Tillgänglighetsverktyg

Nyheter 6.3.2013

Europaåret för medborgarna startade

Europaåret för medborgarna som EU firar i år invigdes i Finland den 26 februari i Europasalen. Anföranden om medborgarskapet hölls av riksdagsledamot Miapetra Kumpula-Natri, som också är ordförande för föreningen Finland i Europa rf, av Europa- och utrikeshandelsminister Alexander Stubb, professorn i statsförfattningsrätt Tuomas Ojanen och t.f. chefen för Europeiska kommissionens representation i Finland Sari Artjoki. Under paneldebatten utmanades paneldeltagarna och publiken att ta fram lösningar för ett aktivt EU-medborgarskap.

Syftet med Europaåret för medborgarna är att föra medborgarna närmare Europeiska unionen och förbättra kännedomen om EU-medborgarnas rättigheter. I Finland deltar många olika instanser och organisationer i Europaåret för medborgarna. Föreningen Finland i Europa rf har samordningsansvar för evenemangen. Europainformationen deltar givetvis i temaåret och kommer att behandla temat vid evenemang, i artiklar och annan verksamhet.

Utvecklingen av EU-medborgarnas grundläggande och mänskliga rättigheter

När den europeiska integrationen började på 1950-talet ingick inte mänskliga rättigheter, grundläggande eller sociala rättigheter i grundfördragen. Detta vakuum gav upphov till debatt om förhållandet mellan gemenskapsrätten och medborgarnas övriga rättigheter, i synnerhet sedan gemenskapernas domstol 1964 gav ett beslut om att gemenskapsrätten har företräde framför nationell rätt i tvistiga fall. Problemet löstes vid övergången mellan 1960- och 1970-talen med hjälp av förhandsavgöranden så att man slog fast att gemenskapsrätten förutom texten i grundfördragen omfattade också andra, oskrivna rättigheter. Dessa rättigheter började så småningom omsättas i praktiken i form av förhandsavgöranden från gemenskapernas domstol.

När Maastrichtfördraget trädde i kraft 1993 blev Europeiska gemenskapen Europeiska unionen. I fördraget intogs för första gången medborgarnas grundläggande rättigheter som senare har preciserats och utvidgats vid ändringar av grundfördragen. När Lissabonfördraget trädde i kraft 2009 trädde också Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna i kraft.

Den fria rörligheten är grundbulten i EU-medborgarskapet

Den fria rörligheten ansågs i flera anföranden vara en viktig uttrycksform för EU-medborgarskapet. Minister Stubb framhöll att de fyra friheterna, dvs. att människor, tjänster, kapital och varor fritt kan röra sig inom EU, är något av de viktigaste EU uppnått. Det finns visserligen ännu mycket att förbättra till exempel när det gäller arbetskraftens fria rörlighet, men förändringen är ändå betydande.

För att visa på den förändring som skett jämförde man med hur det var på 1970-talet och ännu tidigare. Då var det betydligt svårare att resa på grund av valutaväxling och visumpraxis. Den fria rörligheten är även bunden till EU:s grundläggande uppgift: att vara en garant för freden. Minister Stubb påminde om att före integrationen var det endast arméerna som struntade i gränserna.

Den fria rörligheten är också intimt förknippad med de grundläggande rättigheterna i EU och grundfördragen. Rörligheten är starkt förankrad i grundfördragen och för att underlätta rörligheten har man velat garantera det skydd som de grundläggande rättigheterna ger när en person rör sig mellan medlemsländerna. Därför är det mycket svårt att förhindra till exempel de romska tiggarnas inresa till Finland, eftersom det endast krävs ett lagligt resedokument för att resa in i ett annat EU-land för en vistelse under tre månader. 

En identitet kan inte påtvingas

I fråga om identiteten var man vid diskussionen enig om att ingen uppifrån kan påtvingas en identitet. Den utvecklingen måste ske spontant. Helsingfors stads biträdande stadsdirektör Pekka Sauri påpekade att han inte anser det vara möjligt att skapa en europeisk identitet, om ingen efterfrågar en sådan. För honom betyder europeiskhet värdena från franska revolutionen, dvs. frihet, broderskap och jämlikhet, vilka – i större eller mindre omfattning – har genomförts i Europa. Det finns således en grund för en europeisk identitet, men den bör inte påtvingas någon.

För att främja den europeiska identiteten behövs det förutom den tidigare nämnda fria rörligheten också ett bredare umgänge och ett inbördes beroende. Minister Stubb sade att till exempel inom kulturområdet skapar Eurovision Song Contest och inom idrotten Ryder Cup i golf europeisk identitet. Han sade också att den senaste tidens kriser har ökat folks medvetenhet om att EU-länderna är beroende av varandra.

En framtid full av utmaningar

EU-medborgarskapets framtid är nära förknippat med EU:s framtid. Tuomas Ojanen lyfte fram de två största utmaningarna inom det rättsliga området:för närvarande verkar det vara osäkert om EU ansluter sig till Europarådets konvention om de mänskliga rättigheterna och att de beslut som fattats under den ekonomiska krisen har äventyrat människornas grundläggande och mänskliga rättigheter samt sociala och ekonomiska rättigheter. En människa som är hungrig och kämpar för att tillfredsställa sina grundläggande behov tänker inte på demokratin.

Paneldeltagarna erbjöd ökad öppenhet, en klarare och tydligare EU-debatt och att vi ska se EU som en möjlighet i stället för som ett hot som sätt att skapa ett aktivare EU-medborgarskap. Alla bör arbeta för en ökad öppenhet. Medborgarna borde modigare ställa frågor och beslutsfattarna bör vara bättre på att informera. Att förklara saker och ting på ett förståeligt sätt, dvs. att undvika onödig EU-jargong, sågs som en möjlighet att göra det lättare för folk att delta i diskussionen. 

Europaparlamentariker Mitro Repo sade i paneldebatten att EU bör ses som en möjlighet och inte ett hot, det skulle öppna nya infallsvinklar och lösningar. Det skulle kräva att folk inser att EU består av alla medborgare i unionen och att det är viktigt att alla är delaktiga. Medborgarna bör få information om EU, men de bör också själva vara aktiva och intresserade av EU.

 

Mer information:

Webbplatsen för Europaåret för medborgarna

 

Europainformationens artikel om Europaåret för medborgarna

Foton från diskussionen på Europainformationens Flickr-sida

EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna 

Följ oss