Tillgänglighetsverktyg

Nyheter 18.3.2013

Varför behövs en bankunion

BankunionenDeltagarna i paneldebatten Varför behövs en bankunion? från höger till vänster: Finansbranschens Centralförbunds chefsekonom Veli-Matti Mattila, avdelningschefen vid finansministeriets finansmarknadsavdelning Pentti Pikkarainen, Finansinspektionens biträdande direktör Jukka Vesala, kabinettschef Olivier Guersent, Näringslivets forskningsinstituts vd Vesa Vihriälä och professor Sixten Korkman från Aalto-universitetet.

Behovet av en bankunion diskuterades vid en diskussion som Europeiska kommissionens representation i Finland arrangerade den 1 mars. Alla experterna var för en bankunion, man eventuella svårigheter diskuterades också.

Bakgrunden till bankunionen

Olivier Guersent som är kabinettschef hos Michel Barnier, EU-kommissionär för den inre marknaden och tjänster, berättade om bakgrunden till bankunionen. När eurokrisen tillspetsades sommaren 2011 upptäckte man att det förelåg ett behov att stödja banksektorn eftersom penningtransaktionerna mellan bankerna i det närmaste hade upphört. Bankernas möjligheter att få pengar påverkades då mer av marknadens syn på läget i det land där bankerna fanns än av bankernas eget ekonomiska läge. För att bryta detta tillstånd började man dra upp planer för en bankunion.

Bankunionen består av tre delar

En annan, ännu viktigare orsak till bildandet av en bankunion var intentionen att bryta ödesgemenskapen mellan staterna och bankerna. När bankerna hamnat i allvarliga svårigheter har vissa stater varit tvungna att stödja eller rädda dem. De räddningspaket som beviljats staterna har till stor del gått till att stödja bankerna, vilket för sin del försvagat staternas ekonomi.

Å andra sidan hör bankerna till dem som har det största innehavet av statsobligationer. Eventuella nedskärningar av värdet på statsemitterade obligationer skulle drabba bankerna, vilket återigen skulle öka bankernas behov av pengar. Denna negativa spiral vill man bryta med hjälp av bankunionen; stöd till bankerna skulle inte längre försvaga staternas ställning.

Den tredje orsaken till en bankunion är enligt Guersent möjligheten att göra upp klara regler för eventuella krissituationer. När man på förhand vet vad som bör göras finns det inget behov för paniklösningar.

Så länge det gick bra inom euroområdet fanns det inget behov för en samverkan i stil med en bankunion. När det nu går sämre är situationen en annan. Enligt Guersents mening kan bankunionen ses som ett samarbete där man försöker rädda ett nödställt fartyg genom att täppa till läckorna och ösa vatten. Det är ingen trevlig sysselsättning, men måste göras för att båten inte ska sjunka.

Investeraransvar behövs

Även om man var enig om att bankunionen behövs såg debattörerna också vissa problem. Professor Sixten Korkman konstaterade att en stor utmaning är att få medborgarna övertygade om att bankunionen behövs. Bankunionen är den viktigaste av de åtgärder EU vidtagit under krisen för att försvara stabiliteten, men detta gör det inte alls lättare att motivera behovet av projektet. Den ses ofta som ett sätt att rädda länder som inte skött sig. För att slå hål på denna uppfattning måste investeraransvaret (bail-in) fås med i bilden.

Alla talare var eniga om att investeraransvaret är viktigt, men det rådde olika uppfattningar om när det ska börja tillämpas. Vesa Vihriälä, vd vid Näringslivets forskningsinstitut, ville att något görs så snart som möjligt: om investeraransvaret inte tillämpas för Cyperns del blir det svårt att införa det senare.

Olivier Guersent sade att bankunionen utgör en utmaning för EU:s enighet. Av denna anledning borde bankunionen vara öppen för alla intresserade EU-länder, men de som går med måste godkänna hela paketet och inte bara vissa delar.

Olivier Guersent sade att investeraransvaret är en primär lösningsmodell för eventuella kommande kriser. För närvarande är det svårt att börja tillämpa det, eftersom ett investeraransvar inte var aktuellt när de nuvarande statsobligationerna emitterades och därför har det inte prissatts. Å andra sidan ansåg flera av talarna att statsobligationerna innehåller risker på samma sätt som alla andra placeringar.

För Finlands del ansågs bankunionen vara en utmaning på grund av att Finland och dess nordiska grannar befinner sig i olika situationer. Pentti Pikkarainen sade att Finland gärna ser att de andra nordiska länderna kommer med i bankunionen. Veli-Matti Mattila hoppades att det goda samarbetet mellan de nordiska tillsynsmyndigheterna fortsätter också framöver.

Andra bekymmer visavi bankunionen som nämndes i debatten var att man måste göra en klar skillnad mellan tillsynsmyndigheterna och beslutsfattandet gällande penningpolitiken. Man önskade också lösningsförslag och åtgärder för att lösa den rådande krisen. Sixten Korkman sade att bankunionen är en lösning på lång sikt, som inte löser dagens problem.

Mer information:

En presentation av bankunionen av Jouni Timonen från Finlands Bank 

Följ oss