”Skatteåterbäring” via EU:s kultur- och utbildningsprogram
Tiotusentals finländare, allt från unga skolelever till seniorer, har under årens lopp dragit nytta av EU:s program för utbildning, kultur och medborgardeltagande. Framtiden för dessa program klarnar i höst när förhandlingarna om budgeten för EU:s programperiod 2014–2020 förs.
Europainformationen arrangerade en diskussion om ämnet som drog fullt hus i Åbo.
Programmet Ett Europa för medborgarna fortsätter troligen som den viktigaste stödformen för medborgardeltagande
Enligt planerna kommer programmet Ett Europa för medborgarna att fortsätta med samma målgrupper och verksamhetsformer som hittills. Programmets budget planeras höjas med 4 procent till cirka 230 miljoner euro, vilket utgör ungefär 0,02 procent av EU:s totala budget.
Cay Sevón, vd för stiftelsen Åbo 2011, och kontaktdirektör Pekka Määttänen från Masku kommun diskuterar kommunernas roll i EU:s programarbete. Foto: Juhana Tuomola, Europainformationen– I Finland kunde man redan nu och under den kommande programperioden aktivare söker pengar för projekt som gäller ett aktivt europeiskt ihågkommande. Denna insats stödjer projekt som berättar om farorna med diktatur och totalitarism. Också vi kan lära oss av det förflutna, säger Mauri Uusilehto, som är ledande sakkunnig vid CIMO.
Europaparlamentariker Hannu Takkula säger att man försöker minska och lätta byråkratin.
– Men alla sökande har inte alltid rent mjöl i påsen och missbruk förekommer. En viss byråkrati behövs för att man kan vara säker på att pengarna går till rätt ändamål, säger Takkula.
Planeringen av en ny period för programmet Ett Europa för medborgarna inne i ett spännande skede
– Det pågår en tvist om programmets rättsliga grund. Den rättsliga grund, dvs. artikel i grundfördraget, som kommissionen stödjer sig på skulle kringskära parlamentets möjligheter att påverka godkännandet av programmet. Europaparlamentet har en annan syn på den rättsliga grunden än kommissionen, säger Hannu Takkula.
– Enligt vad vi vet i dag kommer programförslaget till behandling i Europaparlamentets session vid årsskiftet, berättar Takkula, som är rapportör för betänkandet om fortsättningen för programmet Ett Europa för medborgarna.
Mer EU-pengar för kultur i framtiden?
Enligt förslagen så här långt ser det ut som om budgeten för kultur- och utbildningsprogrammen skulle öka snarare än minska. Nytt är också att målen knyts närmare till EU:s strategi Europa 2020.
Att Media-programmet inom den audiovisuella sektorn kombineras med ett nytt program inom kultursektorn, Kreativa Europa, är en stor förändring, även om programverksamheten i stort sett förblir oförändrad.
Utvecklingen av europeiska innovationer får stöd via EU:s program för livslångt lärande. Foto: Europeiska utrikestjänsten– Det nya programmet föreslås få en budget på hela 1,8 miljarder euro, vilket betyder klart ökade resurser, säger Mauri Uusilehto.
En intressant nyhet i programmet Kreativa Europa är också förslaget om ett system med borgen. Avsikten med det är att göra det lättare för kultursektorn att få lån från den privata sektorn, vilket i dag är mycket svårt i många länder.
Hannu Takkula menar att många medlemsländer ofta pressar på för att hålla unionens budget på en nivå kring en procent av hela EU:s bruttonationalprodukt. Om man går in för det beträffande EU:s nya budgetperiod 2014–2020 måste nedskärningar ske i programförslagen.
– Men man borde inte skära ner forsknings- och utbildningsprogrammen, eftersom många européer drar direkt nytta av dem, säger Takkula.
src="/wp-content/uploads/sites/19/2017/04/ID-13438-GUID-09578C02-46AC-4410-9FFF-73E7EE02D01D.jpeg" />EU:s program för kultur, utbildning och medborgardeltagande 2007–2013 (pdf)
