EU – Fredsprojekt 2012
EU tar i dag, 10 december, emot Nobels fredspris 2012. Varför har EU förtjänat priset? Vilka frågor bör unionen framöver koncentrera sig på? – De här frågorna besvaras av ministrarna Erkki Tuomioja, Alexander Stubb och Heidi Hautala samt professorerna Pami Aalto och Sixten Korkman i Europainformationens nyutgivna publikation ”EU – Fredsprojekt 2012”.
Europainformationens nyutgivna publikation "EU – Fredsprojekt 2012
Fredsprojektet måste värnas
Europeiska unionen och dess föregångare har verkat för fred, demokrati och mänskliga rättigheter i mer än sextio år. Nobels fredspris är ett erkännande för detta, men också en påminnelse om att prismottagaren måste slå vakt om fredsprojektet även framöver.
EU upplever som bäst allvarliga ekonomiska svårigheter. Social oro och främlingsfientlighet förekommer också i många medlemsländer. Skötseln av skuldkrisen i unionen har kritiserats, av olika anledningar, såväl i de sydliga krisländerna som i den nordligare delen av unionen.
På Ahtisaaridagen 9.11.2012 belönade president Martti Ahtisaari eleven Amrita Sapkota, som går på nian i Kallahden peruskoulu i Helsingfors, med ett pris som uppkallats efter honom. Sapkota utsett till pristagare för sina insatser som medlare. Foto: UM, Eero KuosmanenInga nya murar i Europa
Alla tre ministrar som intervjuats för publikationen menar att den ekonomiska krisen för närvarande är EU:s största problem. Utrikesminister Erkki Tuomioja menar att förutom ekonomin är också demokratin i kris i Europeiska unionen. Därför måste unionens gemensamma traditionella värden drivas vidare med små steg i ett framåtskridande integrationsprojekt.
Europa- och utrikeshandelsminister Alexander Stubb oroar sig för att Europa håller på att delas upp i olika läger: syd och nord, euroländer och icke-euroländer.
– Europa var i nästan 50 år uppdelat i väst och öst, några nya murar behövs inte.
Sixten Korkman, professor vid Aalto-universitetet, framhåller att freden har förankrats i Europa på ett helt annat sätt än till exempel i Asien, där politikerna blivit sittande i löpgravarna från andra världskriget.
EU:s utvidgning – värt ett Nobelpris
Pami Aalto, Jean Monnet-professor vid Tammerfors universitet, anser att utvidgningen är det viktigaste EU gjort för att förtjäna Nobelpriset.
– Som en magnet drar EU alltjämt till sig nya länder trots att den största utvidgningsivern är förbi.
Kroatien blir i juli EU:s tjugoåttonde medlemsstat. Medlemskapsförhandlingarna med Montenegro inleddes i juni och Serbien fick status som EU:s kandidatland i våras. Utvidgningen fortsätter trots den ekonomiska krisen.
