Tillgänglighetsverktyg

Nyheter 27.2.2013

Vad anser Europaparlamentarikerna om budgetlösningen för åren 2014–2020?

Yleisökuva, Meppikahvit Oulussa. Kuva: Eurooppatiedotus.

Europainformationen arrangerade fredagen den 22 februari en diskussion med Europaparlamentariker i Uleåborg. Där fördes en livlig diskussion om den förhandlingslösning om budgetramen för de kommande sju åren som Europeiska rådet nådde i början av februari. Europaparlamentarikerna Anneli Jäätteenmäki (Centern/ ALDE), Hannu Takkula (Centern/ALDE), Liisa Jaakonsaari (SDP/S&D) och Eija-Riitta Korhola (Saml./EPP) lade fram sina synpunkter för publiken på ett hundratal personer.

Europaparlamentet måste ännu godkänna budgetramen för att den ska träda i kraft. Vi kan alltså vänta oss hårda förhandlingar i vår.

Så här tänker de fyra Europaparlamentarikerna om toppmötets förhandlingsresultat:

Anneli Jäätteenmäki. Kuva: Euroopan parlamentti.Anneli Jäätteenmäki:

– När EU-toppmötet var över sade alla att de hade vunnit. Men alla kan inte vinna. Medborgarna har rätt att veta vad deras skattepengar används till. Tricksandet med olika siffror är förvillande. Visst är frågan om Finlands framtida nettobetalningsandelar väsentlig.

– I det här skedet finns det inga exakta uppgifter om budgetsiffrorna, utan man känner endast till de stora linjerna.  Mer detaljerade uträkningar från kommissionen får vi först under de kommande veckorna.

– Parlamentets talman, den tyske socialisten Martin Schulz, och budgetutskottets ordförande, den franske konservative ledamoten Alain Lamassoure, meddelade genast att de är missnöjda med budgetens storlek, som är mindre än budgeten för innevarande budgetperiod. Min åsikt är att EU borde kunna spara under svåra tider. Jag tror inte att en större budget skulle vara till nytta för Finland.

– För Finlands del är resultatet inte det bästa möjliga: vår medlemsavgift till EU stiger betydligt, jordbrukarnas lön sänks och även norra och östra Finland hör till förlorarna. När parlamentet röstar om budgeten hoppas jag på största möjliga öppenhet. Jag hoppas att var och en parlamentsledamot röstar enligt sitt samvete.

Eija-Riitta Korhola:Eija-Riitta Korhola. Kuva: Euroopan parlamentti.

– Jag förvånar mig över att det blivit ett sådant rabalder om nettobetalningsuppskattningarna.

Enligt min åsikt kunde EU-budgeten skäras ner under svåra tider.

 Jag är också nöjd med att Finlands ambition om att få stopp på ökningen av sina betalningsåtaganden delvis lyckades.

– Det kan kännas bittert att bli utan EU-stöd och avgiftsrabatter, men jag anser att en diskriminerande EU-lagstiftning som ger vår exportindustri en tilläggsräkning på en miljard euro per år är ett mycket större problem. Baskriterierna för klimatpolitiken är utsläppen från produktionen och inte från konsumtionen. Vi får således alltid ett stort koldioxidfotavtryck, trots att vi producerar världens renaste papper. Detsamma gäller utsläppshandeln och svaveldirektivet, vilka är ofördelaktiga för oss. Vi talar om en tilläggsräkning på totalt över en miljard euro per år. I förhållande till den är en skillnad på 50 miljoner i kalkyleringen av budgeten en småsak.

Finland borde ha de här uträkningarna med sig när vi förhandlar om budgeten och diskuterar vem som borde få en avgiftsrabatt och vem som i sista hand är den största nettobetalaren. Då måste man också beakta storleken på de nationella jordbruksstöden – utan dem klarar vi oss inte.

Liisa Jaakonsaari. Kuva: Euroopan parlamentti.Liisa Jaakonsaari:

– Jag ställer mig kritisk till den uppnådda lösningen. Den nya budgetramen skapar ingen grund för ett uppsving i Europa eller för en bättre sysselsättning. Budgeten är till sin natur konserverande och konservativ och ger inga utsikter för en bättre morgondag. Finland lyckades bra när det gällde jordbruket och någorlunda bra i fråga om regionalpolitiken. Regeringens taktik var rätt. Om vi hade tjatat om ett återflöde på betalningarna hade vi förlorat mer än vad vi nu fick.

– Diskussionen om nettobetalarna och vem som är förlorare har varit helt onödig och fokuserat på fel saker. Vi "får" flera miljarder euro mer från EU än vad vi betalar i medlemsavgifter. Det är kvartalspolitik att med fickräknare i handen fundera över om vi nästa år får mindre än vad vi betalar. Den faktiska nyttan består av något helt annat än vad man kan visa med en fickräknare. Som exempel kan nämnas att Norge och Schweiz, som inte är EU-medlemmar, betalar en präktig summa för att få tillträde till den inre marknaden med 500 miljoner invånare.

– Finland är nettomottagare! Till exempel inom forskningssamarbetet är Finland nettomottagare, likaså när det gäller ungdomsprogrammen. Framför allt kan vi påverka viktiga beslut, där alla europeiska länder – också de stora – ensamma är svaga.

Hannu Takkula:Hannu Takkula. Kuva: Euroopan parlamentti

– Lösningen om budgetramen var i stort sett väntad med beaktande av vissa EU-länders starkt uttalade mål som de skrevs mycket om på förhand. Själv var jag mest bekymrad över jordbruks- och regionalpolitiken och frågor i anslutning till EU:s konkurrenskraft. Trots att det skars ner relativt mycket inom denna sektor, det vill säga i investeringarna i forskning och innovationer, utbildning och gränsöverskridande infrastrukturprojekt, var slutresultatet bättre än väntat. Jag var rädd för ännu större nedskärningar.

– Om EU:s budgetfrågor vill jag ytterligare framhålla att jag skulle hoppas på en lika livlig diskussion om statens och kommunernas budgetar och om skuldsättningen överhuvudtaget! EU:s budget motsvarar endast en procent av unionens sammanlagda bruttonationalprodukt.

 

Alla fyra Europaparlamentariker sade som avslutning på diskussionen att de godkänner budgetramen, trots bristerna. Att öppna hela paketet skulle enligt deras mening inte ge ett bättre resultat eller större fördelar för Finland.

Bilderna från Uleåborg. Se vår Flickr-konto.

Följ oss