EU vill minska livsmedelsavfallet
En stor del av vår livsmedelslagstiftning är europeisk och EU:s inre marknad och framför allt den gemensamma jordbrukspolitiken påverkar livsmedelsutbudet. EU har nu ställt upp ett gemensamt mål om att minska livsmedelsavfallet.
Parlamentet vill få slut på slöseriet med livsmedel
Inom EU-området slösas enorma mängder ätbar mat bort längs hela livsmedelskedjan – av producenter, fabriker, återförsäljare, storkök och konsumenter. Europaparlamentet, där man starkt påverkar livsmedelsfrågorna i Europa, vill minska matsvinnet.
Parlamentet vill att livsmedelsavfallet i betydande grad ska minskas inom EU-området. Matsvinnet uppgår årligen till nästan 90 miljoner ton, nästan 180 kg per person. Samtidigt lever 79 miljoner EU-medborgare under fattigdomsgränsen och 16 miljoner är beroende av EU:s mathjälp.
Olika stora livsmedelsförpackningar kan också hjälpa till att minska matsvinnet. Foto: Europeiska kommissionenEnligt FN:s Livsmedels- och jordbruksorganisation FAO hotas 925 miljoner människor runtom i världen av svält under de närmaste åren.
Matsvinnet är inte enbart ett etiskt och ekologiskt problem utan också ett ekonomiskt. I Finland har forskningscentralen för jordbruk och livsmedelsekonomi uppskattat att i vårt land slösas det livsmedel för cirka 400–500 miljoner euro per år.
Mer variation i livsmedelsförpackningarna och fler upplysningskampanjer
Europaparlamentet, som i början av året antog en resolution om att minska matsvinnet, vill förbättra situationen både med EU-åtgärder och nationella åtgärder. Detta kan ske till exempel genom tydligare datummärkningar, bättre förpackningar och olika stora förpackningar samt genom stöd till små producenter.
Parlamentet föreslog också det skulle vara tillåtet att sänka priset på varor vars sista försäljningsdag närmar sig.
För att främja idén utlyste Europaparlamentet år 2014 till det ”Europeiska året mot livsmedelssöseri”.
Lokala råvaror och ansvarstagande storkök
I Europaparlamentets resolution sägs att reglerna för offentlig upphandling bör uppdateras så att de gynnar ansvarstagande storkök och cateringfirmor som använder lokala råvaror och som ger bort överbliven mat till behövande. Framför allt bör offentliga institutioner gynna sådana här storkök och denna praxis.
Intresset för närproducerad mat har ökat överallt i Europa. Foto: Jord- och skogsbruksministerietAvsikten är att halvera matsvinnet till 2025
Om ingenting görs kommer matsvinnet att växa med hela 40 procent fram till 2020. Parlamentet vill därför halvera matsvinnet i EU till 2025.
Miljökonsekvenserna av matslöseriet är inte begränsade till mark- och vattenanvändningen. Matsvinnet orsakar också växthusgasutsläpp. Enligt Europeiska kommissionens uppskattning härstammar 16 procent av de direkta växthusgasutsläppen inom EU från livsmedelsavfall.
En minskning av livsmedelsavfallet anknyter nära till EU:s energieffektivitetsmål och strategin Europa 2020.
Temat livsmedel och EU behandlas också på evenemanget EU och du i Seinäjoki nästa vecka. Programmet finns här
Läs mer:
Europaparlamentets resolution om hur man ska undvika slöseri med livsmedel
