EU får ett nytt officiellt språk sommaren 2013

Kroatien blir snart medlem av EU, vilket enligt planerna ska ske den 1 juli 2013. Då får EU sitt tjugoåttonde medlemsland och sitt tjugofjärde officiella språk. Det kroatiska EU-medlemskapet ger européerna en ny inblick i ett sydslaviskt språk och en rik litterär tradition.

Under den jugoslaviska tiden var det kroatiska språket starkt trots likriktningssträvanden, säger Kari Klemelä som översatt kroatisk litteratur till finska. Foto: Europaparlamentet

Språkpaletten i det område som tidigare var Jugoslavien är rik och de geografiska gränserna mellan språken är inte alltid klart avgränsade.

Sydslaviska språk talas av omkring 32 miljoner personer. I Kroatien talar 4 miljoner av landets totalt 4,4 miljoner invånare kroatiska. Totalt finns det omkring 5,5 miljoner personer med kroatiska som modersmål. Förutom i Kroatien talas kroatiska i Montenegro, Vojvodina i Serbien, Bosnien-Hercegovina, i områden i centrala Italien, i Burgenland i Österrike samt i Ungern, Slovakien och USA.

Det kroatiska språket har sju kasusformer, tre genus och tre huvuddialekter. Kroatiska skrivs med latinska bokstäver och har fem vokaler och 25 konsonanter.

Kroatiskan och de besläktade språken glider ifrån varandra
 

Språken på Västra Balkan t.ex. kroatiskan är helt klart egna språk, inte dialekter, säger Kari Klemelä som talade vid Europeiska språkdagen i Åbo. Foto: Juhana Tuomola, Europainformationen

 Det kroatiska språket stärktes på 1800-talet till följd av att de nationella känslorna väcktes. Utvecklingen av språket präglades av en viss motsättning i förhållande till ungerskan. År 1850 ingick representanter för den kroatiskspråkiga intelligentian ett avtal i Wien om skriftspråket och därmed skapades grunden för ett gemensamt skriftspråk och för rättskrivningen.

När Kungariket Jugoslavien bildades 1918 betydde det att den nationella enheten betonades över de språkliga och etniska gränserna. Detta ledde bland annat till att skillnaderna mellan de kroatiska och serbiska språken förnekades, säger Kari Klemelä, som översätter litteratur från kroatiska till finska. Serbokroatiskan blev officiellt språk 1954 i det socialistiska Jugoslavien som uppstod efter andra världskriget. Men trots det försvann inte de betydande skillnader som finns mellan språken. 1974 blev kroatiskan igen "officiellt" språk i Jugoslavien.

I det självständiga Kroatien har man ända sedan början av 1990-talet medvetet byggt  upp en egen språklig identitet. Gamla ord och uttryck från gångna decennier har igen börjat användas. Serbiskan, bosniskan och kroatiskan, som är besläktade språk, har under de senaste 20 åren genomgått en utveckling som kraftigt skiljer dem åt, säger Klemelä.

– Men äldre människor använder ofta serbokroatiska i umgänget med sina grannar, säger Kari Klemelä, som också översatt slovenskspråkig litteratur till finska.

Utvidgningen av Europeiska unionen fortsätter på Västra Balkan när Kroatien blir medlem. Montenegro och Serbien har i dag status som kandidatländer. Foto: Europainformationen 

EU:s språkfamilj växer – vad ändras?

– EU är en familjegemenskap, inte en smältdegel. Därför är alla de officiella språken i EU och därmed också alla slag av texter likvärdiga, framhåller Juhani Lönnroth, tidigare generaldirektör för kommissionens översättningstjänst. Det kroatiska språket blir med stöd av EU:s grundfördrag jämlikt med de andra officiella språken.

Lönnroth räknar upp de utmaningar som det kroatiska språkets officiella ställning för med sig.

– Den största uppgiften är att översätta EU:s hela lagstiftning på 100 000 sidor. EU:s institutioner måste också ta det nya språket i användning. Detta kommer att orsaka en kostnad på cirka 50 miljoner euro och kräva 220 årsverken. Därtill ska man ordna rekryteringstävlingar för personer som översätter till och från kroatiska, utbilda de nuvarande EU-översättarna i kroatiska och köpa in frilanstjänster.

– Även EU-översättarnas arbetsredskap såsom termbanker och översättningsminnen måste uppdateras. Det behövs helt säkert nya EU-termer i det kroatiska språket, tror Juhani Lönnroth.

Kommer taket emot för flerspråkigheten?

EU har nästa år 24 officiella språk och det kommer att finnas 552 möjliga översättningskombinationer. Om EU fortsätter att utvidgas kan det i framtiden finnas närmare 30 officiella språk och över tusen möjliga översättningskombinationer.

Enligt Juhani Lönnroths mening har taket inte kommit emot för flerspråkigheten i EU. Foto: Juhana Tuomola, Europainformationen

 – Men det verkar som om en återgång till ett eller två språk i EU inte längre är möjlig, säger Juhani Lönnroth.

– Engelskan är det språk som används mest som arbetsspråk. I dag skrivs tre fjärdedelar av alla texter på engelska. Ännu för tio år sedan var franskans andel hälften. Men engelskan kommer knappast att bli det enda språket som används i EU.

Juhani Lönnroth säger att det är bra att komma ihåg att översättningskostnaderna i EU är låga, dvs. ungefär en procent av EU:s hela budget. För denna summa översätts bland annat 60 000 sidor EU-text till finska och 6 000 sidor från finska till andra språk.

– Hittills har taket inte kommit emot för flerspråkigheten i EU. Språkteknologin utvecklas hela tiden och den erbjuder goda hjälpmedel även om språkpaletten skulle växa, säger Lönnroth.

Läs mer:
Kandidatländer