Tillgänglighetsverktyg

Nyheter 3.4.2013

Mehiläisistä ja hevosenlihasta

Kirsi Heinonen on elintarviketurvallisuuden erityisasiantuntija.Kirsi Heinonen är specialsakkunnig på livsmedelsäkerhet

Både i Finland och på annat håll i Europa förs en livlig debatt om sådant som har göra med början och slutet av livsmedelskedjan. I början av kedjan finns bina som transporterar pollen och som är en viktig del av växtproduktionen. Nu är man rädd för att neonikotinoider som används växtskyddsmedel har orsakat massdöd bland bin. I den andra ändan av livsmedelskedjan finns nötkött som används som ingrediens i färdigmat och som i vissa fall har visat sig vara hästkött.

Europeiska kommissionen har reagerat i bägge fallen. För ett par veckor sedan gavs ett förslag om att förbjuda neonikotinoiderna. Däremot har kommissionen meddelat att det kan ta nästan ett år innan det kommer ett nytt lagstiftningsförslag som gör det lättare att spåra köttprodukter.

Livsmedelssäkerheten borde basera sig på en grundlig riskanalys. När det gäller bina har riskanalyser gjorts, men kanske inte i tillräcklig omfattning. Det är riskfritt att äta hästkött och det är inte skadligt för människor, men konsumenterna får inte vilseledas.

 

Neonikotinoiderna i växtproduktionen

Neonikotinoiderna är växtskyddsmedel avsedda för insektbekämpning. Därför är bin och andra pollinerande insekter utsatta för dem. Bin som blivit utsatta för medlet, men som överlevt, kan transportera rester av ämnet till bona där det påverkar larver och yngel. I Finland används neonikotinoider för bekämpning av loppor framför allt vid odling av oljeväxter.

Europeiska myndigheten för säkra livsmedel EFSA har bedömt att vissa odlingsväxter är säkra för bina, andra har visat sig medföra klara risker och vissa fall har man inte kunnat utesluta risker på grund av bristfälliga data. Med riskfrihet avses till exempel hur odlingsväxterna under blomningen reagerar på besprutning eller hur fröna behandlas. I sina bedömningar granskade EFSA inte åtgärder för att minska riskerna.

Till exempel i Finland där man använder mekaniska såmaskiner sprids betningsmedlet (växtskyddsmedel som används på utsädet) i ringa grad i luften jämfört med exempelvis sydligare länder där man använder såmaskiner som fungerar med tryckluft.

För Finlands del är det föreslagna förbudet mest problematiskt för betningen av oljeväxter, eftersom det inte finns alternativa betningsmedel på marknaden. Ett alternativ till betningen är att bespruta grödan med pyretroidpreparat. Besprutningen biter dock inte på samma sätt på skadegörarna som betning. En ökad användning av samma preparat ökar också risken för resistens.

Oljeväxterna behövs för produktion av vegetabiliska oljor och vegetabiliskt protein. Ett alternativ till inhemskt proteinfoder är soja, som importeras från Nord- och Sydamerika.

Finland motsätter sig inte i princip kommissionens förslag om ett förbud mot användningen av neonikotinoider, men vi har tillsammans med flera andra medlemsstater betonat riskhanteringsbeslut som görs utifrån en vetenskaplig riskbedömning och att proportionalitetsprincipen ska beaktas. Medlemsstaterna borde på normalt sätt själva göra bedömningar av de växtskyddsmedel som används i länderna. Dessutom borde industrin ges möjlighet att göra ytterligare undersökningar om sådant som EFSA i sin riskbedömning inte beaktat.

Frågan var uppe denna vecka när EU:s jordbruksministrar samlades till möte. Vid omröstningen fick kommissionens förslag varken kvalificerad majoritet eller minoritet. Förslaget sänds nu till omprövningskommittén i slutet av april.

Jordbruksministrarna har diskuterat frågan ett par gånger. Kommissionen har lovat utreda medlemsländernas förslag och göra ändringar i utkastet till förordning. Syftet är att både skydda bina och garantera ett nödvändigt och säkert växtskydd och en nödvändig och säker växtproduktion.

Felmärkt hästkött

På olika håll i Europa har man hittat hästkött i flera köttprodukter och i färdigmat (till exempel lasagne och köttfärsbiffar). I Europa transporteras kött ofta genom långa leveranskedjor och det är svårt att följa upp varifrån köttet ursprungligen kommer. Det här gör det också möjligt att förfalska uppgifterna om produkten.

I hästköttsdiskussionen har det också talats om det smärtlindrande läkemedlet fenylbutazon som används på hästar och som inte får användas på djur som föds upp för livsmedelsproduktion. Det får dock användas till exempel på ridhästar som inte slaktas för livsmedelsproduktion. Rester av detta läkemedel har hittats i hästkött i Storbritannien. Något annat som kunde utgöra en fara för hälsan har inte upptäckts i samband med rabaldret om hästköttet. Det är fråga om förfalskning av uppgifterna på förpackningarna och om att konsumenterna vilseletts.

För att lugna ner situationen och återställa konsumenternas förtroende gav kommissionen en rekommendation om att varje EU-land ska göra dna-tester på en viss mängd produkter vilka enligt uppgifterna på förpackningen innehåller nötkött. Kommissionen ska göra ett sammandrag av resultaten före slutet av april. EU ersätter 75 procent av kostnaderna för testen.

I Finland anser vi att i stället för sporadiska myndighetstest borde man satsa på att lösa orsakerna till problemen, betona alla inblandades eget ansvar och skärpa bestämmelserna om produkternas ursprung. Finland motsatte sig emellertid inte kommissionens rekommendation och också här görs dna-test på 50 nötköttsprov. Därtill undersöks 6–10 hästköttsprov för att ta reda på om de eventuellt innehåller rester av fenylbutazon.

För närvarande finns det inte någon EU-lag eller nationell lag som kräver att det på färdigmat som innehåller kött, till exempel gulasch av griskött, ska uppges från vilket land köttet kommer. Den lagstiftning vi har i dag kräver endast att ursprunget för nötkött ska anges.

Strängare lagstiftning utlovas

EU:s förordning om konsumentinformation förutsätter att från och med december 2014 måste ursprungslandet för kött från svin, får, get och fjäderfä också skrivas ut. Detta krav gäller färskt kött. I december 2014 blir det också obligatoriskt att till exempel på en förpackning med gulasch av svinkött, där gulaschens ursprungsland är Tyskland, också uppge ursprungslandet för den primära ingrediensen, i detta fall alltså svinköttet.

Kommissionen har meddelat att den i höst kommer att meddela hur ursprungslandet för kött som använts som ingrediens i fortsättningen ska anges. Vi kan också vänta oss lagstiftningsförslag, men i detta skede finns det ingen information om deras exakta innehåll. Finland har tillsammans med flera andra medlemsstater skyndat på kommissionen att ta fram lagförslagen, men sannolikt blir förslagen klara först i slutet av året.

Alltför lång livsmedelskedja

Livsmedelskedjan startar med bin, växtförädling och växtodling som till slut blir mat på vår tallrik. Under de senaste tjugo åren har kedjan blivit allt längre. Råvarorna i våra livsmedel reser härs och tvärs runt världen. Ingredienserna i korvarna transporteras från Tyskland till Kina och därifrån tillbaka som korv till Europa.

Lagstiftningen om livsmedelskedjan har flerdubblats och kontrollen har ökat. När rabaldret om hästköttet blev aktuellt kunde vi konstatera att EU:s larmsystem fungerar. Sannolikheten för att omfattande epidemier som galna ko-sjukan eller mul- och klövsjuka ska bryta ut har minskat. Mindre kriser uppstår då och då och dör bort, men på det hela taget förbättras livsmedelssäkerheten hela tiden.

Själv känner jag mig trygg när jag väljer baslivsmedel och tillagar min mat av dem. Ofta är jag också nyfiken och frågar varifrån varan kommer.

Kirsi Heinonen

 

 

Följ oss