Ett rättvist Europa?
Europainformationen publicerade den 1 oktober boken Reilu Eurooppa? som behandlar EU-samarbetet i rättsliga och inrikes frågor. Vid det miniseminarium som ordnades i samband med publiceringen fördes en livlig diskussion om hur rättvist Europa är gentemot sina medborgare. Boken ger inget direkt svar på frågan, eftersom boken tar upp allt från papperslösa immigranter till den välmående europeiska medelklassen. Den svenskspråkiga upplagan av boken utkommer i november med titeln Ett rättvist Europa?
I panelen vid miniseminariet i samband med utgivningen deltog kanslichef Tiina Astola från justitieministeriet, juristen Sakari Vuorensola, docent Thomas Wallgren och sociolog Mervi Leppäkorpi. Foto: Raino Heinonen, UMUnderlättar vardagen
Kanslichef Tiina Astola från justitieministeriet sade att Finland vill ha ett närmare rättsligt samarbete i Europeiska unionen i frågor som Finland inte ensamt kan hantera.
Finländska företag verkar runtom i världen och folk flyttar till exempel på grund av sitt arbete allt oftare till andra länder. Därmed ställs vi inför nya situationer. Kärleksförhållanden uppstår och schismer förekommer. EU-lagstiftningen kommer till hjälp exempelvis vid skilsmässor mellan makar från två EU-länder. Ett färskt exempel som Tiina Astola nämnde är den förordning om arv som godkändes i somras och som träder i kraft 2015.
Justitieministeriets kanslichef Tiina Astola och docent Thomas Wallgren diskuterar medborgarskapets betydelse i Europeiska unionen. Foto: Raino Heinonen, UM– EU-lagstiftningen hjälper framför allt då det uppstår problem, sammanfattade Astola. Jag kunde också säga: där EU finns, där finns också problem – och tillägga: lyckligtvis är det så, för då finns det också en lösning!
Illegala eller papperslösa?
Invandringspolitiken är en viktig komponent i EU:s rättsliga samarbete. Grunden för den skapades redan vid ett toppmöte i Tammerfors 1999. Det har tagit tid att ta fram lagstiftning som stöd för de politiska riktlinjerna.
EU har ställt upp som mål att förhindra illegal invandring och bekämpa människohandel. Sociolog Mervi Leppäkorpi, aktiv i nätverket Fri rörlighet, vill emellertid ifrågasätta hela begreppet illegal invandring.
– Man borde inte tala om hotbilder när det gäller immigranter. Ingen är illegal. Man borde borde hellre tala om papperslösa eller personer som saknar dokument, sade Mervi Leppäkorpi.
Boken Reilu Eurooppa? publicerades vid ett miniseminarium i riksdagens infocentrum i Lilla parlamentet måndagen 1.10.2012. Foto: Raino Heinonen, UMHon menar att när det blir svårare att lagliga vägar ta sig in i ett land leder det till olagligheter som människohandel.
Frontex – en garant för säkerhet eller ett organ som återsänder flyktingar?
Juristen Sakari Vuorensola från EU:s gränsbevakningsmyndighet Frontex framhöll i sitt anförande att det inte är Frontex som övervakar de yttre gränserna, utan det gör EU:s medlemsländer. Även Vuorensola tyckte att det vore viktigt att utveckla lagliga sätt för invandring.
Frontex utbildar gränsbevakare, analyserar hot och risker samt samordnar medlemsländernas gemensamma gränsbevakningsinsatser. Myndigheten följer också upp forskning och utveckling gällande teknologin för gränsbevakningen.
Frontex återsänder inte flyktingar
– För det första återsänder vi inte flyktingar, eftersom termen flykting omfattar rätten till asyl. För det andra är det alltid medlemsländerna som fattar beslut om återsändning. Frontex uppgift är att vid behov bistå medlemsländerna, sade Vuorensola.
Den svenskspråkiga upplagan av boken utkommer i november med titeln Ett rättvist Europa? Foto: Raino Heinonen, UMDocent Thomas Wallgren ville föra fram tanken om att avståndet mellan oss människor i världen inte är längre än sex handslag.
– De som med risk för sitt liv tar sig till Europa i båtar är ännu närmare oss. De är en del av vår vardag i Europa. EU:s rättsliga och inrikes frågor är medborgerliga frågor! Livet är inte alltid endast lätt och behagligt, påpekade Wallgren.
Boken Reilu Eurooppa? kan beställas gratis här:
Rättvist Europa? (pdf 4,69 Mb)
