Nyheter 20.12.2011

En finanspolitisk union bildas

De europeiska stats- och regeringscheferna förhandlade den 8 och 9 december vid Europeiska rådets toppmöte i Bryssel om åtgärder som behöver vidtas för att avvärja den ekonomiska och finansiella krisen i Europa. Resultatet av diskussionerna blev att man beslutade att inrätta en finanspolitisk union, som ska skärpa EU-ländernas ekonomiska disciplin och stärka krismekanismerna.

De EU-länder som deltar i den finanspolitiska unionen förbinder sig till en så kallad skuldbroms, det vill säga ett i lagstiftningen fastställt tak för skulderna. I detta skede stannar åtminstone Storbritannien utanför den finanspolitiska unionen. Den ekonomiska disciplinen ökas också genom att det strukturella underskottet för de offentliga finanserna begränsas så att det inte får överstiga 0,5 procent av bruttonationalprodukten. Det ska bli lättare än tidigare att sätta in sanktioner om ett medlemsland bryter mot denna bestämmelse.

Statsminister Jyrki Katainen, Frankrikes president Nicolas Sarkozy, Tysklands förbundskansler Angela Merkel och kommissionens ordförande José Manuel Barroso.Statsminister Jyrki Katainen, Frankrikes president Nicolas Sarkozy, Tysklands förbundskansler Angela Merkel och kommissionens ordförande José Manuel Barroso. Foto: Europeiska komissionen

De ändrade bestämmelserna ska fastställas genom mellanstatliga överenskommelser, som enligt planerna ska undertecknas senast i mars. Europeiska rådets ordförande Herman Van Rompuys förslag om att ändra grundfördraget ansågs inte möjligt i detta läge.

Ett annat viktigt förhandlingsresultat som mötet uppnådde var att Internationella valutafonden IMF:s roll ska stärkas. I detta läge är målet att euroländerna och de övriga EU-länderna ställer finansiering på sammanlagt 200 miljarder euro till IMF:s förfogande för räddningspaketen. Man hoppas att IMF:s medverkan ska öka placerarnas förtroende för euroområdet.

Ibruktagandet av den permanenta stabilitetsmekanismen tidigareläggs

Stats- och regeringscheferna enades också om att tidigarelägga ibruktagandet av den permanenta europeiska stabilitetsmekanismen (ESM), så att den träder i kraft redan sommaren 2012.

Omröstningspraxis inom den permanenta stabilitetsmekanismen var en svår förhandlingsfråga för Finland. Finland drev ensamt på en modell där beslut om stöd ur ESM alltid kräver enhälligt godkännande av medlemsländerna. De övriga länderna var beredda att vid behov godkänna beslut med en kvalificerad majoritet på 85 procent. Till uttalandet från mötet fogades till slut en fotnot om att en sådan lösning kräver ett separat godkännande av Finlands riksdag.

I fråga om den privata sektorns deltagande i ESM tillfogades klausuler om kollektivt agerande som möjliggör nedskärningar i borgenärernas fordringar. Detta kan anses vara en viktig förhandlingsseger för Finland.

Kroatiens anslutning till EU bekräftades

Utöver den ekonomiska krisen stod också utvidgningen på agendan. Stats- och regeringscheferna undertecknade Kroatiens anslutningsfördrag och avsikten är att Kroatien ska bli EU-medlem i juli 2013.

Europeiska rådet beslutade att ge Serbien status som kandidatland i mars 2012 under förutsättning att den positiva utvecklingen i fråga om Kosovo fortsätter. Om Montenegro genomför de reformer som krävs av landet kan anslutningsförhandlingarna inledas i juni 2012.

Mer information:

pdfEuropeiska rådets slutsatser 9.12.2011

pdfUttalande från euroområdets stats- och regeringschefer 9.12.2011

Statsrådets pressmeddelande