Tillgänglighetsverktyg

Nyheter 29.2.2012

Den ekonomiska krisen – vem betalar fiolerna?

Sirpa Pietikäinen Euroopan parlamentissa.Europaparlamentariker Sirpa Pietikäinen understöder den omdebatterade transaktionsskatten. Hon anser att den är ett sätt att få finansmarknaden att delta i kostnaderna för den ekonomiska krisen.

– Vi alla, svarade Europaparlamentariker Sirpa Pietikäinen vid en diskussion i Tammerfors.

Ingen vet med säkerhet om Grekland klarar sig ens med de nuvarande stödåtgärderna, men det skulle vara oansvarigt att inte göra någonting alls. ”Om någon får en hjärtattack ringer vi ju efter ambulans, trots att vi inte vet om patienten klarar sig.”

Kan man med James Tobins läror komma åt problemen?

Sirpa Pietikäinen anser att det största problemet är att det inte finns någon reglering för globala finanstransaktioner. En finansiell transaktionsskatt har flera gånger föreslagits som ett sätt att reglera den globala finansmarknaden. Den amerikanske ekonomen James Tobin tog fram den första mallen för en sådan skatt redan för ett tiotal år sedan.

Europeiska kommissionen presenterade i september ifjol ett förslag till en transaktionsskatt som skulle gälla inom hela EU. Förslaget har fått ett blandat mottagande, också bland de finländska Europaparlamentarikerna. Sirpa Pietikäinen understöder en transaktionsskatt.

– Det är skäligt att också finanssektorn är med och betalar kostnaderna för krisen. Skatten skulle också stävja marknadsspekulationerna och göra det lättare att se var pengarna rör sig. Det skulle vara ett slags mervärdesskatt på finanshandeln.

Transaktionsskatten har rönt motstånd bland annat för att den sägs leda till att placerarna i så fall flyr EU-länderna. Pietikäinen håller inte med. Hon säger att nästan alla initiativ till reglering, till exempel i klimatfrågor, har motarbetats genom att man åberopat samma skäl. Givetvis ska man försöka få till stånd en global skatt. En sådan har planerats i åratal och till exempel G20-länderna har preliminärt godkänt den. Men senare har flera länder meddelat att de kommer att ställa sig utanför en transaktionsskatt. Sirpa Pietikäinen tycker att EU här kunde gå i täten och visa vägen.

– Systemet skulle gynna långsiktiga, hållbara investeringar, säger Pietikäinen. Om någon då och då säljer aktier, en gång i månaden eller till och med en gång per dag, har skatten ingen praktisk betydelse. Däremot kunde den stävja datoriserad snabbförsäljning som sker på några sekunder.

En kollaps i Grekland skulle inte gagna någon

Sirpa Pietikäinen menar ett en eventuell kollaps i Grekland också skulle återspeglas i de finländska skattebetalarnas vardag. Välfärdsstater har vanligen en bred offentlig sektor, så en ekonomisk depression drabbar alltid i något skede även lärare, sjukskötare och andra som arbetar inom den offentliga sektorn.

Länder utanför Europa skulle inte heller på något vis dra nytta av att euroområdet splittras.

Publiken ville veta om Pietikäinen tror att det senaste stödpaketet på 130 miljarder euro blir det sista till Grekland. Är det nu säkert att det inte behövs fler paket? Pietikäinen menade att det inte alls är säkert att situationen nu är tryggad för Greklands del. Hon tycker att det helt enkelt vore oansvarigt att påstå något sådant.

Det tar alltid tid innan ekonomin återhämtar sig och ingen kan lova att det här var det sista stödpaketet. Grekland står ännu inför en hel del framtida reformer.

Följ oss