Det nordiska samarbetet fördjupas även inom säkerhetspolitiken

Statsrådet bereder som bäst en ny säkerhets- och försvarspolitisk redogörelse. Den väntas bli färdig i år. Arbetet med redogörelsen följs upp av en parlamentarisk kontaktgrupp som statsrådet tillsatt. Gruppen har i uppgift att ge riksdagsgrupperna rättidig information och främja en sakkunnig och helhetsbetonad diskussion om ämnet.

Utrikesminister Erkki Tuomioja och riksdagsledamot Annika Lapintie i Åbo, där de talade om den säkerhets- och försvarspolitiska redogörelsen. Foto: Europainformationen, Juhana Tuomola

Den kommande redogörelsen har sedan början av sommaren diskuterats vid diskussionsmöten ordnade av Europainformationen vid utrikesministeriet. I slutet av oktober var de Åbobornas tur att säga sitt om utmaningarna inom Finlands säkerhetspolitik.

Det nordiska samarbetet upplever en renessäns

Jämfört med den föregående redogörelsen betonar den kommande säkerhets- och försvarspolitiska redogörelsen mer det nordiska samarbetet.

Utrikesminister Erkki Tuomioja framhöll att EU-medlemskapet är centralt med tanke på Finlands säkerhetspolitik, men att det nordiska samarbetet får ökad betydelse.

– Det nordiska samarbetet upplever en renässans. Finlands grundläggande val står fast, men det nordiska samarbetet kommer att öka och fördjupas inom säkerhets- och försvarspolitiken, framhävde utrikesminister Tuomioja.

Europainformationens chef Riitta Swan , utrikesminister Erkki Tuomioja och riksdagsledamot Annika Lapintie. Foto: Europainformationen

Han sade att bakom det intensifierade samarbetet ligger bland annat kostnadstryck och möjligheter till besparingar tack vare gemensamma anskaffningar. Han utesluter inte heller att Finland deltar i ett nordiskt samarbete i stil med övervakningen av Islands luftrum.

– Sveriges beslut att koncentrera sig på internationell krishantering i utvecklingen av försvarsmakten är intressant. Vi kan fråga oss om det är något för oss att ta efter, sade för sin del riksdagsledamot Annika Lapintie, som är medlem av den parlamentariska kontaktgruppen.

Ytterligare satsningar på civil krishantering och utvecklingssamarbete?

Reformen av försvarsmakten och den därtill hörande anslagsminskningen som ska ske före år 2015 väckte livlig diskussion i Åbo.

– Försvarsutgifterna är ett utgiftsmoment bland andra i statens utgifter och ingår i helheten. Det är bra att komma ihåg att nästan alla andra länder i Europa håller på och skär ner sina försvarsanslag, sade riksdagsledamot Annika Lapintie.

Annika Lapintie, som är medlem i den parlamentariska kontaktgruppen, framhöll att utvecklingen av Finlands anslag för försvaret måste granskas i relation till motsvarande utveckling i andra västländer.

Det nordiska samarbetet upplever en renässans, framhöll utrikesminister Erkki Tuomioja i Åbo. Foto: Europainformationen

 – I Europa utgör Finland och Grekland på sätt och vis undantag, eftersom dessa länder alltjämt har allmän värnplikt.

 Annika Lapintie anser att den allmänna värnpliktstiden i framtiden kan förkortas. Hon menar att Finland borde satsa framför allt på civil krishantering och utvecklingssamarbete i stället för att öka försvarsutgifterna.

– Finlands anslag för biståndsarbete är på en alltför låg nivå, sade hon

Den allmänna värnplikten producerar goda fredsbevarare

– Min åsikt om den allmänna värnplikten har blivit mer positiv. Den är kostnadseffektiv, fungerar och uppfyller uppställda mål. Den allmänna värnplikten i Finland är verkligen allmän och inte selektiv, sade utrikesminister Erkki Tuomioja.

Han betonade speciellt att värnplikten som ett mervärde producerar nästan de bästa fredsbevararna i världen.

I Åbo ställde publiken frågor om bland annat EU:s gemensamma försvarsanskaffningar. Foto: Europainformationen

 – Över 90 procent av de finländska fredsbevararna är reservister och frivilliga. När de verkar som fredsbevarare har de också med sig sin civila yrkeskunskap, som är till nytta för den lokala befolkningen via samarbete, sade Tuomioja.

För närvarande finns det 400 finländska fredsbevarare ute i världen. Tuomioja anser att det är viktigt att se till att Finland även i fortsättningen har kapacitet att delta i fredsbevarande verksamhet med tusen personer, vilket uppställts som mål.

– Det internationella samfundet har ett skyddsansvar och därmed skyldighet att förhindra folkmord av det slag som skedde i Ruanda. Om Finland har det kunnande som behövs för fredsbevarande arbete är det vår skyldighet att delta och hjälpa till. Fredsbevarande verksamhet som en del av ett internationellt samarbete försämrar inte vårt eget försvar, sade utrikesminister Erkki Tuomioja.