Skuldlättnader för Grekland resultatet av EU:s supervecka
EU-ländernas stats- och regeringschefer sammanträdde två gånger i Bryssel i slutet av oktober. En förbättring av styrningen och kontrollen av euroområdets ekonomi stod på dagordningen för Europeiska rådet den 23 oktober. Då betonade stats- och regeringscheferna att man bör ge redan överenskomna åtgärder för att stödja medlemsländernas strukturreformer och balansera de offentliga finanserna högsta prioritet.
På bilden diskuterar Europeiska rådets ordförande Herman Van Rompuy (t.v.) med Greklands premiärminister Georgios Papandreou (t.h.). Foto: Europeiska rådet.Vid det andra toppmötet under veckan, den 26 oktober, enades man om ett omfattande åtgärdspaket för att återställa förtroendet och få slut på de rådande spänningarna på finansmarknaden. Stats- och regeringscheferna enades om ett skuldarrangemang för Grekland som syftar till att minska Greklands offentliga skuld till 120 procent av bruttonationalprodukten senast 2020. Detta betyder i praktiken att kapitalet på masskuldebrev som innehas av privata placerare halveras.
Den europeiska finansiella stabiliseringsfaciliteten (ESFS) ska utnyttjas effektivare för att förhindra att skuldkrisen sprider sig. Ändringarna i den finansiella stabiliseringsfaciliteten möjliggör att resurser från länder i världen med överskott kan användas via Internationella valutafonden IMF för att lösa krisen. Det här sker dock utan att euroländernas maximala garantier utvidgas.
Förtroendet för banksektorn ska ökas
Förtroendet för banksektorn ökas med ett åtgärdspaket som ska underlätta tillgången till långfristig finansiering genom en samordnad strategi på EU-nivå och höja bankernas kapitaltäckningskvot till 9 procent av primärkapitalet senast i slutet av juni 2012, vilket betyder att det behövs tilläggskapital på cirka 106 miljarder euro. Bankerna ska skaffa sitt kapital i första hand av placerare och i andra hand av hemstaterna. Om stöd från hemstaterna inte kan fås finansieras kapitaliseringen genom lån från EFSF på strikta villkor.
Vid mötet kom man överens om flera åtgärder för att stärka den ekonomiska disciplinen i euroområdet och förnya euroområdets strukturer. Euroländernas stats- och regeringschefer fattade bland annat beslut om strängare påföljder för de länder som inte följer anpassningsprogrammet och om regelbundna toppmöten för euroområdet.
Europeiska rådets ordförande Herman Van Rompuy fick i uppdrag att utreda möjliga åtgärder för att stärka den ekonomiska unionen och undersöka möjligheten till begränsade ändringar av grundfördraget.
Ytterligare information:
Europeiska rådets slutsatser 23.10
De viktigaste resultaten av eurotoppmötet 26.10
Uttalande från eurotoppmötet 26.10
