Medlemsländerna bör inte lämna euron

– Det finns ingen orsak att tala enbart om att vi har en eurokris. Ungern måste i mitten av november vända sig till IMF, på samma sätt som Lettland gjort tidigare. Båda är EU-länder, men ännu inte euroländer, säger riksdagsledamoten Miapetra Kumpula-Natri, som är ordförande för stora utskottet.

Hon talade om riksdagens roll i beslutsprocessen som rör den ekonomiska krisen i föreläsningsserien ”Finland och EU:s ekonomiska kris”, som arrangeras av Europainformationen, riksdagsinformationen och Europeiska kommissionens representation i Finland.

Även om medierna fokuserar på den ekonomiska krisen, fortsätter verksamheten i EU och medlemsländerna på normalt sätt inom andra sektorer.

– Som bäst förhandlar man bland annat om EU:s budget och utvidgningen av unionen.

Kommer ni ihåg hur höga bolåneräntorna var före euron? frågar Miapetra Kumpula-Natri, ordförande för riksdagens stora utskott som behandlar EU-ärenden. Foto: Peetu Toivonen

Riksdagens stora utskott, som leds av Kumpula-Natri, spelar en central roll när Finland utformar sina ställningstaganden till de förhandlingar som EU för. Regeringen rapporterar på förhand om de beslut som ska fattas i EU till stora utskottet, och stora utskottets ståndpunkt är den riktgivande utgångspunkten för regeringens verksamhet.

I arbetet i stora utskottet har man sett att den enighet som tidigare rått om EU-frågorna så småningom håller på att luckras upp: under innevarande period har man ofta tytt sig till omröstningar och skiljelinjen har utan undantag gått mellan regeringen och oppositionen.

Ibland hör man sägas att det skulle vara ekonomiskt lönsamt för Finland att lösgöra sig från euron. Kumpula-Natri delar inte denna åsikt. Att lösgöra sig från euron är en teoretisk fråga, eftersom euron inte längre skulle finnas kvar om alla lämnar den. Den stabilitet som euron ger är inte gratis.

– Till exempel Sverige kan visserligen driva en mer självständig ekonomisk politik, exempelvis devalvera. Men landet drar samtidigt nytta av den av euron stabiliserade marknaden.

Under senhösten har det kommit också goda nyheter från krisländerna: i Grekland har regeringspartierna förbundit sig att följa sparprogrammet och därmed kan nästa stödpaket utbetalas. Irland återhämtar sig planenligt tack vare investeringar som sätter fart på tillväxten. Också i Portugal och Island håller det ekonomiska läget på att stabiliseras.

Den sista föreläsningen i serien hålls tisdagen den 29 november kl. 14–15 av Vesa Puttonen, professor i finansiering vid Aalto-universitetet.

Stora utskottets webbplats  |  Föreläsning i Powerpoint-format