Tillgänglighetsverktyg

Nyheter 16.1.2012

Kommer euron ändå att klara krisen?

Europa har ett stormigt år bakom sig. Fortfarande söks det lösningar på den kris som prövat finansmarknadens hållbarhet. Trots omfattande stimulansåtgärder är ekonomin i Europa på väg in i en recession. Det politiska motsatsförhållandet mellan södra och norra Europa och mellan invandrare och infödda inom staterna har förstärkts. Den ekonomiska krisen hotar EU:s stabilitet. Vad kommer att ske nu?                        

Så här dramatiskt inledde Sixten Korkman, vd för Näringslivets forskningsinstitut, sin föreläsning i ett fullsatt auditorium i Tammerfors gamla bibliotek den 10 januari 2012. Korkman analyserar bakgrunden till krisen och skissar upp en vägkarta mot en mer ansvarsfull och starkare monetär union. Han har också ett budskap till dem som vill lämna euron och liksom Sverige stå utanför.

Var gick det fel?

EMU är på många sätt ett unikt experiment: en statslös valuta, utan gemensam penningpolitik och ekonomisk politik. Efterklokt kan man konstatera att EMU från första början blev för stor. Man tog med länder som man visste att var skuldsatta – i fråga om Belgien, Portugal och Grekland segrade de politiska och kulturella faktorerna över det ekonomiska förnuftet.

”I krissituationer lider beslutsfattandet.” Korkman vet vad han talar om: under 1990-talets depression var han tjänsteman på finansministeriet.”I krissituationer lider beslutsfattandet.” Korkman vet vad han talar om: under 1990-talets depression var han tjänsteman på finansministeriet. Foto: Peetu Toivonen

Stabilitets- och tillväxtpakten som infördes 1997 skulle garantera den finansiella disciplinen i euroländerna. Men så gick det inte. De sanktioner som finns inskrivna i pakten användes aldrig gällande till exempel budgetunderskotten i Frankrike och Tyskland – de länder som mest högljutt i tiden hade krävt att pakten skulle inrättas.

Korkman menar också att allvarliga fel har begåtts i hanteringen av krisen. Enligt hans mening borde en skuldsanering genast ha gjorts i Grekland.

– Vem lånar 350 miljarder euro till ett land med så svaga institutioner? Nu betalar vi dyrt för att vi intellektuellt, politiskt och administrativt var oförberedda på den här krisen.

Eurons framtid vilar i krisländernas händer

Europa har inte råd att låta situationen förvärras. De åtgärder som står tillbuds har redan vidtagits: penningpolitiken har stimulerats och låneräntorna är på en verkligt låg nivå. Eurons framtid beror nu på krisländerna. Mario Monti i Italien måste lyckas genomföra de sparåtgärder som krävs, och detsamma gäller i de övriga krisländerna. Utöver sparåtgärder kan man också, beroende på situationen, ty sig till skuldsanering eller nya stödpaket.

Korkman påminde om att Europeiska unionen också är något annat än en monetär union. Den är framför allt ett fredsprojekt mellan Frankrike och Tyskland. Med unionen ville man försäkra sig om att Europa aldrig mer behöver uppleva världskrigens grymheter. Det här måste vi komma ihåg när vi funderar över EU:s framtid.

En kris är inte alltid av ondo

En kris kan också positiva följder. Problemen inom finanssystemet har nu kommit i dagen, kontrollen måste skärpas. För att hålla kvar euron måste de sydeuropeiska länderna genomföra en djupgående förändring: konkurrenskraften och den finansiella balansen måste förbättras och korruptionen bekämpas.

Frågorna från publiken gällde bland annat hur lång recessionen blir. Korkman menar att vi måste vänta åtminstone ett par år på att ekonomin återhämtar sig.Frågorna från publiken gällde bland annat hur lång recessionen blir. Korkman menar att vi måste vänta åtminstone ett par år på att ekonomin återhämtar sig. Foto: Peetu Toivonen

– Kanhända kan man i historieböckerna någon gång i framtiden läsa att det var eurokrisen som utlöste en samhällelig förändring, som dagens krisländer drog nytta av under årtionden. Finland och Sverige genomgick sin förändring efter depressionen på 1990-talet.

Nu måste man besluta om i vilken riktning den monetära unionen ska utvecklas: ska man i den ekonomiska politiken betona det solidariska ansvaret eller ländernas eget ansvar? Tyskland strävar efter en juridiskt bindande budgetdisciplin, medan Frankrike talar för ett solidariskt ansvar och euroobligationer. Andra återigen drömmer om ett politiskt förbund som förenar dessa två element. Men Korkman hör inte till dem.

Var det fel att gå med i den monetära unionen?

Sixten Korkman hade också förberett sig på frågor om en återgång till den finska marken. Han sade Finlands och Sveriges ekonomier och arbetslösheten i länderna i stort sett har gått hand i hand under de senaste decennierna. Betydelsen av medlemskapet i den monetära unionen överdrivs ofta. Viktigast är att sköta sin egen ekonomiska politik på ett ansvarsfullt och förnuftigt sätt.

– Skillnaden mellan ländernas ekonomiska utveckling under senare år kan inte förklaras med Sveriges penningpolitik, utan beror snarast på problemen i Nokia, som varit loket i den finska ekonomin.

Budskapet till dem som drömmer om en återgång till den finska marken är klart och tydligt: vi kan inte hoppa av ett tåg som är i rörelse.

– Ett byte av valuta skulle skapa i det närmaste okontrollerbara svårigheter under övergångsperioden. Nu talar vi inte enbart om att byta ut sedelautomater!

Mer information:

Föreläsningsseriens program
Europainformationens broschyr om EU:s ekonomiska kris

Följ oss