ABC om förhandlingarna om den fleråriga budgetramen

Den fleråriga budgetramen fastställer ett tak för EU:s utgifter för nästa budgetperiod. Med hjälp av utgiftstaken beslutar man hur mycket pengar unionen har till förfogande och vad pengarna används till. Vid förhandlingarna går man också igenom de regler som bestämmer hur medlemsländerna ska finansiera utgifterna.

Cyperns president Demetris Christofias, kommissionens ordförande José Manuel Barroso och EU-presidenten Herman van Rompuy vid förhandlingarna om EU:s fleråriga budgetram. Foto: European Council

Europeiska rådet, dvs. medlemsländernas stats- och regeringschefer, är som bäst samlade i Bryssel för att förhandla om de politiska riktlinjerna för den fleråriga budgetramen för 2014–2020. Finland representeras av statsminister Jyrki Katainen.

Hur förs förhandlingarna i EU:s olika institutioner och hur bereds budgetramen i praktiken?

Vem förhandlar?

De egentliga förhandlingarna förs mellan Europeiska kommissionen, rådet dvs. medlemsländerna och Europaparlamentet.

Europeiska kommissionen lägger fram ett förslag som ligger till grund för förhandlingarna. Det slutliga beslutet fattas av Europaparlamentet och rådet.

Foto: European Council

 På rådsnivå diskuteras budgetramspaketet i sakkunniggrupper och i kommittén för medlemsländernas ständiga representanter (Coreper), mellan ministrarna som företräder olika politikområden och mellan medlemsländernas stats- och regeringschefer.

Samarbetet mellan ministerrådet och parlamentet är viktigt för att dra upp och fastställa de politiska riktlinjerna under förhandlingarna.

När de politiska riktlinjerna har slagits fast finslipas lagstiftningsdetaljerna i sakkunnig- och beredningsgrupper.

Vilket förhandlingspaket?

Man brukar kalla den fleråriga budgetramen ett paket, eftersom däri ingår den egentliga förordningen om den nya budgetramen, lagstiftningsakterna om EU:s egna medel och därtill förslag till sektorspecifika finansieringsprogram.

För att hålla styr på förhandlingarna som förs på många olika nivåer utarbetar EU:s ordförandeland ett dokument som innehåller de viktigaste frågorna och alternativen under förhandlingarna. Dokumentet uppdateras under förhandlingarnas gång. Europeiska toppmötet måste godkänna förhandlingspaketet enhälligt. Först efter att Europeiska rådet har godkänt paketet kan lagstiftningsarbetet i sakkunniggrupperna inledas.

Förväntningarna är nu att Europeiska rådet, vilket som bäst sammanträder, ska godkänna förhandlingspaketet så att lagstiftningsarbetet blir färdigt i tid före den nya budgetperioden.

Vad är EU:s egna medel?

Finland representeras av statsminister Jyrki Katainen.Foto: Statsrådets kansli

De egna medlen är unionens inkomster som ska täcka alla de utgifter som omfattas av den fleråriga budgetramen. De utgiftstak som fastställs vid förhandlingarna om budgetramen är inte utgiftsmål utan maximibelopp som de olika politikområdena har till sitt förfogande per år. Utgiftstaken fastställs för cirka fem år framåt.

De egna medlen utgörs av medlemsavgifter som fastställs enligt ländernas bruttonationalinkomst, influten mervärdesskatt samt unionens tull- och sockeravgifter.

Vad är det politiska spåret och lagstiftningsspåret?

Inom det politiska spåret behandlas det förhandlingspaket som EU:s ordförandeland utarbetat. Arbetet fortskrider från sakkunnignivån vidare till kommittén för de ständiga representanterna och ministrarna innan förhandlingarna förs upp på stats- och regeringschefernas agenda.
Lagstiftningsarbetet kan inledas när stats- och regeringscheferna från EU:s tjugosju medlemsstater har uppnått en överenskommelse om de politiska frågorna.
Bildtext: Statsminister Jyrki Katainen representerar Finland vid toppmötet om budgetramen.

Vem beslutar och om vad?

Förordningen om den fleråriga budgetramen ska godkännas enhälligt i rådet efter det att Europaparlamentet har godkänt utgiftstaket för EU:s kommande budgetperiod och hur medlen ska fördelas mellan politikområdena.

Rådet antar de lagstiftningsakter med vilka EU:s egna medel samlas in under den kommande budgetperioden. Parlamentet deltar i processen genom ett samtycke eller yttrande.

De sektorspecifika lagstiftningsakterna, exempelvis gällande forskning, regional sammanhållning eller jordbruket, antas av rådet och Europaparlamentet tillsammans.

Avsikten är att man inom detta år ska nå samförstånd om de viktigaste politiska frågorna i paketet för den fleråriga budgetramen. Då är det möjligt att få lagstiftningen färdig i tid så att de nya bestämmelserna kan börja tillämpas den 1 januari 2014.

Läs mer:

Förhandlingarna om EU:s fleråriga budgetram på EU-rådets webbplats

Statrådets kansli: EU:s stats- och regeringschefer strävar efter en överenskommelse om EU:s fleråriga budgetram