EU-budgeten förhandlas fram mitt under krisen
Europa- och utrikeshandelsminister Alexander Stubb och budgetkommissionären Janusz Lewandowski sammanstrålade i Bryssel i juli ifjol. Foto: Europeiska kommissionen– EU:s budgetförhandlingar kommer att vara speciellt svåra på grund av den ekonomiska krisen. Unionens budget ska ses som en investering för framtiden.
Så här sade Europeiska unionens budgetkommissionär Janusz Lewandowski, som besökte Finland i början av februari.
Lewandowski, som är polack, presenterade kommissionens förslag till ny budgetram för EU för perioden 2014–2020 vid ett seminarium arrangerat av Europeiska kommissionens representation i Finland. Kommissionens förslag skulle öka budgeten med mellan tre och fem procent. Förslaget har godkänts av parlamentet som ett förhandlingsunderlag och beslut om budgeten borde fattas inom detta år.
Nettobidragsgivarna – till exempel Tyskland, Nederländerna, Sverige och Finland – motsätter sig så här stora förhöjningar medan nettobidragstagarna med glädje skulle ta emot alla bidrag till sina av sparkurer plågade ekonomier.
– Enbart besparingar är inte nog, utan man bör samtidigt försöka åstadkomma tillväxt. Kommissionens förslag inriktar sig just på detta.
Lewandowski påpekade att EU:s budget alltjämt är jämförelsevis liten, ungefär en procent av EU-ländernas bnp, dvs. cirka en femtiondedel av medlemsstaternas nationella budgetar.
Finland försvarar jordbruksstöden
Europa- och utrikeshandelsminister Alexander Stubb sade i sitt anförande vid seminariet att kommissionens förslag var en bra utgångspunkt för förhandlingarna. Han berättade att den finländska regeringens EU-ministerutskott strävar efter att minska kommissionens förslag med tio procent, vilket betyder ungefär hundra miljarder euro.
Stubb var ense med Lewandowski om att det är viktigt att finansieringen inriktas på att åstadkomma ekonomisk tillväxt, till exempel på forskning, innovationer och sysselsättning. Ekonomisk tillväxt åstadkoms inte enbart med EU-budgeten, men via denna kan man stödja tillväxtfrämjande nationella program. Men Stubb framhöll också att man inte får glömma länken mellan tillväxtfrämjande åtgärder och ekonomisk kontroll.
De viktigaste förhandlingsfrågorna för Finlands del gäller jordbruksstöden och sammanhållningsmedlen. Med hänvisning till den hårda kölden utomhus konstaterade Stubb att kommissionären fått en viss uppfattning om förhållandena för det finländska jordbruket. För Finland är det viktigt att jordbruket och glesbygderna stöds också i fortsättningen. I kommissionens förslag föreslås inga höjningar av anslagen för jordbruket och de regionala stöden.
EU har ett kroniskt legitimitetsproblem
Teija Tiilikainen, direktör för Utrikespolitiska institutet, sade i sitt kommenterande inlägg att EU lider av brist på legitimitet. Under den ekonomiska krisen riktas en hel del kritik mot unionen, men så har det alltid varit. EU-budgeten borde i högre grad avspegla de politiska mål som man tillsammans beslutat om, och inte enbart kompromisser av nationella intressen. Enligt Tiilikainens åsikt skulle EU:s egna medel öka unionens auktoritet och ge den mer rörelsefrihet.
Minister Stubb menar att man inte kan öka EU:s legitimitet enbart med budgetåtgärder, utan det som framför allt behövs är en trovärdig politik. Minister Stubb, som kallar sig euronörd, konstaterade att i och med den ekonomiska krisen har EU även i Finland hamnat i fokus för den politiska diskussionen. Nu talar alla om EU, mer än på länge.
