Tillgänglighetsverktyg

Nyheter 19.10.2011

Kroatiens väg till Europeiska unionen

Kroatien blir Europeiska unionens 28:e medlemsstat i början av juli 2013. Medlemskapsförhandlingarna avslutades under ledning av ordförandelandet Ungern i slutet av juni och det egentliga anslutningsfördraget undertecknas antagligen i december.

Kroatian pääministeri Jadranka Kosor ja Euroopan komissio puheenjohtaja José Manuel BarrosoKroatiens premiärminister och Europeiska kommissionens ordförande José Manuel Barroso. Foto: Europeiska kommissionen.

Kroatien blir det första landet på Västra Balkan som blir medlem i Europeiska unionen och det antas visa vägen för medlemskap också för Makedonien (FYROM), Serbien, Montenegro, Kosovo, Bosnien-Hercegovina och Albanien. Kommer vi efter Kroatien att eventuellt få se en likadan massanslutning som 2004 då totalt 10 nya länder blev EU-medlemmar?

Kroatien blev självständigt 1991 när förbundsstaten Jugoslavien splittrades. Förbundsstaten som förenat området föll på sin egen omöjlighet. Den sydslaviska idén (jfr jug – söder, slavia – ”slavernas land”) var inte tillräcklig för att hålla regionen enad.

Utvecklingen i Kroatien har varit snabb. Det har ju endast gått femton år sedan krigen i området.  Möjligheten till ett EU-medlemskap har spelat en viktig roll för att sätta fart på reformerna i landet.

Ur ett nationellt historieperspektiv kommer det att vara intressant att se hur den kroatiska identiteten införlivas med den europeiska idén. Ett bekymmer i länderna som sökt om EU-medlemskap har varit farhågan för att den nationella kulturen försvinner och att den nationella identiteten därmed ändras.

Kroatian EU-edustuston päällikkö, suurlähettiläs Branko Baričević, Euroopan komission puheenjohtaja José manuel Barroso ja Euroopan unionin Kroatian edustuston päällikkö Paul VandorenAmbassadör Branko Baričević, chef för Kroatiens EU-beskickning, Europeiska kommissionens ordförande José Manuel Barroso och Paul Vandoren, chef för Europeiska unionens representation i Kroatien. Foto: Europeiska kommissionen.

Europeiska unionen har för sin del velat skapa symboler som påminner om en nationalstats symboler, såsom flagga, hymn och europass. Till sin struktur har Europeiska unionen emellertid inte ersatt nationalstaterna eller dessas nationella kulturer. Avsikten med utvidgningen är att genom ekonomiskt samarbete, harmonisering av lagstiftningen och en gemensam utrikespolitik skapa stabilitet och fred i Europa.

Efter Balkankrigen på 1990-talet ställde EU upp som mål att knyta regionen nära till sig. Detta ansågs vara det enda sättet att åstadkomma en hållbar stabilitet. Denna politik har burit frukt och Kroatien kommer snart att bli medlem i EU.

Medlemskapsförhandlingarna är avslutade

Medlemskapsförhandlingarna med Kroatien startade 2005 och nästan sex år senare kunde de avslutas. EU:s nuvarande ordförandeland Polen utarbetar som bäst anslutningsfördraget, som enligt planerna ska undertecknas i slutet av detta år. Därefter ska fördraget ännu ratificeras i alla medlemsländer. Ratificeringsprocessen väntas ta ungefär ett och ett halvt år.

I förhandlingarna med Kroatien har speciell uppmärksamhet fästs vid förhandlingskapitlet gällande rättsväsendet och de grundläggande rättigheterna. De nuvarande medlemsländerna har varit oroade över på vilket sätt EU kan garantera att reformerna fortsätter.

Laajentumiskomissaari Stefan FüleStefan Füle, kommissionär för utvidgningen och grannskapspolitiken, har skött utvidgningsförhandlingarna med Kroatien. Foto: Europeiska kommissionen.

Kommissionen följer upp hur Kroatien uppfyller sina förpliktelser och rapporterar regelbundet till medlemsländerna ända tills det kroatiska medlemskapet inleds. I uppföljningen fokuserar man särskilt på frågor som rör bland annat korruption, reformer inom rättsväsendet, konkurrenspolitiken och gränsfrågor. Avsikten är att försäkra sig om att reformerna fortsätter ända till anslutningen och att det inte sker någon tillbakagång.

”Att Kroatien iakttar sina förpliktelser och fortsätter med de nödvändiga reformerna följs upp ända tills landet är EU-medlem, för att man ska kunna försäkra sig om att landet är helt redo att uppfylla förutsättningarna för ett medlemskap när det ansluter sig”, konstaterar Marjo Mäki-Leppilampi på utrikesministeriet.

Kroatiens ekonomi och landets olika regioner utvecklas via infrastrukturprojekt som finansieras med medel ur EU:s strukturfonder. Kroatiens jordbruk moderniseras och landsbygdsområdena utvecklas också med EU-stöd.

Mäki-Leppilampi menar emellertid att det ännu inte är aktuellt med Schengenmedlemskap för Kroatien. Det kan bli aktuellt först efter att Kroatien har klarat av en separat Schengenutvärdering, som ska utreda om landet uppfyller alla nödvändiga villkor.

Västra Balkan nästa i tur

”Av länderna på Västra Balkan har Makedonien redan godkänts som kandidatland. Man hoppas att Kroatiens EU-medlemskap ska fungera som mall och ha en positiv inverkan på de andra ländernas närmande till EU”, säger Marjo Mäki-Leppilampi. Man tror att genomförandet av de villkor som gäller för EU-medlemskap ska sätta fart på de interna reformprocesserna i länderna i området.

SplitSplit i Kroatien som är känt för sin gamla stad är ett populärt turistmål. Foto: Europeiska kommissionen.

Idag verkar det konstigt att folken i det forna Jugoslavien kunde leva samman i fyra årtionden. Krigen som splittrade regionen påverkar fortfarande folks tankar och efter att den konstgjorda staten Jugoslavien föll sönder har man börjat betona nationella drag, bland annat språkliga särdrag. Det serbokroatiska språket som tidigare användes i Bosnien, Kroatien och Serbien har ersatts av bosniska, kroatiska och serbiska.

”Dragkampen fortsätter och nationalistiskt övermod förekommer i regionen”, säger professor Juhani Nuorluoto vid Uppsala universitet. Han menar att på högre nivå förekommer inga problem i relationerna mellan länderna, men bland folket syns spåren efter kriget och det förekommer nationalistiskt övermod.

”Knappast blir det större svårigheter när Kroatien går med i EU än vad som förekom med Rumänien och Bulgarien", summerar Nuorluoto. Han menar dock att det finns svagheter i Kroatien gällande till exempel korrumperade poliser och brister i gränsövervakningen. Dessa är också områden som Europeiska kommissionen har fäst speciell uppmärksamhet vid, och en utveckling av dem är ett villkor för det egentliga medlemskapet.

Enligt Europeiska kommissionen är en av de nya medlemsländernas viktigaste uppgift att garantera säkerheten vid sina östgränser, som har blivit unionens yttre gräns. Säkerheten vid de yttre gränserna är nödvändig för att EU:s inre gränser ska kunna vara öppna.

Det blir folkomröstning och parlamentsval

För närvarande understöder 47 procent av kroaterna ett EU-medlemskap medan 44 procent är emot och 9 procent ännu inte har någon åsikt i frågan. En informationskampanj om EU ska ordnas en månad efter det att det slutliga anslutningsfördraget har undertecknats. Detta arrangemang har kritiserats för att en folkomröstning inte blir en verklig måttstock på understödet för EU, om den politiska ståndpunkten redan har slagits fast. Det blir en intressant höst för kroaterna, eftersom det förutom folkomröstningen också blir parlamentsval den 4 december.

Följ oss