Tillgänglighetsverktyg

Nyheter 29.2.2012

Grekland ett fortlöpande bekymmer i Europaparlamentets korridorer

Enligt planerna ska EU under det danska ordförandeskapet i år fokusera på att skapa tillväxt och nya arbetsplatser och planera för budgetperioden 2014–2020. Men det verkar som om skuldkrisen i euroområdet och speciellt läget i Grekland kommer att dominera EU:s agenda ännu länge framöver. Enbart under detta år förfaller obligationer för 800 miljarder euro till betalning i euroländerna, och detta påverkar många beslut. Utgående från dessa tankar anlade Europaparlamentarikerna Carl Haglund och Sari Essayah synpunkter på EU-året 2012 i Åbo.

– Om Grekland går i konkurs är det ingen katastrof för Finland eller EU, men för grekerna är det en katastrof, sade Carl Haglund som precis återvänt från Aten. Enligt hans åsikt är problemen i Grekland inte bara ekonomiska, utan de gäller landets hela politiska system.

– Inför det förestående valet i vår har det lyckligtvis bildats nya partier i Grekland. Det finns goda förutsättningar för reformer i landet, såframt det finns tillräckligt med vilja till förändringar, framhåller Haglund. Utifrån kan vi hjälpa Grekland, men inte tvinga landet till reformer.

Sari Essayah anser att Grekland alltjämt har stora svårigheter att genomföra nödvändiga reformer.

– Grekland borde absolut fortsätta att privatisera ekonomin och öppna marknaden för konkurrens. Ett problem är också att det är svårt att förutse hur mycket skatter som flyter in, eftersom skatteuppbördssystemet inte fungerar.

Essayah hoppas att de grekiska politikerna ska sluta gnabbas och nå samförstånd, såsom man gjorde i Finland under den ekonomiska depressionen på 1990-talet. Sari Essayah upprepade det hon sagt tidigare, nämligen att en så kallad kontrollerad skuldsanering, med bistånd från IMF, borde ha genomförts i Grekland från första början.

Haglund&EssayahEuropaparlamentarikerna Carl Haglund och Sari Essayah besökte Europainformationen i Egentliga Finland fredagen den 10 februari. Speciellt ekonomiska frågor intresserade Åboborna. Foto: Juhana Tuomola

Både Haglund och Essayah betonade ändå att vi bör vara solidariska med det grekiska folket.  Nedskärningarna i Grekland drabbar hårdast dem som sedan tidigare varit mest utsatta, det vill säga småinkomsttagare och pensionärer.

– Den ekonomiska krisen syns i gatubilden i Aten bland annat i form av stängda affärer och hemlösa. Förändringen är stor om man jämför med läget för två år sedan, beskrev Carl Haglund situationen.

Hårda förhandlingar om EU:s framtida budget

Kommissionen har föreslagit att EU:s budget för åren 2014–2020 ska vara cirka en procent av bnp i hela EU-området. Detta skulle uppskattningsvis betyda 130–140 miljarder euro på årsnivå. Finlands mål är en lägre utgiftsnivå än kommissionens ursprungliga förslag.

Sari Essayah stödjer den disciplinerade linje som Finland driver i EU:s budgetförhandlingar.

– I min egen grupp, EPP, finns visserligen många ledamöter som vill ha en större EU-budget. De kommer framför allt från de länder som är nettomottagare. Men innan budgeten ökas vore det bra att titta på hur stöden använts till exempel i de sydeuropeiska länderna och vad man fått till stånd med bidragen.

Haglund, som sitter i parlamentets budgetutskott, efterlyser för sin del svar från Finland om vilka nedskärningar man är beredd att göra i EU-budgeten.

– Det är en utmanande uppgift och man måste se på Europa som en helhet. Men det är orealistiskt att tala om nedskärningar utan att meddela vilka utgifter man är beredd att minska, fastslog Haglund.

Följ oss