Tillgänglighetsverktyg

Nyheter 29.5.2012

Greklands ekonomiska kris får allt mörkare nyanser

Det svåra ekonomiska och politiska läget i Grekland oroar EU:s medlemsländer. Europeiska unionens och medlemsländernas ledare anser att läget är synnerligen oroväckande inte bara ekonomiskt utan också med tanke på den politiska stabiliteten. När EU-ländernas finansministrar i början av förra veckan samlades till möte hoppades de att Grekland snabbt får en funktionsduglig regering. Att Grekland lämnar euron ansågs inte vara ett önskvärt alternativ.

Ecofin-kokous pui toukokuun puolivälissä mm. Kreikan talousahdinkoa. Kuva: Euroopan unionin neuvosto.

Men på många håll talas det allt mer om att Grekland eventuellt lämnar euroområdet. Det är omöjligt att förutspå vilka följder ett utträde ur euroområdet kan få. Experter har gjort uppskattningar om vad ett utträde skulle betyda för Grekland, för hela euroområdet och därigenom också för oss finländare.

Vad händer om Grekland lämnar euroområdet?

I så fall skulle euroområdets och Internationella valutafonden IMF:s stöd till Grekland upphöra.

I värsta fall skulle Grekland helt förlora sin betalningsförmåga. Placerare och privatpersoner skulle ta ut sina pengar från bankerna och banksektorn skulle vara i fara.

Införandet av en eventuell ny valuta skulle till en början kunna stimulera till exempel turismen, eftersom den nya valutan till en början skulle vara svag externt. Å andra sidan skulle priserna på importerade varor stiga rejält. Räntorna kunde också stiga snabbt.

Men 80 procent av grekerna vill att Grekland ska hålla kvar euron.

Vilka följder skulle ett grekiskt utträde ha för resten av euroområdet?

Den största farhågan gäller den så kallade dominoeffekten, dvs. att problemen sprider sig.

Om Grekland eventuellt lämnar euroområdet ökar det risken för att osäkerheten ökar också för framför allt Portugals och Spaniens del. Detta skulle hota tillväxten i hela euroområdet och följden kunde vara att risken för en djup depression ökar. I varje fall skulle räntorna i de så kallade riskländerna stiga.

Vilka skulle följderna bli för Finland?

Finland har stött Grekland via två lånepaket, det första var ett så kallat bilateralt låneprogram. Av låneförbindelsen på 1,48 miljarder euro i detta program har cirka en miljard euro utbetalats till Grekland. För detta lån har inga säkerheter ställts. Nya utbetalningar sker inte längre ur detta program och den outnyttjade delen av låneförbindelsen överförs till det andra stödpaketet till Grekland.

Finland deltar i det andra stödprogrammet till Grekland via den temporära krisfonden EFSF. Ur fonden ges också stöd till Portugal och Irland. Finlands kalkylmässiga andel av borgen till Grekland är cirka 2,25 miljarder euro. Om man räknar med överborgen och borgen för räntorna på den uppgår summan till cirka 4,18 miljarder euro. Grekland har beviljat Finland en säkerhet på totalt 900 miljoner euro och av denna summa har Grekland redan betalt knappt 600 miljoner.  När det växer ränta på den här säkerhetsdepositionen är det tänkt att den stiger till 2,25 miljarder euro, vilket motsvarar Finlands ursprungliga andel av borgen inom EFSF.

Därtill har Finland utfästelser via ECB och eurosystemet.

Finländska banker och företag inom finansbranschen har rätt lite placeringar i grekiska statsobligationer. Enligt Finansinspektionens uppgift hade till exempel finländska försäkringsbolag sammanlagt 385 miljoner euro placerade i grekiska statsobligationer i oktober i fjol.

Om Grekland förlorar sin betalningsförmåga kan det hända att en del av lånen till Grekland inte betalas tillbaka. Experterna har olika uppfattningar om hur stor denna andel skulle vara, uppskattningarna varierar mellan 400 miljoner och flera miljarder euro.

 Information om Finlands utfästelser och EU:s stabiliseringsarrangemang på finansministeriets webbplats (på finska)

Följ oss