ta in cirka fem miljarder euro i tilläggsinkomster. Sparprogrammet var en förutsättning för EU:s och Internationella valutafondens nödhjälpsfinansiering.
Söndagen 28 november hölls två ministermöten i Bryssel. Först samlades den så kallade utvidgade eurogruppen. Förutom euroländerna deltog Sverige, Danmark och Storbritannien, vilka hade meddelat att de vill delta i stödet till Irland. Efter detta möte höll Ekofinrådet ett inofficiellt och extra insatt möte. Eurogruppen och Ekofinrådet godkände preliminärt lånet till Irland och Irlands anpassningsprogram. Avsikten är att med de beviljade stödkrediterna stärka de irländska bankernas soliditet och den irländska statens likviditet.
Sammanlagt anses det behövs 85 miljarder euro för att stabilisera ekonomin och av denna summa står Irland för 17,5 miljarder euro, medan den externa finansieringen uppgår till 67,5 miljarder euro. Internationella valutafonden och EU:s krisfonder, europeiska finansiella stabiliseringsmekanismen och europeiska finansiella stabilitetsinstrumentet, står för den externa finansieringen. I låneprogrammet deltar ytterligare icke-euroländerna Sverige, Danmark och Storbritannien, som stödjer Irland med bilaterala arrangemang.
Förutom stödpaketet till Irland diskuterade man vid eurogruppens möte också den permanenta krismekanismen, europeiska stabilitetsmekanismen, vilken EU som bäst bereder. Avsikten är att mekanismen ska vara klar att användas 2013.
Finland deltar i stödpaketet till Irland
Syftet med hjälpen till Irland är att förhindra en eventuell recession i hela Europa och att arbetslösheten förvärras och bankkrisen sprider sig. Om hjälp inte ges till Irland kan det sätta fart på en sådan negativ utveckling.
Finlands regering framhöll vid sin presskonferens den 22 november att genom att bevilja Irland krediter tryggar man också välståndet och arbetsplatserna i Finland. Om det irländska banksystemet kollapsar skulle det kunna ge upphov till tvivel också om andra staters betalningsförmåga. En sådan utveckling kunde orsaka stagnation på lånemarknaden i Europa. Detta kunde i sin tur försvåra exporten från Finland i betydlig grad, vilket kunde ge upphov till en recession också i Finland.
Också Finland har fordringar på Irland. Enligt regeringens meddelande hade finländska försäkringsbolag, arbetspensionsbolag och banker i slutet av september 2010 fordringar baserade på masskuldebrevslån på Irland för sammanlagt 2,7 miljarder euro.
Finlands regering gav sitt meddelande om stödpaketet till Irland den 30 november och riksdagen godkände stödpaketet torsdagen den 2 december. Det totala beloppet av Finlands borgen torde uppgå till ungefär 740,7 miljoner euro, inklusive räntor och kostnader, medan kapitalandelen är 507,5 miljoner euro.
Enligt regeringens meddelande är hjälpen till Irland motiverad. I meddelandet betonar regeringen att finansieringen av det irländska programmet är ett lån som Irland måste betala tillbaka. Genom lånet strävar man efter att trygga finansieringsstabiliteten inom euroområdet.
Även om läget i Irland är svårt ser regeringen i sitt meddelande att Irland har starka sidor som gör det lättare för landet att klara sig ur krisen. Irland har också tidigare vidtagit kraftiga korrigeringsåtgärder för att balansera ekonomin. Den jämförelsevis höga utbildningsnivån och befolkningens åldersstruktur stödjer också de ekonomiska möjligheterna. Också lönestrukturerna och flexibiliteten på arbetsmarknaden kan stärka konkurrenskraften.
