Ett eget EU-program för idrotten 2014
Redan en längre tid har det funnits önskemål om finansiering för ett idrottsprogram för EU. I och med Lissabonfördraget blev idrotten en verksamhetssektor inom EU-politiken och den fick rättslig grund. Detta gav EU befogenhet inom idrotten.
I fördraget finns idrotten inskriven i samma artikel som kultur och utbildning. Därmed kommer åtgärderna gällande idrotten på EU-nivå att vara av samma slag som för närvarande inom kulturen och ungdomsverksamheten. Det kan vara fråga om att utbyta bästa praxis och finansiera europeiskt samarbete, nätverk och strategier.
För närvarande riktas blickarna mot den programperiod som inleds 2014 inom EU.
I vilken riktning är den europeiska idrottspolitiken på väg? Vilka möjligheter kan ett nytt idrottsprogram ge?
Europainformationen har arrangerat seminarier om ämnet i Åbo och Tammerfors.
Äntligen ett EU-program för idrotten – endast pengar saknas
Enligt Europaparlamentariker Hannu Takkulas mening är det fortfarande oklart hur EU:s idrottspolitik kommer att se ut. Direktör Harri Syväsalmi från undervisnings- och kulturministeriet var inne på samma linje.
Cirka 3–7 miljoner euro har reserverats för de följande två verksamhetsåren. Det finns således en budget, men den egentliga finansieringen är mycket liten. Som jämförelse nämnde Takkula de europeiska tobaksodlarna som får 400 miljoner euro. Enligt Takkulas mening är det synnerligen viktigt att idrottsfolket får ett eget program, eftersom det hittills saknats faktiska åtgärder och konkretism.
En egentlig budgetram för idrotten får vi enligt Takkulas uppskattning 2013. Tidigare har idrottsprojekt finansierats via andra EU-program, framför allt via strukturfonderna. När det nya idrottsprogrammet bereds är det enligt Hannu Takkula viktigt att finansieringen sätts i skick. Idrottsprogrammet kräver politiska lösningar och vilja.
En majoritet av Europaparlamentet understödde i plenum i december ett skriftligt ställningstagande som Takkula utarbetat tillsammans med fyra andra parlamentsledamöter där man bad kommissionen se till att idrottsprogrammet i framtiden får tillräckligt med pengar.
– På grund av situationen gällande finansieringen av idrottsprogrammet bör man inte glömma bort strukturfondernas roll, framhöll Syväsalmi för sin del. Han föreslog att man också kunde försöka införliva idrotten i andra EU-program, till exempel i ungdomsprogrammet.
Idrott är ett bra sätt att ändra världen
Takkula framhöll att idrotten är den största folkrörelsen i Europa och att den öppnar möjligheter för ett synnerligen brett inflytande. Han påminde också om man med hjälp av idrotten kan främja bland annat välbefinnande i arbetet, arbetskraftens produktivitet och integreringen av invandrare.
Harri Syväsalmi funderade liksom Takkula på idrottens möjligheter att ändra världen på ett fredligt sätt. Han ställde frågan om man inom idrotten på nytt kunde lansera tanken på fred, vänskap och solidaritet och på allvar utnyttja de resurser som finns inom idrotten.
I Åbo lade rektor Markus Kalmari från Aurajoen urheilulukio för sin del fram tanken på ett eget EU-utbytesprogram inom idrotten. Enligt Kalmaris vision kunde ett Sport-Erasmus inom det existerande Erasmus-utbytesprogrammet ge nya träningsmöjligheter för idrottare.
I Finland önskar man att EU satsar på hälsomotion och stöd till frivilligverksamhet
Även om ett idrottsprogram lanseras på EU-nivå så betyder det inte att idrottsföreningar skulle få pengar för sin basverksamhet direkt av EU. Avsikten med idrottsprogrammet är snarast att stödja europeiska samarbets- och utbildningsprojekt och nätverk.
– I Finland har vi betonat hälsomotionens betydelse och framfört önskemål om olika åtgärder för att stödja frivilligverksamheten inom idrotten, sade Minna Polvinen, som är kulturråd vid undervisnings- och kulturministeriet på seminariet i Tammerfors. Hon tillade att man också hoppas att projekten inom idrottsprogrammet väljs ut i EU-länderna och inte centraliserat i Bryssel.
Mer information:
European Commission, Sport