Vart är EU på väg?

EU står återigen en gång inför förändringar. Hur ser det Europa ut dit Finland och de övriga medlemsländerna är på väg? – Direktör Teija Tiilikainen vid Utrikespolitiska institutet ser att EU har olika alternativ för sin framtid.

Direktör Teija Tiilikainen vid Utrikespolitiska institutet menar att en moderat vidareintegration inom Europeiska unionen är sannolik. Foto: Europaparlamentet

Ett stort kliv mot en förbundsstat?

En eventuell framtida utveckling kunde enligt Teija Tiilikainen vara ett stort kliv framåt mot en förbundsstat. Detta skulle betyda att den gemensamma gränspolitiken och utrikes- och säkerhetspolitiken vidareutvecklas med stora kliv. Även den fiskala federalismen skulle öka, bland annat genom en stärkt gemensam budget.

Teija Tiilikainen påpekar också att om EU blir en förbundsstat behövs en konstitution, som medborgarna bör få bättre möjligheter att styra demokratiskt. Förbundsstaten EU måste också i så fall ha ett starkare och mer täckande verkställighetsmaskineri än i dag.

– Om EU blir en förbundsstat borde den ha gemensam utrikes- och säkerhetspolitik och försvarspolitik. En övergång till en sådan politik skulle vara ett klart första steg mot en förbundsstat.

Teija Tiilikainen och Niina Pautola-Mol, konsultativ tjänsteman vid statsrådets kansli, diskuterade EU:s framtid vid en diskussion i Tammerfors 16 november 2012. Foto: Europainformationen, Juhana Tuomola.

En märkbar differentiering?

Den ekonomiska krisen har också fört med sig skiljelinjer inom Europeiska unionen. Den så kallade eurogruppen intensifierar sitt samarbete samtidigt som de övriga medlemsländerna enligt Tiilikainen kan hamna i periferin och differentieras från samarbetet i EU:s kärna. Vissa länder kunde i ett sådant framtidsscenario endast delta i samarbetet på den inre marknaden, en situation som påminner om samarbetet inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.

– Detta alternativ skulle underminera EU:s internationella trovärdighet. Vem skulle exempelvis då representera unionen i internationella sammanhang, frågar sig Tiilikainen.

Differentieringsalternativet skulle driva medlemsländerna att samarbeta inom mindre grupper av länder. De nordiska länderna kunde vara en sådan grupp.

Framför allt i Storbritannien har man diskuterat en återgång till en typ av frihandelsområde, där den inre marknaden skulle stå i centrum. Teija Tiilikainen påpekar att också den inre marknaden behöver regelverk för att fungera.

– Och det behövs alltid något slag av politiska beslutsorgan för att stifta gemensamma lagar för den inre marknaden, summerar hon.

Den nuvarande utvecklingen fortsätter?

Ett annat framtidsscenario, som kanske är det mest sannolika, är enligt Teija Tiilikainens mening att den nuvarande utvecklingen fortsätter, det vill säga att integrationen fördjupas så småningom. Under hela sin historia har Europeiska unionen konsekvent strävat efter fördjupad integration och förbundsstatsutveckling, men i en rätt lugn takt.

Europaparlamentets inflytande på kommissionens sammansättning är enligt Tiilikainens mening ett exempel på inte bara ökad europeisk parlamentarism utan också på en fördjupad integration. Hit hör också utvecklingen av ett europeiskt civilsamhälle och partisystem.

Förstärkt parlamentarism på EU-nivå är en milstolpe på vägen mot en fördjupad integration. Foto: Europaparlamentet.

EU:s satsning på de yttre förbindelserna har ökat kraftigt under senare år i och med att den nya utrikesförvaltningen inrättades. EU vill vara en betydande politisk och ekonomisk aktör även globalt. Den ökande gemensamma regleringen av den ekonomiska och monetära unionens verksamhet innehåller även många faktorer som stödjer en förbundsstatsutveckling.

Den viktigaste frågan för en fortsättning på den nuvarande utvecklingen är enligt Tiilikainen: Kan medborgarna övertygas om att följa med i den kommande utvecklingen?

Finland och EU:s framtid

Om Finland skulle stanna utanför ett fördjupat EU-samarbete vore det ett problem speciellt med tanke på ekonomin och säkerhetspolitiken.

– Alla EU-länder är dock inte alls färdiga att lösas upp banden mellan sig. Inte kommer Tyskland och Frankrike att upplösa sina täta relationer, säger Tiilikainen.

Invånaropinionen i Finland stödjer enligt Tiilikainen alltjämt EU- och EMU-medlemskapen. Den största kritiken har riktats mot stödpaketen till sydeuropeiska länder, inte i så stor utsträckning mot medlemskapet i sig.

Även våra nordiska EU-partner, dvs. Danmark och Sverige, har engagerat sig allt kraftigare i en fördjupning av integrationen – åtminstone om man får tro Eurobarometern och andra gallupar samt parlamentsvalsresultaten, konstaterar Teija Tiilikainen.